Hoppa till innehåll

All aktivitet

Denna ström uppdateras automatiskt     

  1. Idag
  2. Är MAL nere igen eller är det bara jag? 

  3. MathJuice

    Hur animé påverkas av Corona

    Vi har gått från oro till panik till tråkighet till...memes, i slutändan. Det har varit en karusell och man undrar varför alla gamlingar är ute och går fast de är i största riskgruppen samtidigt som "dumdomarna" (dumma ungdomar tehe) far till stranden eller fjällen. Men nu såhär i april måste vi fråga oss den mest allvarligaste frågan: Vad händer om krisen kommer i din favoritanimé? Welp, efter timmar av djupgrävande journalistik (d.v.s. googlande, så precis som riktig journalistisk) så har jag svaren! One Punch Man: Invånarna här är experter på social distancing eftersom dom faller som flugor stup i kvarten efter varje katastrof som bara sker i Japan och detta prefektur, och ingen annanstans. Dock så betyder det mindre jobb för hjältarna vilket i sin tur betyder mer pommestallrikar för Saitama. Varför köper han inte bara snabbnudlar som fattiga studenter? My Hero Academia: Hemskolning är svårt för de som kräver utrymme med sina quirks, men det största problemet är att Aizawa blir utkickad från Google Hangouts varje gång han försöker hålla undervisning och ingen vet vem som gör det. De misstänkta är Mineta, Ashido, Kaminari och Present Mic. Gate: Portalen mellan Japan och den Speciella Regionen är nu stängd för all trafik utöver mat och ammunition. All militärpersonal är beordrade att hålla avstånd från lokalbefolkningen för det sista som behövs nu är en korpral som hälsar på en catgirl. Itami sätts i karantän för hans harem är fortfarande fäst vid honom likt en fotboja. Love Live: Love Live ställs in så nu kan Muse inte tävla, vilket i sin tur leder till att skolan stängs. Men å andra sidan slipper dom hemskolning nu! Bokuben: Hemskolning, fast tjejerna är nakna under videosamtalen. Så som vanligt då helt enkelt. Sword Art Online: Antalet spelare ökar med 400%. Det kommer dock sjunka drastiskt nästa vecka när Final Fantasy 7 Remake kommer. Overlord: Ainz segertåg går snabbare fram då hans odöda armé inte påverkas av viruset. En ny regel tillsätts som säger att Albedo får inte ta i någon anna förutom Ainz, även om det inte är bevisat att en succubus kan bli smittad. Plus att det var Albedo själv som satte upp regeln. Interspecies Reviewers: Samma effekt som när Funimation tog bort det från sin streamingtjänst helt enkelt. The IDOLM@STER: Folksamlingar på mer än 50 pers är förbjudna. Goda nyheter för 765 Pro, dom får fortfarande hålla sina konserter. *Wheeze*
  4. Igår
  5. Soverejn

