19 svar

[Volbla]

Semi;Kolon

Jag gillar inte Mayuri. Hon är för kliché för vad som verkar någorlunda realistiskt/allvarligt. Annars var det ett väldigt bra första avsnitt. Jag undrar dock vad som skulle kunna fylla 24 avsnitt. Inte en enda lång handling ändå.

[Klibbnisse]

Okej, liksom många här på forumet (inbillar jag mig i alla fall) andra kikar även jag på Steins;Gate, och nu sisådär tre avsnitt in har jag i huvudsak bara två tankar om serien. Den första är att den där tjejen med väldigt ljus röst var tämligen malplacerad till en början, något man börjat vänja sig vid.

Den andra saken som till en början inte rörde mig något nämnvärt är att huvudpersonen, denna så kallade galna professorn, är en fullkomlig idiot och förtjänar en stor knytnäve inbakad i ansiktet. Visst, hans paranoia var lite smålustig till en början, men nu går det till överdrift när han ser fiender i allt och INGEN försöker få honom tillrätta. Fortsätter avsnitt tre som det gjort de första fem minuterna hoppas jag att avsnitt fyra utspelar sig på sluten psykiatrisk vård.

I övrigt är seriens koncept småkul och har potential... om det bara inte varit för karaktärernas underskattade förmåga att göra pannkaka av alltihopa. :/

Uppd. Okej, ungefär 10 minuter in i avsnitt tre och ni kan glömma det jag sa om den där flickan med ljus röst, Mayuri tror jag hon heter. Hon är fortfarande en enorm böld i röven och kommer förmodligen förbi detta under resten av serien, satan. :(

[Volbla]

Jag har äntligen sett ikapp Steins;Gate. Den lyckas vara väldigt spännande, må jag säga. Jag tycker det är något som känns lite tråkigt med miljön vi befinner oss i, men i huvudsak så gillar jag serien starkt. Än så länge har det dock inte egentligen hänt så mycket på 9 avsnitt. Jag hoppas att vi får fördjupa oss ordentligt i handlingen senare. Det visas ofta att Okarin börjar ta saker på större allvar, och jag hoppas att det faktiskt kommer hända något allvarligt också. Det var någon som dog i första avasnittet, för bövelen!

Jag stör mig inte på hur överdrivet "söt" Mayuri är längre. Jag tror serien skulle kännas mer deprimerande utan henne (och Feyris). Hon har ingen viktig roll heller, utan sitter bara vid sidan och är söt. Det går ann.

[Sceleris]

Volbla skrev den 06 juni 2011 - 16:12:

Jag har äntligen sett ikapp Steins;Gate. Den lyckas vara väldigt spännande, må jag säga. Jag tycker det är något som känns lite tråkigt med miljön vi befinner oss i, men i huvudsak så gillar jag serien starkt. Än så länge har det dock inte egentligen hänt så mycket på 9 avsnitt. Jag hoppas att vi får fördjupa oss ordentligt i handlingen senare. Det visas ofta att Okarin börjar ta saker på större allvar, och jag hoppas att det faktiskt kommer hända något allvarligt också. Det var någon som dog i första avasnittet, för bövelen!

Mitt betraktande av Steins Gate är lite annorlunda. Jag ser den som mindre spännande och mer intressant: jag måste inte få ett uppluckrande av seriens mysterier och konspiration, utan är mer nyfiken på hur de centrala koncepten och figurerna kommer att samspela. Som sådant är jag mest ute efter att Okabe gör saker och blir konfunderad. Och är rolig/knäpp.

[Volbla]

Smärre spoiler om Steins Gate

Jo, man kan nog se den som mer intressant, men jag tycker det blir spännande när tiden ändras och Okabe måste upptäcka exakt vad som ändrats. Som när de inte kände... whatsherface... "Shining Finger" längre, men sen gjorde de det igen. Varje gång något ändras så tänker jag "Ååå, ååå, ååå! Vad var det som hände nu? =)"
För det ändras ju alltid något mer än menat. Det var speciellt fallet i senaste avsnittet.

[Volbla]

Semi;Kolon
Avsnitt 12

YES! It is delicious! Men jag har några klagomål.

Suzuha börjar gå mig på nerverna. Det är väl intressant hur hon är inblandad i hela faderullan, men nu har vi gått hur många avsnitt som helst där hon bara är en bitch mot Christina utan någon synbar anledning. Det har pågått länge nog. Nu vill jag bara veta vad som är hennes problem.

För att vara en serie som uppenbarligen utforskar fjärilseffekten till viss del så tycker jag den misslyckas med det på det stora hela. Tiden borde skifta "världslinjer" varje gång ett d-mail skickas. Även om det bara är nonsens så kommer det ha ändrat hur mottagaren betedde sig vid den tidpunkten, och historien kommer ha ändrats, om så bara är väldigt lite. När de började med de små experimenten fungerade det snarare som att mottagaren inte märkte över huvud taget att han fick mailet när han fick det. Det märktes bara i nutiden och kunde identifieras på mottagardatumet. Doesn't make any sense.

Jag är också skeptisk till att LHC skulle kontrolleras av en dator med internetanslutning.

