Hoppa till innehåll

Resultattavla


Populärt innehåll

Visar innehåll med högsta anseende sedan 02/26/19 inom alla områden

  1. 2 poäng
    こんばんわ!Konbanwa! Hittade hit för någon dag sen och wow vilket fantastisk forum! Vart alldeles lycklig över att se att det finns andra anime/manga/Japan tokiga。 Mitt namn är Emelie, jag är 24 år och bor i Västerås。 Favorit Anime: Fairy Tail, Inuyasha, Rurouni Kenshin, Naruto (minus all fillers..), Hiiro No Kakera, Pretear。 Favorit Manga: Naruto, Fairy Tail, Edens Zero, Gakuen Alice, Fruits Basket, Distancia, Kamisama Hajimemashita。 よろしく おねがいします! Yoroshiku Onegaishimasu!
  2. 1 poäng
    Välkommen till vårt enkla kyffe, vi hoppas att du kommer trivas här. Ta gärna en tur till vår egna Discord eller lek runt med vår populära gissa animen-tråd.
  3. 1 poäng
  4. 1 poäng
    Då tråden nu blivit väldigt lång så tänkte jag försöka summera de klichéer som vi tagit upp hittills. 😊 Jag tror jag fick med alla här och att de går att förstås, annars får man gå tillbaka och söka lite. - Snubbla på något (mattkant, tröskel, tidning, dammkorn) - Krockar med person av motsatt kön och landar i en "intim" position. - Person blir förkyld och svimmar av den höga febern. Folk vill ringa ambulans. - Manlig karaktär ser tjejs underkläder och får näsblod - Manlig karaktär får panik när någon av motsatt kön gör närmanden. - Brinnande passion- skrika sig till styrka/mod whatnot för att lyckas mot alla odds osv. - Person blir mobbad, får stryk, tar emot alla typer av kränkningar utan att försvara sig eller bry sig. - Tjejer som är korkad, pratar som en treåring, beter sig som en treåring. Vad gör hon på high school? - Snälla manliga karaktärer har fyrkantiga glasögon och är nördiga. - Glasögon har aldrig bra passform och måste petas upp på näsan hela tiden. - Tjejer har oftast halfmoon-glasögon eller pincenez. - Tsundere-flickan som beter sig som skit mot en manlig person men gillar honom. Han förlåter allt och anser som söt när hon är arg. - Killen som ska rädda tjejen och hon bara ser på honom med tindrande ögon och beter sig hjälplöst. - Det goda makterna samlas i sista sekunden för att besegra det onda när allt hopp tycks ute. - Shonen-hjältar som pressar sig bortom sina förmågor. Lyckas hitta okända och dolda krafter och besegra sin motståndare mot mot alla odds. - Stayups/overknee-socks är mycket överrepresenterat hos skoltjejer. - Inlåst i gymnastiksalens förråd med någon av motsatt kön. - Alla är oskulder. Det påpekas allt för ofta som om det skulle vara något fel med det. - Han är ju en hälsosam kille... Att killar alltid skulle tvinga sig på tjejer när de är ensamma som om det vore en djurisk drift. - Vart är alla "normala" föräldrar? De syns aldrig till i serier, möjligen som ett blurrat foto på sin höjd. - Tjej som omringas av 2-4 killar som tycker hon ska följa med dem och "ha lite roligt..." - Tjejer som tar på varandras bröst, gärna i badet eller liknande. - Huvudrollen var egentligen död hela tiden men hade något mission att göra till varje pris. - Minnesförlusterna haglar tätt. Ett vanligt grepp för att göra en story intressant. - Småbarn springer alltid ut rätt i gatan när man inte håller ett öga på dem och blir räddade av vår hjälte i serien. - Jag stönar (eller har andra mysko ljud för mig) när jag tänker. - Man måste alltid skrika lite belåtet när man druckit öl. Gärna högt och överdrivet. - Söta tjejer gör små ljud när de äter en bit bröd. - Karaktärer tänker högt/pratar med sig själva, gärna på stan så att folk vänder sig om och stirrar på idioten. - Allt låter likadant i anime. Ljudeffekter och bakgrundsljud återanvänds i överflöd. - Hoppsan, jag blev visst full. Nån råkar dricka ett helt glas sprit utan att märka det och blir full på 5 sekunder. - Folk tackar nej till alkohol och hänvisar till sin låga ålder. Placerad moralkaka? - Bli full på saft eller läsk. De tror att de dricker alkohol och blir fulla på det. - Jag ska vara en hjälte men är deprimerad, missförstådd och självömkande. Oftast manlig. Förklarar sig aldrig, utan låter folk hata honom mer. - Tjej och kille är attraherade av varandra men bråkar istället och har ihop det med andra osv. - Killen som till stor överraskning visar sig vara en tjej. Genderbender och crossdressing till leda. - Kille som ser ut som en tjej utan att ens försöka och det blir förvecklingar mm. - Fobi mot män. Blir gärna våldsam och