87 svar

[Ebhen]

Vi ser dem dagligen, clichéerna i anime och manga serier. Saker som antingen går oss på nerverna eller får oss att skratta för hundrade gången. De verkar vara beprövade saker som en del anser måste finnas med i en serie men som antagligen är så uttjatade att folk mest suckar när det dyker upp.
Jag tänkte höra lite här om era favorithatobjekt eller om det är någon cliché som ni faktiskt gillar och skulle sakna om den inte dök upp då och då.

Ett par klassiker här då som uppvärmning.

1. Snubblande på mattkant/tröskel/tidning eller sina egna fötter.
Karaktären (gärna kvinnlig av nån anledning) är så klantig att hon väldigt ofta snubblar på något och faller handlöst och tappar det hon ev. har i händerna. Överanvänds ibland i en del serier så att man undrar hur människan ifråga kommer överleva till pensionen utan att slå ihjäl sig eller bli fastspänd i en rullstol av sina medmänniskor. ;)

Kombineras gärna med...
a. Krockar med person av motsatt kön så att de landar i en "intim" position av varierande Ecchi-grad.
OCH...
b. Då öppnas dörren och någon ser dem i den positionen.
Fantastiskt roligt första gången du ser det, men efter 100 ggr är det rätt lamt...
Finns det någon sån scen som faktiskt är bra eller motiverad?

2. Person A blir förkyld och får feber och svimmar av.
Leder ofta till att person B får total panik och härjar runt som en galning och antingen bäddar ner person A med våt trasa på pannan och gärna en skål gröt tillhands. Alternativet är att ringa ambulansen och köra stackarn till sjukhuset innan han/hon dör.

Har de aldrig hört talas om Alvedon eller annan febernedsättande medicin? Är alla japaner så klena att en simpel förkylning nästan tar livet av dem? Darwinismen borde ha sorterat ut dessa rätt fort ur evolutionen.

3. Manlig karaktär får se en tjejs underkläder eller lättklädd och får instant näsblod.
Den största och mest utbredda klassikern skulle jag tro. :)

Alltså... Jag har aldrig nånsin fått näsblod av att se en halvnaken tjej eller en schysst u-ringning men återigen är kanske japaner annorlunda. Den här är nog den som jag tycker är löjligast av alla och fruktat omotiverad. Dock verkar de aldrig tröttna på just den här. Den enda gången jag sett då det varit både motiverat och skoj är i Karin.



4. Manlig karaktär får panik när någon av motsatt kön gör närmanden.
Oavsett hur oskyldigt det är så får de panik och gärna kastar sig skrikandes bakåt om så bara den kvinnliga karaktären ler lite mot honom eller är fräck nog att vilja ge honom en puss eller liknande.

Hur har japaner lyckats bli så många om det här är den naturliga reaktionen av intima handlingar hos män? Man kan ju stillsamt undra hur puckade japanska grabbar är. hehe...


Så, vad är din favoritcliché? Kanske vi ska sätta ihop en 10 i topp-lista över de värsta clichéerna?

[A-lan]

Ebhen skrev den 26 januari 2012 - 11:05:

3. Manlig karaktär får se en tjejs underkläder eller lättklädd och får instant näsblod.

Meh.
Det har ju blivit, bara ett sätt att uttrycka upphetsning, i stort sett.
Det är lite skumt, när man tänker på det, men inget som stör, eller som man ens reagerar på, för det mesta.

Citat

Den enda gången jag sett då det varit både motiverat och skoj är i Karin.

[Sceleris]

Om det är något jag verkligen avskyr så är det när den manliga karaktären faller och alldeles lägligt råkar ta en tjej på brösten eller dra ner hennes trosor eller något sådant. När det görs för komisk effekt så känner jag blodtrycket öka -- men av vredesmod. (En besläktad situation är när en karaktär ramlar mun-mot-mun mot en annan figur, för att tvinga fram en "romantisk" situation. Allt jag kan tänka är dock "aj aj aj, tänderna!")

Det påminner mig om hur bra Evangelion var på sina klyschor. När Shinji ramlar på Rei i ett tidigt avsnitt blev det bara otroligt pinsamt och märkligt.