Men nog av det. Slutet på avsnitt 12 var precis vad jag har väntat på i den här serien. Nu hoppas jag att handlingen verkligen tar fart. Allt hittills har varit en prolog i mina ögon. Vi får väl se om jag fortfarande tycker så när serien är över.

Så Shining Finger var den riktiga spionen från Sern. Jag vill tacka Okarin för att han gett alla så bra smeknamn. Jag kommer inte ihåg deras riktiga namn. Varför heter det Sern förresten? Är det något sorts trademark på Cern? Iallafall. Jag har svårt att se hur handlingen kommer fortsätta nu.

Sceleris skrev den 12 juni 2011 - 20:14:

Nu menar jag inte att han måste bli en actionhjälte på äventyr i Centraleuropa

Jag vågar gissa på att det kommer stanna kvar i Japan och att han snarare blir en "tidsresehjälte", men även det har jag svårt att se hur det kommer fungera. Sern lär konfiskera alla deras grejer, så vad har de att arbeta med? Dessutom är de tillfångatagna. Det kanske måste bli lite actionhjälte trots allt. Eller så blir de räddade av Suzuha.

Mm. Jag vet inte. Fastän det här avsnittet markerade början på en handling så satte den också en viss ton i början av avsnittet med Mayuri och Okabe 70 miljoner år sedan; en ton som varit i fokus serien igenom. Någon sorts psykedelisk romantisering av tidsresande. Jag gillar verkligen konceptet med en galen gubbe som av misstag upptäcker tidsresor och får en hemlig organisation på halsen som han måste outsmarta. Jag gillar inte lika mycket att konstiga saker händer medan Miyano Mamoru håller monologer om hur konstigt allt är.

Förresten så gillar jag inte att våra huvudkaraktärer ska vara 18-åringar. Så tycker jag inte de ser ur, och jag tycker inte att det riktigt passar i handlingen och deras personligheter. Speciellt Makises genialitet. En snutt över 20 kunde de varit i alla fall. Då kunde vi också fått se alkoholhaltiga fester~

Nåja. Serien har sannerligen fångat mitt intresse. Vi får se om den blir vad jag önskar av den.

[Sceleris]

Ja, avsnitt 12 var en höjdare, nu lägger vi i högväxeln.

Avsnitt 12.

Volbla skrev den 22 juni 2011 - 16:28:

Suzuha börjar gå mig på nerverna. Det är väl intressant hur hon är inblandad i hela faderullan, men nu har vi gått hur många avsnitt som helst där hon bara är en bitch mot Christina utan någon synbar anledning. Det har pågått länge nog. Nu vill jag bara veta vad som är hennes problem.

Jag tycker att det känns så gott som sagt att Suzuha är en krigare från framtiden, som jagar efter sin tidsresande far John Titor. Hon är sur på ZE ZOMBIE för att hon kommer (så vitt Suzuha vet) att bli en ond SERN-forskare. Jag tror inte att det är personligt, mer som att Makise är typ Hitler.

Volbla skrev den 22 juni 2011 - 16:28:

För att vara en serie som uppenbarligen utforskar fjärilseffekten till viss del så tycker jag den misslyckas med det på det stora hela. Tiden borde skifta "världslinjer" varje gång ett d-mail skickas. Även om det bara är nonsens så kommer det ha ändrat hur mottagaren betedde sig vid den tidpunkten, och historien kommer ha ändrats, om så bara är väldigt lite. När de började med de små experimenten fungerade det snarare som att mottagaren inte märkte över huvud taget att han fick mailet när han fick det. Det märktes bara i nutiden och kunde identifieras på mottagardatumet. Doesn't make any sense.

Fjärilseffekten ska väl inte heller antas vara så enorm på bara några dagar. Antag att Daru ska gå och handla chips och cola, och så får han ett galet mejl från Okabe. Det borde inte ändra så mycket. Det är väl ungefär vad han väntar sig av Okabe, så då ändrar han inte sina handlingar den närmaste tiden. (De borde byta världslinje, men eftersom effekten är liten så kanske Okabe inte heller känner av det lika mycket.) Annorlunda är det med de direkta uppmaningar som de skickar senare.

Fast, ja, att de inte har något minne av att ha fått mejlen är konstigt. Mer konstigt nu än då, eftersom vi nu vet att Okabe är den enda som erhåller sina minnen mellan världslinjer. Antingen är det väl ett intrighål eller så får vi förklaring senare.

Volbla skrev den 22 juni 2011 - 16:28:

Jag är också skeptisk till att LHC skulle kontrolleras av en dator med internetanslutning.

Inte nog med det, det är kopplat till ett mikroskopiskt svart hål som kan användas istället för WinZip!

Det är en sån där serie där det är kul att se fysik- och datortermer användas, fastän det blir så fel. :)

Volbla skrev den 22 juni 2011 - 16:28:

Jag vågar gissa på att det kommer stanna kvar i Japan och att han snarare blir en "tidsresehjälte", men även det har jag svårt att se hur det kommer fungera. Sern lär konfiskera alla deras grejer, så vad har de att arbeta med? Dessutom är de tillfångatagna. Det kanske måste bli lite actionhjälte trots allt. Eller så blir de räddade av Suzuha.

Mm. Jag vet inte. Fastän det här avsnittet markerade början på en handling så satte den också en viss ton i början av avsnittet med Mayuri och Okabe 70 miljoner år sedan; en ton som varit i fokus serien igenom. Någon sorts psykedelisk romantisering av tidsresande.

