Clichéer vi älskar och hatar
#81
Postad 08 maj 2012 - 04:07
Uppenbarligen så snöar det nästan aldrig till jul i Japan, och därför sker det istället i nästan varje anime som utspelar sig kring juletid för att kunna utnytja den exotiska känslan som följer med det. Och varje gång blir alla som bevittnar denna scen fullständigt fyllda av glädje och vördnad. Det påminner mig om Barnen i Bullerbyn eller Lotta på Bråkmakargatan där huvudkaraktärerna blir fulla av lek när de vaknar till ett snöfyllt landskap utanför fönstret, men då pratar vi om, vad, 13-åringar och yngre? Finns det någon anime (som utspelar sig i Japan) där någon inte är hänförd av snö?
Tjocka personer måste låta tjocka.
Ni vet, en mycket mörkare och gräddigare röst än deras smalare motsvarigheter. Nästan varje gång man ser en tjock karaktär så ackompanjeras de av en överdriven, överspelad röst som låter som något ett barn använder för att reta ett annat barn. Så låter ingen tjock person som jag hört prata, men kanske är asiaters stämband mycket mer känsliga för fett.
#82
Postad 08 maj 2012 - 08:36
Det här är nog den allra värsta klyschan i min mening. Huvudpersonen är dålig på allt. Precis allt. Hon är usel i skolan, klumpig, dålig på matlagning, kreativa saker...you name it. Hon är också ofta olycksdrabbad men för dum för att förstå varför världen är emot henne. Det enda hon är bra på är att vara söt och glad. Varje gång denna karaktär uppenbarar sina brister vill jag slå henne. Hårt. Ingen kan vara dålig på allt, eller?
Exemper på detta är Usagi i Sailor Moon eller Tenma i School Rumble.
#83
Postad 08 maj 2012 - 09:43
Grevinnan skrev den 08 maj 2012 - 08:36:
De kan ju inte få något som helst vettigt liv om de inte gifts bort till nån som enbart vill ha en prydlig fru att visa upp. Eller så stryker de med i nån explosion i köket när de försöker laga mat eller dör när de gåt över gatan.
and I've found that if I don't laugh, I'll probably end up crying."
http://www.anime-pla...ers/Ebhen/anime
#84
Postad 08 maj 2012 - 09:49
Ebhen skrev den 08 maj 2012 - 09:43:
Jag menar det. Jag kanske reagerar mer på det eftersom jag ogillar korkade människor. Det jag är nyfiken på är vad denna karaktär grundar sig på. Finns de här människorna i verkligheten?! Jag förstår att de har tagit "kass-på-allt"-egenskapen till sin spets, men ändå. Stackars människa i sådana fall.
#85
Postad 08 maj 2012 - 15:22
för att kunna fortsätta älska henne."
[ Avatar | Min animélista ]
#86
Postad 09 maj 2012 - 00:32
Volbla skrev den 08 maj 2012 - 04:07:
Uppenbarligen så snöar det nästan aldrig till jul i Japan, och därför sker det istället i nästan varje anime som utspelar sig kring juletid för att kunna utnytja den exotiska känslan som följer med det. Och varje gång blir alla som bevittnar denna scen fullständigt fyllda av glädje och vördnad. Det påminner mig om Barnen i Bullerbyn eller Lotta på Bråkmakargatan där huvudkaraktärerna blir fulla av lek när de vaknar till ett snöfyllt landskap utanför fönstret, men då pratar vi om, vad, 13-åringar och yngre? Finns det någon anime (som utspelar sig i Japan) där någon inte är hänförd av snö?
De flesta jag känner älskar alltid när snö först kommer. ...först i alla fall.

Alla som är från USA, England eller Frankrike har blont hår och blåa ögon och är odrägliga.
Eller, det finns vissa tillfällen då det är en ung timid grabb från England som är jättesnäll och tystlåten. Men annars är de alltid högljudda och pompösa.
Förvånandsvärt så visas inte tyskarna på det här viset om jag minns rätt.
#87
Postad 12 maj 2012 - 00:17
För det första är det kanske inte en sådan bra idé, och för det andra så är det en något morbid handling, att slicka andras sår. Det tar sådana konstiga symboliska innebörder. Först det sexuella (eller åtminstone närhetsvisande) med att slicka, och sen det makabra med att ta in någon annans blod i sig själv.
Det riktigt dumma är att ofta så är det ju någon som skär sig i fingret, och då kan de ju faktiskt i första hand slicka på det själva...
för att kunna fortsätta älska henne."
[ Avatar | Min animélista ]
#88
Postad 12 maj 2012 - 22:21
Man hör ofta att japanska skollivet är hårt, med långa dagar och mycket plugg -- men det hårdaste måste ändå vara när skolfiket säljer det där extra goda brödet som precis alla vill ha. Plötsligt utbryter en strid bland hundra elever där endast de främsta går ur striden med
Om nu det där brödet är så eftertraktat, varför säljer de inte mer av det? Det är ju bara ekonomiskt förstånd: sälj mer när marknaden inte är mättad. Om nu ekonomin är oviktig, bryr de sig åtminstone inte om skolfriden? Eller har rektorerna något slags socialdarwinistisk ådra?
"There can be only one melon bread!"
för att kunna fortsätta älska henne."
[ Avatar | Min animélista ]
1 användare läser detta ämne
0 medlemmar, 1 gäster, 0 anonyma medlemmar