Klyschor att gilla är svårare att komma på... Jag antar att jag gillar "den känslolösa" figuren som under verkets lopp ska få känslor, eller ge utlopp för dem. Typ Rei i Evangelion och Yuki i Haruhi. Besläktat, så gillar jag "robotar som får känslor".

En klyscha jag verkligen går igång på är brinnande passion!!, när skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas hänger på att skrika allt man kan och låta hjärtats eld slå höga lågor. Ofta mecha, typ Gunbuster och Gurren Lagann.

[Ebhen]

Sceleris skrev den 26 januari 2012 - 17:48:

Om det är något jag verkligen avskyr så är det när den manliga karaktären faller och alldeles lägligt råkar ta en tjej på brösten eller dra ner hennes trosor eller något sådant. När det görs för komisk effekt så känner jag blodtrycket öka -- men av vredesmod. (En besläktad situation är när en karaktär ramlar mun-mot-mun mot en annan figur, för att tvinga fram en "romantisk" situation. Allt jag kan tänka är dock "aj aj aj, tänderna!")

Ja, där kan jag hålla med dig fullständigt. Sånt ÄR inte roligt, det är mest pinsamt. Och då menar jag för producentens skull som tillåtit det... Som om det skulle hända ofta i verkligheten... Först ramla på en annan person, sen ta ett perfekt grepp, hålla kvar det länge samtidigt som man inser vad man gjort och då sen få tokspö och landa nån kilometer bort... ;)
Men det är ju en fruktansvärd skicklighet att när man ramlar handlöst lyckas få tag i troskanten på någon. Det får man ju dock erkänna. hehe... Jag skulle ha jämt göra med att försöka bryta fallet så jag inte slår mig allt för mycket.
Senast jag såg något sånt var i Mirai Nikki och då var det ju så sjukt oväntat och roligt att jag skrattade så jag höll på att dö! Det bröt helt mot mönstret i serien och var helt underbart. Det bästa var att en bikaraktär bredvid lyfter sin kamera som hon har i handen och tar en bild. Obetalbart roligt! :D

[Volbla]

Ebhen skrev den 26 januari 2012 - 11:05:

2. Person A blir förkyld och får feber och svimmar av.

Jag läste en rolig kommentar om den klichén häromdagen. Tyvärr spoiler för Clannad: After Story.

Spoiler

"Tomoya måste vara den dummaste personen någonsin. I ett land där folk regelbundet blir förkylda av att stå ute i regnet så tar han med sin dotter utomhus mitt i vintern när hon redan är sjuk."

Ebhen skrev den 26 januari 2012 - 11:05:

3. Manlig karaktär får se en tjejs underkläder eller lättklädd och får instant näsblod.

Jag har alltid tagit den här klichén som någon slags överdrivning av att rodna. Det flödar extra blod till ditt ansikte. Varför inte låta det komma ut genom näsan? :)

Anime överdriver redan många andra ansikts- och kroppsuttryck. Som den enorma snorbubblan vissa får när de sover, eller svettdroppen i pannan (eller bakhuvet) man får när man... jag vet inte riktigt varför det är animekaraktärer får den.

Jag kommer inte på några specifika klichéer förutom egentligen hela genrer. Som haremgenren. En kille har aldrig haft någon romantisk kontakt med tjejer i hela sitt liv, och plötsligt så faller brudarna för honom som bananflugor för ättika. Jag antar att det är för att det här är första gången han har någon längre kontakt med tjejer alls, och av någon anledning är han oemotståndlig.

Eller mecha genren. Varför måste de bästa krigsmaskinerna vara av en humanoid form? Egentligen borde det vara mycket svårare att designa och utan någon större fördel jäntemot en stridsvagn eller annat militärfordon. Min teori är att en humanoid form ger illusionen av att vara mer smidig än andra maskiner, och det kanske gör strider mer personliga vilket engagerar publiken mer. I vissa serier rättfärdigas mechadesignen rätt bra, men i många inte.

[Sceleris]

Volbla skrev den 26 januari 2012 - 23:29:

Jag har alltid tagit den här klichén som någon slags överdrivning av att rodna. Det flödar extra blod till ditt ansikte. Varför inte låta det komma ut genom näsan? :)

Ännu mer teoretisk motivation kan vi finna i att blodkärlen i näsan är små, ytliga och relativt känsliga, så tanken är väl att de ska brista på grund av ökat blodtryck vid sexuell upphetsning.

