8 svar

[Sceleris]

Mellan oss flödade alltid jazzen.

Shinichirô Watanabe är -- efter att ha gjort Macross Plus (1994), Cowboy Bebop (1998, 2001) och Samurai Champloo (2004), en av västerlandets mest uppskattade animéregissörer -- och många västerländska fans, lessa på "moéserier" och utsvultna på nästa stora västerlandshit, har undrat varför inte animéindustrin låtit honom göra fler serier. (Watanabe har inte varit helt sysslolös, utan regisserat några kortfilmer till samlingar som Animatrix och Genius Party, samt producerat musik till Michiko & Hatchin, men har inte gjort något stort jobb på länge.)


Om han legat i bakgrunden frivilligt eller ofrivilligt förblir outsagt, men nu har det kommit till allmän kännedom att Watanabe återvänder till regissörssitsen med den nya Noitamina-serien Sakamichi no Apollon (Apollon på vägen uppför kullen). Till sin hjälp har han givetvis Cowboy Bebop-musikkompositören Yoko Kanno, och karaktärsdesigner är Nobuteru Yuki (som arbetat med Watanabe och Kanno på Escaflowne). Seriens manusförfattare är Yûko Kakihara (Kamichama Karin, Sora no Otoshimono, Persona 4) och Ayako Katô, som jag inte vet vem det är. (Ayako Katô är dock namnet på en hallåa på Fuji TV, kanalen som sänder Noitamina...) Yoshimitsu Yamashita är animationschef, och animationsproducenterna är MAPPA/Tezuka Pro. Originalet är en avslutad, åtta böcker lång manga av Yûki Kodama, vars vampyrserie Blood Lad också ska få en animéversion.

Sakamichi no Apollon är en uppväxthistoria förlagd till en lantlig japansk stad på 1960-talet. Kaoru (killen med glasögon) har på grund av sina familjeomständigheter tvingats flytta från stad till stad, och känner att skolan mest är en plats han inte kan passa in i. Men sommaren 1966 kommer han till en skola där han, genom deras gemensamma passion för jazzmusik, närmar sig klassföreståndaren Ritsuko och skolans buse Sentarô.

Det är en berättelse om kärlek, vänskap och musik -- helt rätt för Shinichirô Watanabe, alltså.

Den officiella hemsidan har en trailer.

[idrougge]

Åh, jag blir så bögkär i busen.

[Meatrose]

Det här ser riktigt intressant ut. Ser helt klart fram emot premiären. När jag såg bilden så tänkte jag att "den där killen i glasögon skulle kunna spelas av Fukuyama Jun" men så var visst inte fallet. Det tycks vara Kimura Ryohei som gör rösten vilket kan bli trevligt det med. De som nyligen har sett Mawaru Penguindrum kommer nog känna igen Shoumas röst.

Sceleris skrev den 26 januari 2012 - 18:53:

Originalet är en avslutad, åtta böcker lång manga

Så ska det låta! Det finns inga bättre nyheter än så för en kommande anime.

[Sceleris]

En liten intervju så här när det närmar sig. http://gabrielarobin...ichiro-watanabe

[Volbla]

Om det är något jag är attraherad av så är det konstnärer. Kaoru vann mitt hjärta så fort han satte sig vid sitt piano, men Sentarou ligger banne mig inte långt efter. Upplägget på själva intrigen känns rätt uppenbar, så grabbarnas relation intresserar mig inte så värst, men det verkar ändå som en väldigt trevlig serie som dessutom tilltalar mig. Ser lovande ut.

Snyggt animerat och klippt.

[Volbla]

Avsnitt 3

Spoiler

Men tjena! Det där missförståndet höll i sig alldeles lagom länge. Nu är jag faktiskt nyfiken på hur romansen kommer att utvecklas. Men vad var det Kaoru råkade få en glimt av? Var det faktiskt vad det såg ut att vara, eller var det också bara något sorts missförstånd?

Nya tjejen bryr jag mig inte så mycket om än. Det kanske bara är på grund av min egen okunnighet om Japan och japanska, men den här artiga typen har alltid känts lite onaturlig för mig. Fast hon är inte alls lika överdriven som i mycket annan anime.

[Sceleris]

Mjo, nya tjejens karaktärstyp känns på något vis mer trovärdig när det utspelar sig under 1960-talet.

[Sceleris]

Jag har ofta lite svårt att verkligen komma in i serier som inte tilltalar mitt barnsliga hjärta med lite mer livlighet och flams, och Sakamichi no Apollon har inte mycket flams. Men jag kom på mig själv med att le ganska brett åt avsnitt fyra: jag gillar verkligen vänskapen som bildats och vidareutvecklas mellan Kaoru och Sentarô. Det är ett samspel jag inte kan undgå att tycka om. Serien kanske inte har mycket flams, men den har mycket hjärta.


Sen har vi den romantiska utvecklingen... Kaoru gillar Ritsuko som gillar Sentarô som gillar Yurika som nu gillar Jun. Vad härnäst, Jun gillar... hm, Kaorus elaka tjejkusin, och Kaorus elaka tjejkusin gillar Kaoru? Hoppas det blir fler sorts dramatiska utvecklingar än bara kärlekspolygontillskott.

[Volbla]

Sceleris skrev den 03 maj 2012 - 21:56:

Jag har ofta lite svårt att verkligen komma in i serier som inte tilltalar mitt barnsliga hjärta med lite mer livlighet och flams, och Sakamichi no Apollon har inte mycket flams. Men jag kom på mig själv med att le ganska brett åt avsnitt fyra: jag gillar verkligen vänskapen som bildats och vidareutvecklas mellan Kaoru och Sentarô. Det är ett samspel jag inte kan undgå att tycka om. Serien kanske inte har mycket flams, men den har mycket hjärta.

Ord! Jag kan bara eka det du säger om vänskapen mellan Kaoru och Sentarou. Den är riktigt hjärtevärmande.

Två stycken musikscener i avsnitt fyra, en klassisk och en jazz. Jag avgudar hur framförandena skildras. Jag skulle kunna bada i den här serien.