Ja, avsnitt 12 inleder en ny akt i berättelse och ton (känslan i början av avsnittet slår mig mest som en bitterljuv föraning om hur det kan sluta): det har varit ett spel med mysterier och antydda faror, men nu handlar det om liv och död för huvudpersonerna. I och med halvtidsvändningen så får dessutom (antar jag) Okabe ett konkret mål: han måste rädda Mayuri genom att resa i tiden. Jag trodde att han redan i slutet av avsnittet skulle kasta sig på tidsmaskinen och skicka tillbaka sina minnen.

Undrar bara när bruden i slutvinjetten kommer in i bilden.

[Volbla]

12

Sceleris skrev den 22 juni 2011 - 17:32:

Jag tycker att det känns så gott som sagt att Suzuha är en krigare från framtiden, som jagar efter sin tidsresande far John Titor. Hon är sur på ZE ZOMBIE för att hon kommer (så vitt Suzuha vet) att bli en ond SERN-forskare. Jag tror inte att det är personligt, mer som att Makise är typ Hitler.

Det låter ju faktiskt troligt. När nämndes det?
Fast jag vet inte om det passar fullständigt. När hon pratar med Okabe så säger hon att hennes pappa har ett annat förnamn, men om hon vill hemlighålla att det är John Titor hon letar efter borde hon valt ett fullständigt påhittat namn. Om du inte menar att hon inte visste att Okabe kände till killen och att hon fick hitta på förnamnet på plats när hon insåg sin blunder. Eller om John faktiskt inte är hans riktiga namn. Eller om hon letar efter någon annan släkting av någon anledning.

Sceleris skrev den 22 juni 2011 - 17:32:

(De borde byta världslinje, men eftersom effekten är liten så kanske Okabe inte heller känner av det lika mycket.)

Det skulle väl vara en ursäkt. Fast jag tycker det känns mer som att "Det är bara en riktig ändring om det är en plotpåverkande ändring."

Sceleris skrev den 22 juni 2011 - 17:32:

(känslan i början av avsnittet slår mig mest som en bitterljuv föraning om hur det kan sluta)

Jag hoppas det, men när jag mindes scenen så fick jag känslan att Okabe skulle få se gryningen av mycket mer avancerad tidsmanipulerande teknologi. Typ som... Jag vet inte vad jag ska jämföra det med. Något där huvudpersonen lyckas ta sig mycket längre än vad den högsta auktoriteten ens drömt i sina vildaste drömar. Ichigos utveckling i Bleach är nog det närmaste jag kommer att tänka på.

Jag fick förresten känslan att vi nu är i en tidslinje där det där, eller något liknande*, faktiskt hände för 70 miljoner år sedan. (Det kanske har hänt i de flesta/alla tidslinjer våra hjältar bebor eftersom det hände för så länge sen.) Emot slutet av avsnittet fick väl Okabe lite visioner av det. Jag tänkte att det kanske kan vara någon mera funky förmåga som han visar prov på där. Men det är väl möjligt att det bara var en stämningshöjare även där.

*Det vi såg i det här avsnittet kanske var en viss romantisering, eller något som nutida Okabe upplevde på ett lite konstigt sätt.

Sceleris skrev den 22 juni 2011 - 17:32:

Undrar bara när bruden i slutvinjetten kommer in i bilden.

Är det inte Makise? Jag tycker det är samma avtrubbade spetslugg.

[Sceleris]

Avsnitt 12: Ergosfärens dogma

Volbla skrev den 23 juni 2011 - 03:52:

Det låter ju faktiskt troligt. När nämndes det?
Fast jag vet inte om det passar fullständigt. När hon pratar med Okabe så säger hon att hennes pappa har ett annat förnamn, men om hon vill hemlighålla att det är John Titor hon letar efter borde hon valt ett fullständigt påhittat namn. Om du inte menar att hon inte visste att Okabe kände till killen och att hon fick hitta på förnamnet på plats när hon insåg sin blunder. Eller om John faktiskt inte är hans riktiga namn. Eller om hon letar efter någon annan släkting av någon anledning.

Eftersom John Titor försvinner och kommer tillbaka i olika världslinjer (för att han reser runt?) så är det lite svårt att veta om Titor är känd, och under vilket namn, så vem vet hur Baito Senshi borde förhålla sig till honom, men kopplingen mellan henne och tidsresande är ganska stark. Det är förmodligen hon som kom med "satelliten", eftersom den försvann i avsnittet där hon skulle ge sig av. Hon har också sagt saker som "så det är sådant man säger i denna tidsålder", och är som bekant något av en krigare med vana av hjärntvättning och andra diktatormetoder, och tydliga uppfattningar om vad som kommer att hända i framtiden.

Volbla skrev den 23 juni 2011 - 03:52:

Är det inte Makise? Jag tycker det är samma avtrubbade spetslugg.

Hm, jo, det kan det väl vara, fast Makise har ju rödbrunt hår, inte lila. :d

[Sceleris]

Avsnitt 18: Fraktalens androgyni

Om Rukako hade sönder den gamla datorn för bara något år sedan... varför mejlar de inte henne och säger "du, ha inte sönder datorn när du städar"? Då räddar de ju datorn OCH Rukako får vara kvar som tjej.