    Anime våren 2020

    Jag kommer att se säsong 3 av Kingdom, 100%
  6. Soverejn

    Kingdom S3

    KINGDOM SÄSONG 3 YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEESSS!! Som jag har längtat! Precis färdig med att se om första säsongen. Då man vart sjuk ett bra tag nu med Covid-19 symptom så passar det väldigt bra att binge:a igenom båda säsongerna nu för att färska upp minnet. Shit vad jag verkligen har saknat en sån här riktigt god krigsanime i historisk miljö. Den är baserad på "Warring States" perioden i Kina ca. år 400 f.Kr. en mycket intressant tid i Kinas historia och en setting som jag absolut älskar. Tyvärr så lider serien bitvis av horribel 3d cgi i första säsongen speciellt i första avsnittet, sen så varierar den i kvalitet och jag tror de blandar mycket klassisk animering med 3d cgi om man nu kan göra så, lite osäker på ämnet. Det känns som att ibland är det helt ok och bra till och med skulle jag vilja påstå, men sen kan man få riktiga Vietnam flashbacks från Berserk 2016. Kan dock tänka mig att det kan va svårt att hålla sig ifrån 3d cgi när det kommer till en stor kvantitet stora stridsscener, känner igen det fenomenet. Det är Studio Pierrot som ligger bakom serien i Säsong 1 och 2. Och i första avsnittet vet jag inte vad som hände, det är ett dubbel avsnitt och någonstans i mitten kan man se animations kvaliteten förbättras markant. Det är som Studio Pierrot insåg att - "nä fan, det här suger verkligen" och hyrde in bättre cgi animatörer. Eller att praktikanterna fick animera avsnittet då alla huvud animatörer fick en stroke samtidigt. Eller att de var upptagna med ett projekt som dratt ut på tiden och de blev tvungna outsource:a animationen till nån amatör studio. Ja man kan fantisera helt hejvilt om detta, skulle vara riktigt intressant att fått se nån behind the scenes "the making of kingdom" och få se va fan som gick fel haha. Avsnitt ett var minst sagt skrattretande, påminner mig om ett visst avsnitt i Naruto Shippuuden där jag också länge funderat vafan som hände, ni vet... den där scenen där det ser ut som animatören ritade under en jordbävning. Kan man ta sig igenom halva avsnitt ett så är det inga problem. Jag har på senare tid försökt funderat mer på vad jag gillar med det jag ser på. Och det är inte enkelt, speciellt då på senare tid jag inte kollar på så mycket anime. Men det finns en del saker jag kan peka ut, som sagt redan gillar jag den historiska miljön berättelsen utspelar sig i och det är verkligen uppfriskande att se karaktärerna i den kultur som fanns då i Kina. Jag gillar också karaktärerna, de känns inte tråkiga på något vis och i de svårigheter som karaktärerna får gå igenom utvecklas deras relationer till varandra och skapar tydliga band. Det känns helt enkelt som karaktärerna har karaktär.. Badum Tsss... Sen finns det ett fåtal humoristiska inslag som jag tyckte var rätt wholesome. Jag gillar också taktik snacket och striderna där generalerna försöker utsmarta varandra. Det är lite Legend of the Galactic Heroes vibbar på just den delen av serien och jag älskar det. Just berättelsen vet jag inte om jag har alla verktyg till att betygsätta, jag är lite rostig på detta också. Men hittills har jag verkligen tyckt om den, det känns lätt att hänga med och jag tycker den går i lagom tempo och berättar på ett bra sätt. Trots att jag redan sett den en gång så tyckte jag att det var spännande när det skulle vara det. Den har drama, Kingdom baseras ju på ett utav de bästa dramat genom historien vet inte vad mer jag behöver säga om det. Skulle va verkligen intressant att få höra vad @Sceleris tycker om denna anime. Jag är riktigt hype på vad säsong 3 har att erbjuda, ska jag va ärlig så trodde jag den aldrig skulle komma... Ungefär som min kärlek Claymore. Det är en inte Studio Pierrot som gör denna säsong, utan det verkar vara en relativt ny Studio vad jag kan förstå, Studio Signpost. Jag hoppas verkligen det inte blir skit. Återkommer med någon reaktion på första avsnitten så fort jag är klar med säsong 2.
  7. Klona

    Gissa animen

    Sceleris det börjar bli dags för en ny bild.
  8. @Sceleris Tack för hjälpen! Jag lyckades att få ner allt till slut.
  9. Senaste veckan
  10. guruguru