spöar den som kommer i närheten (valfri huvudroll) och det blir komedi av allt. - Osaka är en annan planet. Bara för att de har en annan dialekt än i Tokyo och beter sig lite annorlunda så är de från Osaka. - Folk som är så dåliga på att laga mat att man spyr/svimmar/dör av att äta det. - Lärare som patrullerar på skolan på kvällen eller natten? Vad gör de där? Är inte skolan låst? - Extrem överdrift av en normal handling. - Jag gör ngt pinsamt eller tänker något snuskigt och blir påkommen. Då skrattar jag galet högt och artificiellt för att släta över det. - Nyss ville du döda mig och hatar mig men jag förlåter dig och skyddar dig. - Snö är fantastiskt. Alla blir hänförda och det blir rena festen så fort några flingor dalar ned. - Tjocka personer måste låta tjocka. - Tjejer som är dåliga på precis allt. Olycksdrabbad, kan inget och är klumpig. - Alla som är från USA eller europa har blont hår, blå ögon och är odrägliga. - Nån har gjort sig illa och en annan karaktär vill sterilisera såret genom att slicka på det. - Battle Royale i Skolans kafeteria Man slåss om det extra goda brödet. - Någon ropar till annan roll och vinkar, sen måste förtydliga att den tittar på en soptunna och att man står "här". - Bara kvinnor kan föda barn, styra jätterobotar, vara frilanslönnmördare och köra stridsvagn. Tusenåriga generaler återföds som småtjejer... - Jordens öde hänger på mig, men jag måste extraknäcka som servitris eller något liknande. Gärna iförd kroppsnära sexig outfit. - Allergisk mot tjejer... - Varför ska ögonlappen indikera att jag bara har ett öga? Jag kommer ta av den vid ett dramatiskt ögonblick. - Neo-Tokyo. Hightech i överflöd i Tokyo även om det ska föreställa nutid. - Icke-Tokyo. Folk blir till sig i brallorna och beter sig som idioter så fort de är utan för huvudstaden och ser ut över landskapet. - Soldater (som ska vara tränade) står stela som rådjur i strålkastarljus inför annalkande monster och död utan att göra något. - Manlig karaktär har varit hemligt kär i en tjej länge men aldrig gjort något åt saken. Ny tjej kommer in i bilden och rör till det. - Tjej råkar illa ut och håller på att få stryk av stor butig man men slaget fångas i sista stunden av "hjälten". - Folk trillar (ofta tjejer) på alla möjliga sätt och det händer knäppa saker som aldrig skulle hänt i verkligheten. - Man ska äta sin lunch på taket på skolan även om det är förbjudet för alla att vara där... - Fyrverkeri är SÅÅÅÅ förtrollande och ingen verkar ha sett det förr.. Ooooh! Aaah! - Unga barn/ungdomar har psyken, komplexitet, djup och erfarenheter som mycket äldre människor. - En fint i en fint i en fin i en fint... - Den snälla barndomskompisen som aldrig, aldrig får ihop det med huvudpersonen. - Ingen vill någonsin lyssna när någon säger att det var ett missförstånd. - Den brådmogna och extremt irriterande lillasystern som har kunskaper som hon för sin ålder inte borde ha och lägger sig i allt. - Vatten är alla kvinnors fiende. Oavsett vad de har på sig så blir alla kläder (utom badkläder) genomskinligt av det. - Resande föräldrar. Alla bor själva då föräldrarna jobbar utomlands eller i andra änden landet. - Vinden lyckas alltid få tjejers kjol att flyga upp och visa underkläderna, gärna vid helt fel tillfälle. - Det underdåniga tjänstefolket. Rika personer har totalt underdåniga och lojala tjänare utan privatliv eller identitet. - Våldsidkare och våldtäcktsmän kommer undan alldeles för lätt. - Varför står folk och flinar mot varandra med stängda ögon? - Elevrådet med oinskränkt makt som kan göra vad de vill utan att skolan bryr sig. - Föräldern har plötsligt gift om sig och ställer sina barn inför ultimatumet när partnern inkl. ev. barn presenteras när de flyttar in. - Du är blöt, kom in och låna duschen så tumlar jag dina kläder under tiden. -
  5. 1 poäng
    O-om det är en tröst så hade jag inte klarat den. (._. )ヾ(´•⩊•` )
  6. 1 poäng
    “Du är ju blöt! Kom in och duscha medan jag tumlar dina kläder.” Ett generöst erbjudande, men jag tycker att det blir lite ~lustigt~ när personerna antingen inte riktigt känner varandra, eller inte känner varandra alls. Badet/duschen känns för mig som en personlig zon (okej med vänner och familj), inte en social zon (okej med bekanta) eller allmän zon (okej med främlingar). Känner fler som jag? Eller är det kanske att japanerna ser på badet mer kommunalt i och med alla badhus och onsen?