Nu börjar jag också få en känsla för hur spelversionen kan tänkas vara. Man går igenom berättelsen och gör val för att gå åt ett håll, sen får man tröska tillbaka igen. Lite spelkänsla alltså. Hm.

[Sceleris]

Avsnitt 22 cementerar Steins Gate som "över förväntningarna" när några av karaktärsrelationerna äntligen blir uttalade på ett sätt som jag kan köpa, även om jag inte har sett dem från den vinkeln tidigare. Det blir lite karaktärsdrama som ger serien lite mer substans, samtidigt som handlingen börjar knytas ihop. Gott!

Obs: Missa inte eftertexterna!



Avsnitt 22.

Vad jag menar är att Okabe är förälskad i Kurisu. Jag har bara sett hans intresse av henne genom serien som en vän, så som han tänkt på alla andra tjejer i serien. Möjligtvis har jag tänkt att han kunde vara kär i sin barndomsvän Mayuri, men nu känns det som att han älskat Mayuri platonskt. På det sättet känns det lite "blixt ur klar himmel", men trots det så tyckte jag att de motiverade det hyfsat: Okabe berättar i sin monolog att de kämpat, skämtat med och klagat för varandra, att de byggt upp en tro för varandra, och att han respekterar hennes intellekt och starka sinne och så vidare. Det är bra mycket bättre än "jag älskar henne för att hon är så söt"!

[Sceleris]

Steins Gate: avslutad! Det var en bra serie: den såg bra ut (jag gillade designen), berättelsen var intressant och gick ihop i slutet, karaktärerna var sympatiska (om än persongalleriet i stort var porrspelsaktigt), och regin var varierad med mörker och vinklar och närbilder för att förmedla paranoia och en allmän känsla att något är "off" (för att inte nämna ren omväxling). Jag har nog inga klagomål alls på serien. 7/10.

Åsså ska det visst göras en Steins Gate-film. Vettefasen vad den ska handla om; jag tycker att berättelsen och karaktärerna har gjort sitt nu, även om konceptet erbjuder dem ganska mycket frihet.

[Sceleris]

Sceleris skrev den 14 september 2011 - 01:41:

Åsså ska det visst göras en Steins Gate-film. Vettefasen vad den ska handla om; jag tycker att berättelsen och karaktärerna har gjort sitt nu, även om konceptet erbjuder dem ganska mycket frihet.

Filmen ska inte vara bara en omklippning av TV-serien, och den ska inte(?) handla om tidsresor. Och den ska vara seriös.

[Volbla]

Färdigsett, och tyvärr tycker jag inte Semi;Kolon levererade. Idén med en självtitulerad galen vetenskapsman som råkar uppfinna en tidsmaskin var väldigt spännande, men den handling som skapades ur det tilltalade mig aldrig. De första 10 avsnitten hände inget spännande, även om de var ganska kul att titta på. Objektivet efter det - att göra ogjort alla ändringar i tiden - var inte heller spännande, och kändes ibland alldeles för mycket som ett dejtingspel. De sista avsnitten var någorlunda värda, men också... min andra punkt:

Mitt största klagomål är hur tidsresandet hanteras. Nästan alla detaljer som avslöjas kring det får mig att utbrista "That doesn't even make sense!". Det fungerade aldrig som ett ärligt utforskande av ett sci-fikoncept. Det formades rent godtyckligt av författarna för att passa deras idé av handling och drama. Det stör jag mig på.

Det enda jag kan säga att jag direkt gillade är huvudpersonen Hououin Kyouma. Så länge han är i mad scientist mode så är han fullständigt fabulous. Han är en fröjd att titta på.

Men i helhet? Den var väl ok, men i slutändan har jag inte fått ut så mycket av den alls.

[Sceleris]

Verkligen? Jag hade inga större problem med tidsresandet, och jag brukar inte ta sååå lätt när jag inte känner att centralidéerna inte är grundade. (Som i Noein, vars kvantfysikbabbel jag rent ut sagt inte kunde köpa.) Jag tyckte att Steins Gate hängde ihop ganska bra. Vad var det som du hade problem med, mer specifikt?

[Volbla]

sploilarz

Jag har redan nämnt att varje d-mail borde ändra världslinjen. Fjärilseffekten. Här verkar det som världslinjen bara skiftas när ändringen blir tillräckligt stor för att det ska påtagligt påverka handlingen. Det verkar fullständigt godtyckligt vad en världslinje ens innebär.

Folk kan fortsätta minnas vad som hänt i parallella tidslinjer. Reading Steiner hade jag varit ok med om det på något sätt förklarats (vilket det inte gör) eftersom den är så viktig för handlingen, men de jag störde mig mest på var när Feyris kan minnas vissa saker och att Mayuri drömmer om att hon dör. Att "folk inte minns vad som hänt" när tiden ändras verkar vara en väldigt primitiv förståelse av tidsresande. Anledningen till att man inte minns är för att det i den nya tidslinjen egentligen aldrig hände. Att de kan bryta den regeln bara för att förstärka sina dramatiska scener tycker jag är billigt.