    Rekommendera japanska band/musik

    "Darui"(Slö) av Ego-wrappin.
  11. Tidigare
  12. Den ena startade som ett populärt mobilspel som populariserade gijinka-genren där båtar från andra världskriget förvandlades till söta animéflickor. Den andra är dess kinesiska klon som tar till egna friheter och expanderade till marknaden i väst. Båda har nu sin egen animation och vi ska nu se vad som verkligen skiljer sig mellan dessa två titlar (animémässigt det vill säga). Handling Båda historier handlar om hur människan tvingats bort från de sju haven på grund av ett mystiskt hot. I gensvar skapas en flotta av "shipgirls", hälften människa hälften slagskepp. Dessa skepp kämpar nu mot dessa övernaturliga krafter i hopp om att göra världen säkrare. Största skillnaden mellan dessa två i frågan om handling är hur de behandlar fraktioner. Alla nationer är representerade i respektive spel, men animationsmässigt har Kantai Collection hittills bara representerat den japanska flottan. Azur Lane har mer bredd i det perspektivet men det spelar även en roll i det stora hela då det är fullt inbördeskrig här. Ursprungligen var alla under Azur Lanes flagg, men just nu är det bara brittiska och amerikanska styrkor kvar och under tiden har Tyskland och Japan skapat sin egna fraktion. Ett mer intressant upplägg istället för att banka hjärndött mot en monoton fiende. Hjältinnorna: Fubuki vs Enterprise Fubuki är en japansk jagare och hennes namn betyder snöstorm. Hon är ung och oerfaren när hon först kommer till flottbasen, men vill ändå visa vad hon går för. En klassisk hjältes resa man ofta sett i andra serier. Samtidigt från andra hållet har vi hangarfartyget Enterprise med smeknamnet "Grey Ghost". Erfaren och sliten av alla strider, hon är mer lågmäld och säger inte mycket. Respekterad av sina allierade och fruktad av fienden, Enterprise låter hennes handlingar föra talan. Det hela kommer ner till smak. Vill man ha den slitna veteranen som inte har viljan kvar att bry sig, eller vill man ha den nervösa men engagerade nybörjaren att föra talan. Fubuki växer sig lite i rollen men kräver mycket från sina medspelare för att komma någonstans. I det stora hela kanske hon inte gör ett så stort intryck i kampen som man kan tro. Enterprise å andra sidan kan vända striden till sin fördel på ett ögonblick (kanske säger mer om Azur Lanes övriga styrkor). Den gemensamma nämnaren är att de runtomkring oroar sig om dessa två och vill ta hand om dom, om än för två olika orsaker. Allierade Som tidigare nämnt så har våra huvudkaraktärer mycket support från sina vänner. Låt se om några sticker ut bland dom. Kantai Collections största dragplåster måste nog vara Kongou, det brittiskt tillverkade slagskeppet. Hyperaktiv och med mycket engrish är hon som en storasyster till Fubuki. Hon har även tre systrar som i viss mån beter sig som henne, så mycket energi överlag. Vi har även kuuderen Kaga och tsunderen Zuikaku som ofta hamnar i luven på varandra i och med att de är från två olika divisioner. Det finns ett ganska bra djup utan att gå helt överbord med deras personligheter. Azur Lane har nästan för många bakgrundskaraktärer och "huvudskaran" är också ganska många att hålla reda på. Vissa får lida i slutändan med mindre scentid. Men den mest engagerade karaktären utöver Enterprise måste nog vara Belfast. Den brittiska kryssaren och Royal Navy's huvudpiga, Belfast är beslutsam och professionell i sitt uppdrag att få Enterprise att bli "mänsklig". Vi har även Prinz Eugen som är fältledare för de tyska styrkorna och har en viss "ara ara"-atmosfär om henne, dock så syns hon inte så mycket i action vilket är synd. Sen har vi några som förekommer på båda sidor och den största karaktären i detta fält är utan tvekan hangarfartyget Akagi. I Kantai Collection är hon glad och uppmuntrande samt lite av en förebild för Fubuki. Trots att hon även är en komisk karaktär som gillar att äta mycket (ju större skepp desto mer bränsle) så är hon extremt professionell när det väl gäller. I Azur Lane är Akagi mer skräckinjagande. Hennes ansiktsuttryck har sadistiska undertoner och hon gillar att vara längst fram i ledet och provocera fienden till handling. Hon är extremt lojal mot sina medskepp och gör vad som helst för att försvara dom, men hennes utstrålning gör det svårt för andra att bemöta henne eller förstå vad