Vi har ju redan konstaterat att japanerna har svagare konstitution i och med alla dessa förkylningar, så då är det väl inte så konstigt om de har lättare för att blöda näsblod också... ;)

Volbla skrev den 26 januari 2012 - 23:29:

Eller mecha genren. Varför måste de bästa krigsmaskinerna vara av en humanoid form? Egentligen borde det vara mycket svårare att designa och utan någon större fördel jäntemot en stridsvagn eller annat militärfordon.

När piloterna är unga, outbildade pojkar (och styrsystemet är jättesmart och enkelt) så kanske det är lättare för dem att hantera när de kan tänka på maskinen som sina kroppar (eller åtminstone analog med, rörelsemässigt).

[Ebhen]

Klart att Mecha-piloter är unga och rappa killar och tjejer, för jag kan tänka mig att styrkontrollerna är mer likt datorspel och det är ju alltid den unga generationen som lär sig sånt först och bemästrar dem bäst. Framtidens stridspiloter är garanterat spelnördar. ;)

Näsblodsteorierna håller jag med om såklart. De vill ju visualisera det på något vis.

En annan sak jag sett som jag ibland irriterar mig på för det är så fånigt, och det är att oavsett hur mycket stryk de får, verbal misshandel, mobbing, kränkningar och liknande så säger inte karaktären emot, försvarar sig eller något sånt. Bara tar emot och fortsätter som en dum och lydig hund. NÅN jävla ryggrad borde ju folk ha, eller åtminstone en gräns för hur mycket skit de tar innan de säger ifrån/går där ifrån.

[A-lan]

Volbla skrev den 26 januari 2012 - 23:29:

Eller mecha genren. Varför måste de bästa krigsmaskinerna vara av en humanoid form? Egentligen borde det vara mycket svårare att designa och utan någon större fördel jäntemot en stridsvagn eller annat militärfordon. Min teori är att en humanoid form ger illusionen av att vara mer smidig än andra maskiner, och det kanske gör strider mer personliga vilket engagerar publiken mer.

Det gör helt enkelt mechorna mer mänskliga.
Gör det mer som att det är en person som kämpar.

Sceleris skrev den 27 januari 2012 - 00:58:

Ännu mer teoretisk motivation kan vi finna i att blodkärlen i näsan är små, ytliga och relativt känsliga, så tanken är väl att de ska brista på grund av ökat blodtryck vid sexuell upphetsning.

Vi har ju redan konstaterat att japanerna har svagare konstitution i och med alla dessa förkylningar, så då är det väl inte så konstigt om de har lättare för att blöda näsblod också... ;)

Bara ifall att någon läser det där, och tror att man kan näsblod av upphetsning (vilket jag hoppas ingen här gör, men för säkerhets skull):
Nej, man kan inte få näsblod, av att bli upphetsad.

Jag har för mig att jag läst någonstans, att det började med att en manga använde det på nåt komiskt vis, och att andra kopierade det, tills det blivit en nästan obligatorisk grej.

Sen kan det ju också ha att göra med att Japan varit rätt så strikta med censur, så istället för att de får stånd/utlösning så fick de få näsblod, som fick vara en symbolisering av det ...ungefär som hur tjejer fick bli våldtagna av tentakelmonster i hentai, för att gå runt vissa censurlagar, samt att det går runt vissa sociala normer (man kan ju inte ha en tjej som håller på och knullar runt! Då är hon ju en slampa! ...men om hon blir våldtagen, så är det ju inte hennes fel, så hon är fortfarande fin och bra. Mänsklig psykologi kan vara lite bisarr ibland).

Ebhen skrev den 27 januari 2012 - 07:16:

En annan sak jag sett som jag ibland irriterar mig på för det är så fånigt, och det är att oavsett hur mycket stryk de får, verbal misshandel, mobbing, kränkningar och liknande så säger inte karaktären emot, försvarar sig eller något sånt. Bara tar emot och fortsätter som en dum och lydig hund. NÅN jävla ryggrad borde ju folk ha, eller åtminstone en gräns för hur mycket skit de tar innan de säger ifrån/går där ifrån.