Att det finns vissa händelser som historien oundvikligen går mot förstår jag inte hur någon kom på. Mayuri dör oundvikligen på en viss dag, och vid en viss tid dessutom. Kurisu dog oundvikligen, t o m om det bara var för att Okarin råkade hugga ner henne själv. Om man tillåter ändringar så går allt att ändra, såvida vi inte vill introducera någon sorts gudakraft som styr ödena. Speciellt den sista grejen kunde enkelt ha ändrats bara Suzuha följde med ner och klådde upp farsan.

Appropå sista tidsresandet så fick de på något sätt en fullständig återställning vid den andra chansen. Varför var inte deras förra själva fortfarande där? Så att det skulle vara två Okarin från framtiden som springer runt i huset, och två Suzuha som... inte gör någonting. Vaktar tidsmaskinen kanske. Tidigare i serien fanns inga sådana problem eftersom de bara skickade information för att ändra tiden, men nu kommer de kroppsligen till samma ställe två gånger.

För det sista så blandas två teorier inom tidsresande som jag inte tycker är kompatibla. Det är kanske möjligt att förena dem på något sätt, men det verkar inte så för mig, och här görs det inte bra oavsett. Återigen så nytjas konceptet lite hursomhaver bara för att tjäna handlingen. Jag vet inte om teorierna har några "officiella" namn, men säg Ändring och Loop. Ändring är när man faktiskt kan ändra på historien genom tidsresande, och när man kommer tillbaks till nutiden så kommer det vara en annorlunda nutid än den man lämnade. Den illustreras väl i Back to the Future och används genom huvuddelen av Steins;Gate. Loop är när alla "ändringar" man gör faktiskt redan hänt eftersom allt bara ockupperar en enda tidslinje. När du reser tillbaks i tiden bekräftar du bara det som redan har hänt. Det illustreras bäst i Harry Potter 3. Steins;Gate försöker använda något dylikt i slutet när Okarin från framtiden visste att Okarin behövde misslyckas en gång med Operation Skuld. Det liknar också en Loop när han åker tillbaks i tiden till första avsnittet och säger att den gamla Okarin kommer åka på ett fantastiskt äventyr. Jag trodde att de gjorde så att äventyret aldrig hände eftersom de förhindrade SERN från att få tag på tidsreseteorier.

Och dessutom, en liten grej. Varför skulle historien ändras när de raderade ett mail från SERNs databas? Det är ju bara en grej de gör i nutiden. Eller missade jag att de på något sätt sände en delete-signal tillbaks i tiden?

Jag tror det är allt jag hade att klaga på när det gäller tidsresande. Jag skulle nog kunna förlåta varje enskilt klagomål om det vi fick ur det var väldigt bra, men det här var ett par för många grejer jag störde mig på, och jag tycker inte handlingen de ursäktade var så värst bra ändå. Det är möjligt att jag har utvecklat en ordentlig sci-fi-hardon på senare tid, så jag är inte förvånad om jag är i minoritet att klaga på det här :)

[Sceleris]

Aha, jag förstår.

Spoilers för hela serien.

Som jag ser det så verkar tiden i serien vara delvis förutbestämd: det finns alternativa tidslinjer som kan utvecklas med valfrihet (ska man köpa en korv eller en hamburgare? Köper man korv så är det sista korven hos korvgubben, nästa kund måste därför gå över gatan till McDonalds men blir påkörd, etc), men slutresultaten måste bli likadant i ett antal tidslinjer.

Antingen så är det något, typ en gud eller någon sorts oupptäckt naturlag (apropå CERN...), som förhindrar vissa "otillåtna" möjligheter -- eller så har man aldrig haft några möjligheter från början. Ungefär som ett TV-spel som ger dig en illusion av frihet, men som ändå slussar dig längs förutbestämda vägar. Alltså, att Okarin tror att han gör val för att förhindra att Mayuri dör och att något därför dödar Mayuri i gensvar -- men egentligen så väljer han bara bland ett (oändligt?) antal vägar där slutet är "känt" (av universum) i förväg. Han har haft frihet i hur han ska röra sig framåt, men han har inte haft frihet i att välja sitt mål.



Så, för varje tidpunkt så finns det ett oändligt antal samtidiga alternativa universum. Dessa kan sorteras i knippen efter vilka stora händelser de bygger på, vilka jag kallar noder: till exempel 2010, året då tidsmaskiner uppfanns (skulle uppfinnas, kunde uppfinnas, skulle kunna ha uppfunnits...). Blir tidsmaskiner uppfunna av Okarin/SERN så har man ett (oändligt) knippe tidslinjer som alla(?) kretsar kring en dystopi. Blir tidsmaskiner "uppfunna" av Makises pappa så har man ett annat (oändligt) knippe tidslinjer, som alla(?) kretsar kring ett världskrig. Blir tidsmaskiner inte uppfunna alls så...

Reading Steiner, människors minnen och sånt då? Det ovanstående låter ju som flervärldstolkningen av kvantmekanik, och då kan man tänka sig något slags kvantmekanisk funktion i hjärnan också. Det kanske är så att trots att det finns ett oändligt antal Mayuri som gör ett oändligt antal saker, så är det egentligen bara en enda gemensam Mayuri. Men minnen och upplevelser kan inte delas -- förutom för Okarin och människorna i hans närhet. Den Okarin som vi följer är alltid i kontroll i vilken tidslinje han än kommer till -- fram till den punkten så har Okarin antingen gått på "autopilot" eller så har "vår" Okarin trängt undan den andra.