hon verkligen tänker. Action Här ser vi en klar skillnad. Om vi skulle jämföra dessa två i form av speltermer skulle man säga att Kantai Collection är mer av en simulator som försöker vara trogen riktiga sjöslag. Azur Lane är mer likt action/hack and slash i dess utförande. Vad som påverkar är deras metod hur man hanterar beväpning. Vi pratar om tjejer som ska bete sig som slagskepp, och lösningen är att de bär sina kanoner, torpedrör och kommandobryggor som ryggsäckar eller via midjefästen. Dock så är skeppen från Azur Lane byggda runt en speciell energikärna som tillåter oändliga möjligheter. De kan ha framme sina skepp i full skala och på en sekund krympa det till sina moduler utan fördröjning. Detta gör dom mer rörliga i strid och tillåter dom att manövrera fritt både på land och vatten. De finns även möjlighet att frammana olika familiars som en enhörning, en örn eller en varg. Kantai Collection däremot har en mer verklig approach där utrustningen måste utrustas manuellt. Detta kan underlättas via automatiserade arsenaler vilket ger en viss "magical girl transform sequence" för de som är stenhårda fans av militära grejer. De kan röra sig ganska fritt på vattnet med deras vattenskridskor, men inte lika snabbt eller explosivt som Azur Lane. Så i form av action snackar vi klassisk militärfilm för de som föredrar den genren samtidigt som Azur Lane gör det mer explosivt och mindre verklighetsförankrat. Möt din fiende: Abyssals vs Sirens Det här sätter verkligen tonen. Båda har samma ursprung i och med att de kom från ingenstans och förstörde sjöfarten för människan. Abyssals är dock mer mardrömslika i deras utförande. Vissa ser ut som deformerade shipgirls, andra som rena monster med massvis med tänder. De verkar arbeta mer som en enad organism men har inget medel att kommunicera med den andra sidan. Lite zombietendenser fast mer organiserat och mardrömsliknande, plus att de kan slå riktigt hårt. Sirenerna å andra sidan är mer individuella och gillar att smida ränker. Deras arsenal är också mer baserat på modern teknologi där deras skepp ser ut att komma från valfri science fiction serie. De uppfyller en mer traditionell roll som skurkar medan Abyssals är en okänd katastrof man måste stå emot. I Azur Lane föregår även ett inbördeskrig som Sirens kan utnyttja och skratta likt Doctor Evil, så där kommer det alltid att ske något med eller utan deras huvudfiende i fokus. Kantai Collection har ett något mer mardrömsliknande scenario, men det är svårt att sätta sig in i då det inte har lika stor inverkan som fienderna i Kabaneri of the Iron Fortress och Attack on Titan. Animation Kantai Collection är i en helt annan liga gällande produktionskvalité. Animationerna är mjuka och riktigt imponerande (dock så förekommer lite 3D lite här och var för de som avskyr det). Vågskvalpet, kanonröken och skeppens rörelser ger en äkta känsla av hur ett sjöslag kan se ut. I kontrast har vi Azur Lanes standardiserade formula som lätt kan kännas bekant i liknande serier. Dess action håller en helt okej standard och faller inte samman även om det oftast är mer hektiskt. Sen så ser vi mer färg och mer liv i bakgrunden överlag gentemot sin motpart. Musik Än en gång så är Kantai Collection strået vassare. Dess soundtrack är mer pampig orkester och rikt med stråkinstrument. Men med tidigare lagda punkter är det förståeligt att den känsla de anspelar mest på är mer klassiskt, storskaligt och militäriskt. Azur Lanes har för det inte ett värdelöst bibliotek, men det är lätt bortglömt efter att man sett klart den. Det är också mycket mer lättsammare och strömlinjeformat likt andra i genren. Gör sitt jobb men sticker inte ut från mängden helt enkelt. Sammanfattning För att vara så likt varandra och byggda utifrån samma fundament så är det två olika bestar att hantera. Kantai Collection försöker vara en krigsfilm men samtidigt lyfter fram väldigt mycket lättsamma stunder. De är i alla fall lite mer verklighetstroget i dess utformning av sjöslagen och produktionskvalitén är riktigt hög. Samtidigt försöker Azur Lane att hålla uppe tempot lite mer och kan kännas lite väl framrusigt, men den har en klassisk dynamik som fler kan sätta sig in i. Finsmakare och veteraner kommer nog föredra Kantai Collection medan yngre generationer kommer föredra det lite mer överdrivna Azur Lane.
  13. Saya