Ja, det är helt bisarrt och idiotisk.

Det är en grej när någon tar en massa stryk, för att visa att de kan, för att kunna få in ett särskilt slag eller för att visa att de inte vill slåss eller något sånt.
...men när de bara tar stryk (fysiskt och/eller psykiskt), helt utan att göra något...
Det vore ju försvarbart, om det är en karaktär som ska visas ha seriösa psykiska problem (ungefär som en misshandlad fru, som ändå inte skyller på mannen), men annars så...

[Sceleris]

A-lan skrev den 27 januari 2012 - 19:34:

Nej, man kan inte få näsblod, av att bli upphetsad.

I och med den låga förekomsten är det förmodligen väldigt osannolikt, men jag tror inte att det är omöjligt. Ett normalt blodtryck är kring 120/80 mm Hg (systoliskt/diastoliskt), även i Japan. Enligt American Heart Association så kan näsblod uppstå när blodtrycket är kring 180/110 mm Hg, alltså normalt motsvarande en ökning på 60 mm Hg systoliskt och 30 diastoliskt. Vid sexuell upphetsning ökar mäns blodtryck mellan 40-100 mm Hg systoliskt och 20-50 mm Hg diastoliskt, och kvinnors med 30-80 mm Hg systoliskt och 20-40 diastoliskt -- inom gränserna för båda könen, alltså.

A-lan skrev den 27 januari 2012 - 19:34:

Jag har för mig att jag läst någonstans, att det började med att en manga använde det på nåt komiskt vis, och att andra kopierade det, tills det blivit en nästan obligatorisk grej.

Ja, Yasuji Tanioka med 1970 års Yasuji no Metta-Meta Gaki-dô Kôza tror jag brukar anses vara källan.

Ur Mangajin nr. 9, 1991:

[idrougge]

Volbla skrev den 26 januari 2012 - 23:29:

Jag kommer inte på några specifika klichéer förutom egentligen hela genrer. Som haremgenren. En kille har aldrig haft någon romantisk kontakt med tjejer i hela sitt liv, och plötsligt så faller brudarna för honom som bananflugor för ättika.

Om vi ändå ska snacka om det osannolika i att låta tonåringar styra 17 meter höga krigsmaskiner som kan träffas av en haubits på kilometers håll kan vi väl också ta en titt på alla korkade haremtjejer. Som Nagisa i Clannad eller egentligen nästan alla tjejer i Keys spel. Tjejer med fåniga satsfinala partiklar och språk som en treåring. Hur har de kommit in på gymnasiet utan att tillbringa tre år på individuella programmet? Och hur får de till sina utstuderade håruppsättningar? Pratar man som en treåring är sannolikheten stor att man luktar och ser ut som en treåring. Och i verkligheten känner man inte igen korkade brudar på deras piffiga håruppsättningar och oskuldsfulla språk, utan på det blonderade håret och tribaltatueringen i svanken.

[dengo]

Sceleris skrev den 27 januari 2012 - 00:58:

Ännu mer teoretisk motivation kan vi finna i att blodkärlen i näsan är små, ytliga och relativt känsliga, så tanken är väl att de ska brista på grund av ökat blodtryck vid sexuell upphetsning.

Hur ofta får du näsblod? ^^

[Sceleris]

dengo skrev den 30 januari 2012 - 22:20:

Hur ofta får du näsblod? ^^

En gång i veckan kanske. Ingen aning om varför, men det händer varje gång jag tittar på Papakiki... Ett ytterst märkligt sammanträffande.

(Okej, 0-1 gånger per år.)

[Ebhen]

Finns det inga runda glasögon i Japan?
Manliga karaktärer har (nästan) alltid fyrkantiga och fula glasögon.
Och ser gärna otroligt nördiga ut (men får alla brudarna, se ovan).



Men är det en "ond" karaktär så är han för det första lång, har långt hår och ser sjukt cool ut i sina glasögon, speciellt när han petar upp dem på näsan med långfingret samtidigt som han levererar en cool kommentar.
Jag tror dessutom att glasögon i japan måste vara av dålig kvalitet eller så är alls huvuden för små om de måste peta upp dem hela tiden.
Som glasögonbärare själv så vet jag att man inte behöver göra så då de är måttade för att passa individen.