  7. 1 poäng
    In-story-anledning? Mja, mjo, det kan man väl säga, men det är nog mer författarens efterhandskonstruktion. Men det är ganska kul att den fungerar! Jag ser den med min bror och han kan inte hålla sig från att kommentera medan vi tittar. “Han sköldhjälten borde [xxx]” och “om det var jag hade jag [yyy]”, där det utelämnade oftast är utövandet av någon form av våld mot de orättvisa. 😅
  8. 1 poäng
    En reseblogg i mini-format att fördriva tiden med på bussar och shinkansen. Dag 1 och 2 Landade strax före midnatt söndagen 18 mars. Allt gick supersmidigt (just according to keikaku) och jag hann just in på mitt förbokade kapselhotell First-Cabin på Haneda domestic terminal 1 innan portarna låstes. Att sova gick sådär, trots att jag inte sovit på drygt 32 timmar (sover inte på flyg; en förbannelse) men att äntligen få duscha var värt stoppet. Jag reser ensam och njuter sedan landningen av min personliga sfär på 40 cm radie som aldrig passeras av någon mänsklig varelse. Men jag är socialt introvert - på andra benet av flygresan från Dubai pratade jag en hel del med min granne Ken från Tokyo. Jag upptäckte att det lilla japanska jag lärde mig för åtta år sedan var helt bortblåst nu, men Ken var helt flytande i engelska så det var inga problem. Han hjälpte mig till och med att förstå några katakana på soba-såsen på planet - sutoretto (straight) är den "vanliga" såsen. :) Tack Ken, hoppas du och dina färdkamrater hann med sista tåget in till Tokyo. Efter att ha stigit upp vid 07 började arbetet med att proviantera de sista nödvändigheterna inför min rundtur denna gång: en el-adapter (hur klarade jag mig utan förra gången!?), paraply och ett turist-simkort som möjliggör detta skrivande. Slutligen hämtade jag ut mitt JR East Nagano rail pass och åt en sorts frukost bestående av kare med naan och ett förbluffande gott svart kaffe på flygplatsen. Det var en sak som verkligen ändrats under de sista åtta åren - kanske jag inte hade behövt ta med kokkaffe och fältkök... Jag gjorde en liten detour till Nakano när jag väl nådde Tokyo - kunde inte hålla mig. Hängde på låset till Mandadrake men blev bortskrämd av några lokala otaku. De såg ut som riktigt hårdföra punkare/svartrockare med nitar och boots nedslina till innersulan. Deras ögon var svarta hål som verkade säga "Okej grabben, du har inte sovit på två dagar? Komm tillbaka när du maratonkollat två veckor Precure." Jag handlade på Haruya bredvid istället och fick tag i rariteten jag var där för - ShindoLs Henshin. Sedan åter till stationen, bento, Asahi, Shinkansen. Min ryggsäck väger nog under 20 kg men det var ändå det lilla extra som gjorde promenaden upp till Zenko-ji från stationen i Nagano lätt svettig. I Nagano pratas det knappt engelska och min språkliga degeneration blev desto mer kännbar när jag gav mig ut för att leta soba på kvällen. Jag har med mig några kursböcker i japanska och duolingo på telefonen och ska försöka göra en inhämtning under strötid på kvällarna - men först var det dags att lägga sig och sova för första gången på mer än två dygn på det mycket trevliga Shimizuya ryokan. Oyasumi!