    Gissa animen

    Du vinner en puss.
  14. Sceleris

    Gissa animen

    Åfan, Ideon!
  15. Saya

    Gissa animen

  16. Sceleris

    Animéradion: ny poddradio på svenska!

    Jag gör nu, säg till om det inte fungerar.
  17. MathJuice

    har ni varit på en convention?

    Can confirm, det fanns på plats. Vågade inte prova på det dock.
  18. Sceleris

    har ni varit på en convention?

    Att vara för gammal på ett konvent är i mycket en känsla. Jag kände mig för gammal på Uppcon när jag var 21. Egentligen var nog inte problemet att jag var äldre än de andra där (14-18 kändes det som). Det är inte som om jag var i en senare fas i mitt liv än dem, typ att jag hade familj och villa och hund och bara ville prata om pensionssparande och huruvida man ska konvertera värmepannan till att elda pellets. (Jag är fortfarande inte i den fasen, fast jag fyllt 35.) Problemet är att jag inte var och aldrig varit den festliga typen som vill cosplaya Hellsing och leka fotleken med främlingar. Uppcon hade handen på hjärtat varit lika främmande för mig när jag var 15-16. Jag tror att Närcon-besökare är lite “lösare” animefans i bemärkelsen att anime och manga är mer av en hobby i en mängd. Jag tror att anime för många är något man tittar lite på Youtube mellan dataspelsmatcher i League of Legends eller liknande, inte – som för mig – en huvudhobby som är nästan det enda man vill (eller kan!?) prata om. Man ser heta serier som My Hero Academia, men kanske knappast Ace wo Nerae från 1973. Med det sagt så kommer det 12 500 besökare, och även om det bara är 1 % som är något så när samma sort som en själv så är det 125 personer. (Animéradions gubbar går ju dit.) Man måste bara (1) hitta dem, och (2) mingla med dem. T.ex. kanske det finns anslutningar av äldre besökare. Mangakai (som väl har flera medlemmar över 30) har ibland en närvaro där, fast kanske riktat till ungdomar, och kanske det går att hitta grupper på t.ex. Myanimelist av äldre animangafans som planerar IRL-träffar där. Kan man släppa på hämningarna och lattja med vem som helst så kan man ju också prata med vem som helst. På Uppcon fanns det “speed date”-liknande evenemang för mingel (prata med folk i nån minut, byt samtalspartner, upprepa), kanske det finns liknande på Närcon. Ja, en del, kanske till och med de flesta (om man ska vara nojjig), kommer nog att skeptiskt undra vad det här är för gamling som försöker snacka med en, men inte alla. Jag ser det lite som såna modiga filurer som ber hundratals av motsatta könet om telefonnummer; de blir givetvis nobbade av nästan alla – men inte av alla. Om du vågar kasta ut ett nät så kommer du till slut att fånga en fisk.
  19. sucraM

    har ni varit på en convention?

    Då jag bor i en gränsande stadsdel nära Campus Valla där NärCon brukar hålla till på sommaren så har jag sedan dom flyttade konventet till LKPG velat besöka det. Jag har dock inte kommit till skott än och jag börjar att undra om jag någonsin kommer att genomföra det. Jag har en hel radda med hinder att ta mig över innan dess, vissa mer överkomliga än andra. Dessutom så undrar jag verkligen om en 43-åring som mig hör hemma på ett konvent. Jag menar, man är inte äldre än vad man känner sig, men samtidigt så är jag tveksam om jag skulle ha så mycket gemensamt med alla kids som åker till konventet. Jag skulle nog ändå mest vara intresserad av att vilja handla serier, filmer och mercs samt kolla på film och serier. Vet dock inte om dom har kvar filmsalarna så som dom hade i början när konventet kom till stan. Jag skulle må bra av att skaffa mig några vänner i verkliga livet, vilket man kanske skulle kunna göra på konventet, men samtidigt så är jag en ensamvarg av naturen. Ensamheten är ett tveeggat svärd för mig. Jag mår bra och njuter av att vara ensam, samtidigt som ensamheten sakta men säkert äter upp mig inifrån. Jag är en sådan där snubbe som känner sig ensam även fast jag umgås med andra människor. Jag har säkert någon diagnos, men eftersom jag inte är en läkare så har jag dragit mig för att ställa en sådan. 😉 Känns som att jag lika gärna kan shoppa hemifrån samt att kickstarta igång min egen lokala "Biograf NärCon" hemma i soffan och låta ungdomarna få roa sig ifred utan att en gammal stofil som mig gör entré. 😋
  20. Är det någon som seedar Scellan's torrent med alla avsnitt av Animéradion? Har helt plötsligt väldigt mycket tid till förfogande tack vare det rådande läget i vårat rike och även annorstädes, så det vore ju ypperligt att dra ner dom här avsnitten för att minnas tillbaka kring våra vänners upptåg i alla dom olika avsnitten.
  21. Saya

    Gissa animen

  22. Sceleris

    Vilken anime såg du klart senast?