(Jag blir påmind om en scifiroman som handlar om att utomjordingar blir sura på människorna med deras unika hjärnor, för att människornas observation av universum leder till att universums sannolikhetsfördelning kollapsar.)

Jag kan också tänka mig en sådan förklaring till existensen av noder, att det är vid noder som så mycket och så många människor samverkar att dessa händelser får en speciell ofrånkomlig tyngd.

Såååååå. Från början: Okarin går på tidsmaskinseminarium. Han hittar en blodig Makise, vilket gör honom så bestört att han skickar ett meddelande åt Daru, som just då satt vid mikrovågsugnen. Meddelandet skickas tre veckor bakåt i tiden, vilket gör att SERN får upp ögonen för Okabe (precis hur minns jag inte) vilket är börjat på Alfa-världen. Detta gör att seminariet ställs in, att Makise överlever, att gänget uppfinner en tidsmaskin. SERN dödar Mayuri och kidnappar Okabe, Daru och Makise, uppfinner tidsmaskiner och tar över världen. Okabe och Daru rymmer och organiserar ett motstånd, och Suzuha reser bakåt i tiden. (Kanske hade Okabe inte blivit rebell om inte Mayuri blivit dödad, så det kanske är därför Okabe inte kan välja någon sådan värld -- de kanske är paradoxala.)

Vid anfallet så använder Okabe tidsmaskinen som skickar bara hans medvetande -- "vår" Okarin hoppar bakåt för att försöka förhindra anfallet (och hamnar därför, för varje ändring han gör, i en lite annorlunda möjlighet med samma utgång) medan en annan Okarin lever vidare i den tidslinjen där Suzuha reser bakåt i tiden. Samma gäller för varje tidslinje som Okarin kommer till: den finns förmodligen "objektivt" både före och efter "vår" Okarin är där, med en "annan" Okarin bakom spakarna.

Till slut så lyckas "vår" Okarin alltså radera beviset som hamnade hos SERN: detta sätter dem i Beta-världen. Deras handlingar gör att de aldrig får SERN efter sig, så att SERN aldrig uppfinner tidsmaskiner. Seminariet blir av, och gubben stjäl Makises idé. De utvecklar tidsmaskiner, ett världskrig utbryter, Suzuha reser bakåt i tiden för att förhindra världskriget. Hon tar med sig Okabe bakåt i tiden några veckor, misslyckas ändra Beta-världen vilket dock var ett måste för att göra denna världs autopilot-Okabe besatt av tidsresor så att han kan ge sitt tidigare jag planerna till Operation Skuld. De gör ett nytt försök, men de kommer inte till exakt samma tidslinje (så att de inte kan stöta på sig själva). Okarin räddar Makise och världen, vilket gör att han gått in i Steins Gate-världslinjeknippet.

Men Okarin som såg en endast avsvimmad Makise blev fortfarande skraj och skickade det första D-mejlet som blev uppsnappat av SERN och början på Alfa-världen, och därför blev det ingen paradox: allt som var tvunget att göras för att få "vår" Okabe till Steins Gate, blev gjort.



En knepig fråga är vad som hände med denna Okarin som såg en avsvimmad Makise. Han borde ha levt vidare i några veckor på "autopilot". Men sen då? "Vår" Okarin reste ju inte bara i sinnet, utan med en fysisk tidsmaskin. När han och Suzuha reste tillbaka för andra gången så var det ju till en värld utan tidsmaskinkriget, så denna Suzuha kunde logiskt sett inte existera och blev upplöst. Vad hände då med Okabe som levt i tre veckor efter att ha sett en avsvimmad Makise? Blev han fysiskt upplöst och ersatt av "vår" Okarin? Blev hans sinne ersatt av "vår" Okarin samtidigt som knivsår i magen uppenbarade sig ur tomma intet?

Sen är det en bra fråga om varför SERN avbryter sin attack trots att de inte raderade det första D-mejlet retroaktivt. Jag hittade på en wiki att "manipulation av D-mejl kan ändra nutiden/framtiden utan att ta hänsyn till orsak och verkan", vad nu det ska betyda. (Att ta bort ett D-mejl från SERNs server borde väl inte vara så mycket annorlunda än att ta bort ett D-mejl ur sin telefon.)

Jag menar inte att allt detta står i klartext i animéserien. Mycket av det ovanstående är spekulationer och extrapolering, men jag tycker att det som presenterats i serien har varit alldeles tillräckligt konsekvent enligt de regler som serien själv satt upp. Och att förklaringar till mycket, som "Reading Steiner", uteblir känns också logiskt med tanke på att de inte är människor som borde kunna få veta det. (Man skulle förstås kunna låta åtminstone tittarna få veta, men serien är ju mestadels subjektiv enligt Okabes utgångspunkt.)

Obligatoriskt citat från Liftarens guide till galaxen

Ett av de största problemen när det gäller resor genom tiden är inte att man ibland lite otursamt kan bli sin egen pappa eller mamma. Det finns inga problem förknippade med att bli sin egen pappa eller mamma som en väl integrerad och vidsynt familj inte kan klara av. Inte heller är det någon risk att man ändrar historiens lopp. Historiens lopp ändras inte, för allt sitter ihop som ett enda stort pussel. Alla dom viktiga förändringarna har hänt före dom saker som skulle förändras, och för övrigt ordnar sig allting på slutet.