[Hikari no Hohenheim]

Jag har saknat en sådan här diskussionstråd. Mest för att jag varit för lat för att skapa någon själv. Det är ett intressant ämne: en bidragande faktor till att jag inte längre följer modern anime är på grund av just klyschor och stereotyper. Nedan följer några av mina favorithatobjekt.

Tsundere-flickan:
Såklart jag inte missar en chans att hacka på detta uråldriga komediförsök, som vid det här laget borde förbjudas enligt lag. Men i Japan anses det uppenbarligen som gulligt när en flicka beter sig allmänt bitter och elak mot en annan, och det faktum att hon innerst inne ändå gillar den hon slår på förlåter allt. Med det sagt kan jag ha överseende för karaktärer där dessa karaktärsdrag har en egentlig betydelse för storyn, och att hon inte visas som älskvärd i det att ”höhö, kolla vad söt hon är när hon är arg.”

Men jag har skrivit om detta otaliga gånger förr, så jag nöjer mig med kortversionen: argt =! gulligt.

”Var inte orolig, jag ska skydda dig.”
”Hai!”
För, du vet, tjejer är ju helt värdelösa, och det bästa de vet är när en stark kille kan beskydda dem så att de slipper kämpa själva. Allt de behöver göra är att bete sig sockersött mot killen i fråga och tindra med ögonen… alternativt slå honom med en hammare, för det är också gulligt.

”Ingen förstår sig på tjejer…”
Om det underliggande meddelandet i en serie är ”kolla vad söta tjejerna är när de gör saker, men tur att jag är kille så jag slipper hålla på så själv” så blir det autofail i min bok. Tjejer är människor, killar är människor; finns det ett socialt sammanhang kan jag förlåta det till en viss del, då Japans kvinnosyn i realitet faktiskt inte är på topp, men fokuset bör i slutändan ligga på ”kolla vilka roliga människor”, inte ”kolla vilka söta tjejer”. Azumanga Daioh är ett exempel på bra. K-ON, är exempel på dåligt.


Lustigt att allt jag klagar på verkar ha med könsroller att göra. Man skulle kunna tro att det som stöter bort animeintresset för mig är Japans medeltida kvinnosyn. Med det inte sagt att jag inte fortfarande gillar anime och manga, och här är några klyschor som jag alltid är förtjust i:

Det Goda förenas mot Det Onda:
Det Goda är på sin sista spurt. Alla dess krafter är använda, och det verkar som att Det Onda kommer segra. Men då, i sista stund, dyker alla De Godas vänner up; alla de har mött på sin färd, alla som gett dem stöd under seriens gång. De förenas för att heja på Det Goda, alternativt ger de sina krafter, vilket skapar ett överflöde av gott som stöter bort det onda.

Shonen-hjältar som pressar sig bortom sina förmågor:
Igen, hjälten är på sin sista spurt, men den här gången finns det ingen som kan hjälpa till. Det är upp till hjälten, och eftersom han vet vad som står på spel gräver han fram de där gömda reserverna och lyckas till slut spöa motståndaren i en oerhört jämn kamp. I slutändan vinner han, och svimmar med ett leende på läpparna.

Två är bättre än en:
Vänskap är magiskt, heter det ju, och även i anime har det hänt att de starka banden mellan vänner har skapat magiska ting att ske för att besegra en mäktigare fiende. Pretty Cure till exempel, ensamma må de båda vara hejare på kampsport, men bara tillsammans kan de avfyra den där ondskedödande vänskapsstrålen. När fokuset ligger på relaterbara vänskapssituationer, som i sin tur spelar in huruvida de kan tas med Det Onda, blir det oerhört mycket mer intressant än en vanlig kamp till döden.

[idrougge]

Ebhen skrev den 31 januari 2012 - 20:08:

Finns det inga runda glasögon i Japan?

Va?
Umino i Sailor Moon, Professor Tomoe i Sailor Moon S, Saori i Oreimo, han i Trigun…

Men apropå glasögon, vad tusan är det med animéfigurer och pincenez? De dyker upp överallt, och ändå har jag aldrig sett någon i verkligheten ha det efter första världskriget.