    I slutändan är det otydligt vad serien försökte avbilda. Det mesta av serien handlar om hur den ständigt överreagerande (och obehagliga) Eripiyo försöker förmedla sin kärlek till Maina, och hur Maina försöker visa sin uppskattning, med missförstånd mellan dem: tycker Maina att Eripiyo är obehaglig? Håller Eripiyo på att byta “oshi” (huvudidol)? Handlar serien om det svåra att kategorisera förhållandet mellan en idol och en (småskalig) fan, hur de stärker varandra? De är inte totala främlingar eftersom de känner varandra vid namn och ansikte, men de är inte heller vänner, än mindre familj. Fastän de är så okända att max 50-100 personer skulle känna igen dem, ger ett slumpmässigt möte på stan i det privata en känsla av att korsa en gräns och inkräkta på deras privatliv. Eller handlar det om en lesbisk romans trots allt? Eripiyo skriker ständigt ut sin kärlek och tycks antyda sexuella tankar (“jag vill bada med Maina” “jag vill sova med Maina” “det känns som att Maina är inuti mig”), och relationen mellan två av idolerna, Yumeri och Maki, har starka yuri-vibbar, men samtidigt sympatiserar Eripiyo inte med Motoi som uttalat är förälskad i och vill ha idolen Sorane som hemmafru. Med tiden får man se mer av idolernas perspektiv. Att de är sådana snälla flickor som genuint uppskattar, och inte äcklas av, de feta medelålders gubbar som lever för att skaka deras händer, det är ett motargument mot att möjligheten att serien är en exposé av den tragiska utsugarverksamheten som det är. Men idolernas perspektiv är också kanske det enda trevliga som inte lämnar en bitter eftersmak. De har lite ljumma motstridigheter, de oroar sig för lite olika saker, de gör sitt bästa för att besvara sina fans förväntningar och uppskattning, de är nervösa för sina framträdanden, och är självkritiska för att de inte blivit större. Citerar mig själv från IRC: “Oshibudo påminner mig om en sån där amerikansk solskensartikel typ "Kalle 10 år har inte råd med en rullstol, så klassen samlade ihop pengar och köpte en åt honom" som [först kan ge positiva känslor] men så fort man tänker på det är det deprimerande och upprörande.” 6/10 (upprundat).
  23. Ebhen

    Vilken anime såg du klart senast?

    Hemma i karantän då jag har förkylningssymptom så... HEY Corona! Eller vad vet jag... Inte helt sjuk, men inte heller frisk. I vanliga fall hade jag dragit i mig ett par alvedon och gått till jobbet. Men så som läget är i landet nu så, Nope! Lagom drygt med andra ord. Vad passar då bättre än att passa på att beta av de där serierna som man hamnat efter i. :) Först ut blev Kono Oto Tomare! som jag sneglat på ett tag nu sen första säsongen kom ut för ett år sen. Hade börjat läsa mangan men insåg att den just då hade släppts som anime och tänkte att det nog var intressant då jag gillar musikserier oftasat (K-On fanboy here) För er som inte sett den så handlar det kort om Koto-klubben på en highschool där det är nytt år och en stackars ensam kille ska försöka rekrytera nya medlemmar så att inte klubben läggs ned. Inte helt ovanlig story nej, men vad jag vet troligen första som fokuserat på just det klassiska instrumentet Koto. I mångt och mycket följer serien den vanliga mallen och man känner igen flera berättelseelement (funkar lika bra i en sportserie) i den men även en del (för mig) nya drag vilket gör den både fräsch och intressant. Så intressant faktiskt att jag binge-tittade på den i två svep under två dagar nu. Det brukar vara ett bra betyg för min del när jag inte kan släppa den utan plöjer på tills det ljusnar ute. hehe... Kul serie som hade både bra humor, lite lagom drama och intressanta karaktärer. Lättittat och lättsmält men långt ifrån ointressant. Man blev lätt engagerad i karaktärerna och handlingen men jag hade gärna sett lite mer fördjupning i MCs bakgrund och familjesituation men han bleknade lite tyvärr och fokus landade mer på den missförstådda ligisten och underbarnet med de trassliga familjeförhållandet. Övriga roller var bra stöd och lagom involverade såsom sidokaraktärer ska vara. Andra saker hade de gärna kunnat återkomma till, men jag antar att tiden inte räckte till för mer utvikningar i andra arcs. Det var lagom fokus på de intriger som fanns. Lite lätta kärleksinslag också såklart, vad är väl en high school serie utan dessa? Men det var alldeles lagom mycket. Det var också riktigt intressant att få lära sig mer om instrumentet som hade huvudrollen i serien och få lite mer inblick i hur det spelas och fungerar. Dessutom så var det väldigt bra musik såklart men det hade jag förväntat mig redan. Dumt att göra en sån här serie lite halvhjärtat, nä All-in är tricket. Nu är då frågan... vilken ska jag ge mig på nu? :)
  24. Sceleris

    Gissa animen

    Väldigt svårt att placera… 🤔
  25. Saya

    Gissa animen

  26. Saya

    Gissa animen

  27. MathJuice

    Gissa animen

    Har inte tillgång till något vettigt internet eller files, så lämnar bollen fri/tillbaka. =/
  28. Ninio

    Gissa animen

    Helt rätt!
  29. MathJuice

    Gissa animen

    Nepp, mera "Darling" i denna. MonMusu.
  1. Ladda mer aktivitet
×