Det största problemet är helt enkelt ett grammatiskt problem, och standardverket när det gäller sådana saker är Dr. Dan Streetmentioners Tidsangivelsens teknik: 1001 tips för tidsresenärer. Där kan man t.ex. få veta hur man återger något som skulle ha hänt en i det förflutna om man inte hoppat två dagar framåt i tiden för att undvika det. Händelsen beskrivs på olika sätt, beroende på om man utgår från innevarande tid, från en punkt längre fram i tiden eller en punkt i det förflutna, på andra sidan om händelsen ifråga. Det hela kompliceras ytterligare genom att det är möjligt för en resenär att samtala om händelsen även under själva den resa han gör genom tiden, kanske i avsikt att bli sin egen pappa eller mamma.

Den genomsnittlige läsaren brukar nå så långt som till Subinverterad Futurum Semikonditionalis med Subjunktiv Perfektum Plagialis Intentionalis innan han ger upp; och faktum är att i senare upplagor av boken har alla sidor efter detta kapitel lämnats blanka för att spara in på tryckkostnaderna.

[Volbla]

Steins Gate

Jag har ett problem med konceptet med noder. Att vissa händelser är mer sannolika under vissa förutsättningar är helt ok - labbet skickar d-mails och SERN får reda på det och undersöker saken; Mayuri har ingen riktig expertis så de har ingen användning för henne, således dör hon - men jag ser ingen anledning till att vissa händelser skulle vara fullständigt oundvikliga. Säg t ex att de låser in Mayuri i ett kassaskåp hemma hos Feyris. Eller kanske får hjälp av polisen. Ljug ihop nån historia om de blivit hotade och be om tillfälligt skydd. Att tågen inte fungerade var också en helt självständig faktor som bara råkade göra det svårare att skydda Mayuri. Eller borde varit det. Om det räknas in i "ödet" att Mayuri kommer dö en viss dag (vilket serien verkar vilja påstå) kan jag inte annat än förmoda en intelligent kraft som styr vissa händelser. I Steins;Gate finns vissa händelser som bara måste hända, t o m om det i slutändan sker av misstag. Det köper jag inte.

Att en människa dör är också inte en så värst betydande händelse om man betraktar universum på dess mest fundamentala nivå. Speciellt inte om det är Mayuri vi pratar om. Jag kan inte göra det här förenligt med en medvetslös naturlag.

Angående parallella världar så trodde jag inte det var så mytosen var formad. Kurisu nämner emot slutet att det kan vara så, men jag tänkte mig alltid att det fanns bara en enda tidslinje som sedan ändrades när ny information skickades back i tiden. Återigen som i Back to the Future. "When you came back to 1955 time skewed off into this tangent." (parafras) Alltså om Okarin Time Leapar till punkt y så börjar han inte färdas längs med en redan existerande tidslinje, utan han ändrar världen till vad som redan var en möjlig framtid utifrån y. Jag har bara sett på prated om världslinjer som en modell för att kvantisera vad som händer vid tidsresande. Men visst, om vi antar parallella världar och att det sker något utbyte av information mellan dem på kvantnivå så kan det förklara hur folk minns saker. Okarins hjärna skulle då ha någon speciell utformning som gör att han kan dra ovanligt mycket nytta av den informationen. Typ. Tur att ingen på SERN har den förmågan, för då skulle de antagligen märka när tiden ändras.

Fast parallella världar skulle också innebära att det inte går att ändra på tiden. Den enda ändringen blir vilken värld "vår" Okarin ockupperar. Om alla världar alltid existerar så kommer allt dåligt fortfarande hända, bara någon annan stans (kan man säga "annan stans" när det gäller det här? Adams visste var de riktiga problemen ligger). Det låter inte så lockande ur ett berättarperspektiv :3

[Sceleris]

Spoilers för hela serien.

Jag gillar själv inte ödestemat, men jag vet väl inte om det ska vara en fråga om att köpa något rent allmänt. :) Det är ju inte så att serien menar sig förklara hur universum fungerar på riktigt, och nog ger den tillräckligt med spelrum både för att "ödet" som orsak ska vara konsekvent, och för att det ska vara något annat som en faktiskt icke-medveten naturlag. Det skulle ju kunna vara ungefär som det verkliga (tankemässiga) exemplet jag länkade: "LHC kan inte starta för att den skulle kunna bilda partiklar som bryter mot någon naturlag" -- det vill säga, en framtid där den kan starta kan inte logiskt sett existera. De slumpmässiga utfall som leder till ett naturlagsbrott blir automatiskt diskvalificerade, oavsett hur statistiskt sannolika de är.