Och förresten, vad är grejen med stayups? Visst, jag fattar att det är sexigt och så, men mtp hur opraktiska de är och hur strikta klädreglerna på japanska skolor är fattar jag inte att det knappt har gjorts en serie sedan 2004 där inte minst en kvinnlig figur har dessa strumpor som fästs med tejp på låren.

[Ebhen]

Runda glasögon verkar bara vara för tjejer uppenbarligen, glömde det tillägget. ;) Men det är kanske för att markera manligt och kvinnligt...

Pincenez vet jag inte om jag sett så många får jag erkänna, men du kanske menar när glasögon ser ut som sådana men egentligen är en tecknargrej där de inte ritar dit vissa delar av bågarna i aktuell vinkel för att inte vara i vägen så vi ser hela ögat. Har noterat det vid flera tillfällen. Den delen blir liksom "osynlig" för en stund.

Gällande stayups så vet jag inte men jag är inte den som klagar då jag tycker det är läckert. ;) hehe...

Hikari, jag gillar iofs Tsundere-flickan men jag kan tänka mig att karaktären irriterar andra. Toradora är en av mina favoritserier.
Men det där med stereotypiska karaktärer är rätt kul att kika på, många gånger är de lätta att hitta då de ofta har samma hårfärg eller andra typiska attribut.

[Volbla]

Ebhen skrev den 01 februari 2012 - 10:13:

Pincenez vet jag inte om jag sett så många får jag erkänna, men du kanske menar när glasögon ser ut som sådana men egentligen är en tecknargrej där de inte ritar dit vissa delar av bågarna i aktuell vinkel för att inte vara i vägen så vi ser hela ögat. Har noterat det vid flera tillfällen. Den delen blir liksom "osynlig" för en stund.

Jag vet inte om jag vill kalla det en kliché så mycket som ett animationsknep, men det är något jag faktiskt stör mig på. Nyligen så märkte jag dock att de undviker att göra så i Rymdpiraterna. Bågen bara blockerar ögat, och det fungerar alldeles utmärkt. Det är snarare den där genomskärningen som är distraherande i min mening. Kanske används pincenez av samma anledning som det här knepet; så att man fortfarande kan se hela ögonen i vinkel.

Red: Eller bara för att det är så sexigt.

[Ebhen]

Inlåst i gympasalens förråd, gärna med person av motsatt kön.
Det är förvånande hur ofta just detta händer i alla serier. Man kan ju undra hur blinda och döva folk är om de just låst dörren och sen inte hör när nån bankar på dörren och vill ut.
För att inte tala om alla förutfattade meningar de verkar ha sen när de väl kommer och släpper ut folket som blivit inlåsta. De tror alltid det värsta om de som varit inlåsta, som om hångel eller sex är det första man tänker på när man blir inlåst i ett rum med nån.

[idrougge]

Hikari no Hohenheim skrev den 31 januari 2012 - 21:27:

”Var inte orolig, jag ska skydda dig.”
”Hai!”
För, du vet, tjejer är ju helt värdelösa, och det bästa de vet är när en stark kille kan beskydda dem så att de slipper kämpa själva. Allt de behöver göra är att bete sig sockersött mot killen i fråga och tindra med ögonen… alternativt slå honom med en hammare, för det är också gulligt.

Fan, jag skulle ha sagt det till tjejen som slog följe med mig till stationen eftersom hon var rädd för våldsamma fyllon.
"Tror du att tjejer är värdelösa? Du får kämpa själv, jag tänker inte beskydda dig."

Hikari no Hohenheim skrev den 31 januari 2012 - 21:27:

Lustigt att allt jag klagar på verkar ha med könsroller att göra. Man skulle kunna tro att det som stöter bort animeintresset för mig är Japans medeltida kvinnosyn.

Att som du förakta svaghet är inget ädelt drag tycker jag, och ridderlighet är en av medeltidens främsta dygder.

Sedan kan man problematisera det där med den medeltida kvinnosynen en hel del. Hur många serier om kvinnliga idrottsutövare görs utanför Japan? Där de ses fullt ut som idrottsutövare?

[dengo]

And everyone is a virgin brukar också vara en klassiker. Och det påtalas så småningom även om det är irrelevant till storyn.