Alltså, Okabe skulle kunna låsa in Mayuri i ett kassaskåp, och det skulle teoretiskt kunna ha två utfall: hon överlever SERN eller hon dör av någon osannolik anledning. Okabe kanske inte KAN uppleva en tidslinje där Mayuri överlever. Den "finns" i den multiversella bakgrunden, men Okabe kan inte logiskt uppleva den... vilket påminner mig om att det ju faktiskt skulle kunna bli en paradox om Mayuri överlever. Kom ihåg att Okabe måste göra vad han gjorde i första och sista avsnittet för att det ska hänga ihop. Vi hörde ju ett skrik i första avsnittet -- det var Okabe som öppnade sitt sår. Han måste komma dit och sätta igång allt för att komma till slutet. Mayuri är inte universellt viktig, men hon måste dö för att vi och Okabe ska kunna uppleva berättelsen -- utan att Gud är inblandad.

Eller så var det bara en fråga om sannolikheter, och att Okabe hade varit tvungen att försöka mycket, mycket hårdare för att byta tidslinje. (Typ istället bara från 1.59219000000000992 -- Mayuri dör 19:51:13 -- till 1.59219000000000993 -- Mayuri dör 19:51:12 --, så måste han till 1.69219, vilket är mycket svårare.)

Angående om det är faktiska "existerande" parallella världar eller ej, så lät det på en wiki som att det var något slags mellanting: "Time is made up of infinite amount of world lines, but only 1 world line can exist at a time. When the world line changes the past and present get reconstructed." (Detta tänker jag på som att alla möjligheterna redan finns utstakade, men det är bara en som kan vara "aktiv" åt gången. Men jag vet inte vad det ska innebära att vara aktiv, så jag nöjer mig med att "det är den världslinje som 'vår' Okabe är på".)

Inte för att jag tycker att det är så hemskt om alla otäcka saker skulle hända "någon annanstans", så länge vi har våra protagonister. Tjejerna i Lucky Star kanske är glada, men hur glatt är det i Darfur i Lucky Star-världen?

[Volbla]

Mera spoilers för hela serien

Sceleris skrev den 20 september 2011 - 23:19:

Vi hörde ju ett skrik i första avsnittet -- det var Okabe som öppnade sitt sår.

[...]

Alltså, Okabe skulle kunna låsa in Mayuri i ett kassaskåp, och det skulle teoretiskt kunna ha två utfall: hon överlever SERN eller hon dör av någon osannolik anledning. Okabe kanske inte KAN uppleva en tidslinje där Mayuri överlever. Den "finns" i den multiversella bakgrunden, men Okabe kan inte logiskt uppleva den... vilket påminner mig om att det ju faktiskt skulle kunna bli en paradox om Mayuri överlever. Kom ihåg att Okabe måste göra vad han gjorde i första och sista avsnittet för att det ska hänga ihop.

Jag hade inte märkt att det var hans eget skrik som var orsaken till hela äventyret. Det gör det hela lite mer intressant, men är också fortfarande ett problem då vi återigen blandar Loopar och Ändringar. För det första så beblandar oss med tidsresarteknologi som vi vet kan ändra på historien. När ett d-mail skickas bak i tiden så ändras tiden helt vilket gör att det egentligen aldrig skickades något mail i den nya tidslinjen. Det är också en sorts paradox. Då skulle man kunna tänka sig att den skrikande Okabe i början också kom från en annan tidslinje som vi inte behöver ge något ursprung till i den nya vi upplever.

Men jag antar att Reading Steiner är en ursäkt till att det bara finns en Okarin och att det inte kan komma någon från en annan tidslinje. Men då sitter vi, som sagt, med en Loop utan början, då den orsakar sig själv. Det är som handlingen i första Final Fantasy, eller ett cirkelargument. Det hela borde inte finnas där alls såvida det inte placerats i multitiden av en utifrån kommande kraft. Utan en sådan kraft borde den inte finnas där alls och inga tidsresor skulle behövts alls. Okabe hör inget skrik, han skickar inte det första d-mailet och upptäcker inte tidsresor. Makises pappa är upphov till ett världskrig (eller hur det nu var).

Jag antar att en Cirkelloop verkar lite tuff, kanske än mer i Final Fantasy när det vi behövde hålla reda på var mer viktigt och påtagligt än ett skrik, men jag tycker inte det håller. När jag tänker på det tycker jag inte den borde finnas alls.

Sceleris skrev den 20 september 2011 - 23:19:

Inte för att jag tycker att det är så hemskt om alla otäcka saker skulle hända "någon annanstans", så länge vi har våra protagonister. Tjejerna i Lucky Star kanske är glada, men hur glatt är det i Darfur i Lucky Star-världen?

Nah, det är inte riktigt samma sak. I Steins;Gate går hela handlingen ut på att rädda världen. Om det enligt mytosen egentligen är omöjligt att rädda världen per definition så känns det hela rätt menlöst. Även om vi får vara med om ett litet äventyr så kommer det äventyren inte ha åstadkommit något alls, och egentligen inte ge samma tillfredställelse som författarna verkar varit ute efter. Lucky Star går bara ut på att flickor är söta. Så länge flickorna är söta har serien lyckats med sitt mål.

Men om mytosen inte innehåller "aktiva" parallella världar som wikin påstår så sitter vi som sagt på problemet att folk minns saker :P

Det jag ser när jag försöker analysera Steins;Gate är en serie som bryr sig mer om handling än sci-fi, och det stör jag mig på när sci-fi är ordentligt involverat. Jag vill inte verka ge folk skit för att de inte stör sig på det som jag gör, det är bara sån jag är.