  9. 1 poäng
    Resten av resan - Nikko Dagen efter fotograferade vi sakuran i den lokala parken igen. Träden måste nog ha varit uppe i 80% nu, en förvandling över en natt, och jag var givetvis helt lyrisk. Sedan tog vi oss in till Tokyo, shoppade bento i Asakusa och satte oss på expresståget till Nikko. Jag fick uppleva en traditionell japansk weekend-trip med onsen och ryokan och även sevärdheter som tempel, tempel och mer tempel. Naturupplevelserna var återigen det bästa. Middagen på vårt ryokan var en veritabel buffé och utan min guide skulle jag inte haft en blekaste aning om vad jag åt (eller hur, varför och i vilken ordning). Poolerna på detta onsen var icke-naturliga och belägna i själva hotellet men utsikten över flodravinen var väldigt fin på kvällen. En hel del vandring blev det även i Nikko, denna gång med full packning (det var innan vi checkat in på hotellet). Jag tycker verkligen jag ser skillnad på mina lårmuskler efter den här resan... Sista dagen spenderades helt på resande fot i Nikkos bergslandskap fram till tretiden, sedan började den mödosamma resan tillbaka till Tokyo och vidare till Haneda för mig. Några fina bilder av ett vattenfall fick jag med mig. Vi lyckades även se apor i det vilda från bussfönstret och åt olika former av yuba (sojamjölksskinn) till frukost, lunch och middag. Nej förlåt, till middag blev det obligatorisk japansk kare med tonkatsu på ett hak i Asakusa, just innan tåget till flygplatsen. Det slöt verkligen cirkeln på en resa som förutom de föväntade naturupplevelserna som verkligen uppfyllde mina förväntningar även innehöll gott om kulinariska upplevelser. Jag kommer verkligen inte att vänta i åtta år igen till nästa tillfälle. Att ha en kontakt i Japan gör resan så otroligt mycket lättare och bättre - men det är knappast unikt för Japan utan är egentligen det bästa sättet att resa oavsett destination. Jag hoppas få återgälda gästfriheten snart och bjuda min vän på lite svensk natur, kultur och mat. Tillägg: Ingen som reflekterade över datumen jag var där? Japp, Tokyo Anime Expo 2018 var under samma helg som jag var i Nikko. Jag såg det av en slump några veckor innan avresan, men vid det laget var Nikko redan planerat i goda vänners lag. Känns som att det inte gjorde så mycket med tanke på upplevelserna och förresten är jag ju folkskygg så det var nog lika bra...
  10. 1 poäng
    Resten av resan - Hamami i Yokohama och Kamakura Den andra halvan av dag sex spenderades med något väldigt japanskt, nämligen att pussla ihop tågsträckningar och tidtabeller för att navigera till Yokohama utan att behöva bege mig in till liggsåret som är Shinjuku. Det komplicerades lite av att min telefon dog så jag fick göra allt analogt, men jag lyckades till slut nå Yokohama vid sjutiden efter att ha spenderat två timmar på en 'express service' vilket gav mig värdefulla 20% batteritid på telefonen igen (lokaltågen har inga eluttag). Jag lyckades få tag i min japanska vän och värd för den sista delen av resan. Hon hade, true to her roots, jobbat till cirka 03:00 natten innan och gått upp vid 05:00 och sedan jobbat till 19:00 när hon mötte upp mig, men var ändå strålande glad och såg piggare ut än mig när hon tog mig med på Shin-Yokohama Ramen Museum. Jag tror jag fick min bästa ramen någonsin där (till och med bättre än från 2010, på haket i Harajuku som jag inte minns namnet på men eventuellt kan navigera tillbaka till om jag har turen att gå ut ur rätt utgång vid Shibuya). Om ni har chansen, ta den rökta soja-baserade ramen, från Hokkaido. Jag inser nu i efterhand när jag skriver, hur många superlativ denna reseskildring innehåller men jag kan inte göra annat än att hålla mig till sanningen. :) Dag sju, efter att ha fotograferat den begynnande körsbärsblomningen i den lokala parken, begav vi oss tillsammans till Kamakura, en liten pärla på kusten söder om Yokohama. Nästan lika tempeltätt som Nara (minus rådjuren) och med terräng och andrum var det en naturupplevelse i stadsformat. En enorm buddha i brons var den största attraktionen, men även en rad shinto-helgedomar (varav ett altare var tillägnat kitsune) och några mindre buddhistiska tempel hann vi med. Det här var enda dagen jag reste utan mitt huvudbagage, vilket var tur för vi klockade in 24 km vandring i kuperad terräng den dagen! Körsbärsträden vid templen hade precis börjat spricka ut (de stod 60% i blom enligt min värds sakura-app på telefonen) och förgyllde verkligen vistelsen. När jag bokade resan i början av januari hade inga prognoser för hanami ännu publicerats, vilket är anledningen att jag fick resan för endast 6000 kr. Hade jag väntat tills prognosen hade det nog blivit mycket dyrare. Jag chansade alltså lite på en tidig blomning och även om jag inte fick se den legendariska blomningen till 100% (ni vet, med köande till picknick-platserna ett dygn i förväg) så känner jag mig ändå extremt lyckosam - ett vanligt år hade jag inte fått se mer än några knoppar vid den här tiden i Yokohama, men våren kom hårt och plötsligt efter den hårda vintern i år och vände på spelbrädet inom en tvåveckors period. Kulinariska höjdpunkter inkluderade klassisk japansk restaurang gömt på en bakgata vid stranden, mochi och taiyaki samt resans tredje kopp sanslöst goda kaffe. Jag hade precis börjat få huvudvärk av koffeinbrist så det kom väldigt påpassligt. På kvällen återvände vi till Yokohama och vandrade runt i parkerna nere vid hamnen och Chinatown. Yokohama är som en stillsammare förort till Tokyo (med "endast" 3.4 miljoner invånare) med en väldigt fin stadsbild, speciellt med kvällsbelysning. Jag shoppade matcha-pulver som ska räcka i ett par år och vi avrundade kvällen med några flottiga takoyaki och lite umeshuu medan vi planerade morgondagens etapp.
  11. 1 poäng
    Resten av resan - Suntory Hakushu Det bästa med Suntory Hakushu är utan tvekan läget. Beläget i en dal i en förlängning av japanska alperna med snöklädda bergstoppar, tallskog och fruktodlingar var det extremt fotogent så här på vårkanten. Det är något med Japans natur som får mig att gå igång på alla cylindrar. Som Jämtland, fast med mer färg och mindre gråskalor! Själva rundturen på destilleriet var väl genomförd och proffsig. Jag har gått ett gäng liknande turer i Skottland tidigare så jag kan processen utan och innan och kunde fokusera mer på att ta in miljön. Rundturen avslutades med en provsmakning och var inte riktigt som jag är van vid. Vi serverades fyra glas med Hakushu, varav nr 3 och nr 4 var samma produkt - den vanliga tolvåringen. Varför två glas med samma? Ni ska få höra varför. För eventuella whiskynördar på forumet ska jag försöka återge mina intryck: Nr 1 var en komponentwhisky som lagrats på nya fat (amerikansk vit ek) som jag förstår det. Medan detta normalt skulle ge en produkt som liknar bourbon (vilket inte jag ser som "riktig" whisky) var träsmaken extremt mild. En recensent beskriver detta fenomen som en trolig produkt av att Hakushu lagras på så hög höjd vilket ger en långsam process och upptagning av smakämnen. Smaken var, precis som en vanlig Hakushu, frisk och fruktig. Ljus, med nästan obefintliga rinnspår vid slungning av glaset och ett brett spektrum av dofter (gröna äpplen, spannmål, vårblommor, vaniljkex). Väldigt komplex för en komponentwhisky och jag tycker den kunde buteljeras som den är - men då är jag också ett fan av single casks och andra sätt att gå tillbaka till "flintyxe-whisky". Alkoholinnehållet var runt 50% så jag spädde ner den med några droppar vatten och lukterna formligen exploderade och drog med sig nya smaker upp. Sedan gjorde jag tyvärr som japanerna rekommenderade och spädde ner den till runt 20%, vilket visserligen lät mig känna smakerna av gräs och sommaräng bättre, men jag tycker fortfarande att det som gör whisky till whisky smakas bäst vid runt 40%. Betyg: Nose 24; Palate 22; Finish 17; Balance 19 = 82/100. Nr 2 var en annan komponentwhisky från lätt rökt malt. Enligt länken ovan ska denna ha lagrats på ex-bourbon casks. För mig var denna whisky bättre än Hakushus vanliga tolvåring. Den hade fruktigheten hos den orökta malten, något varmare och sötare från fattypen och en perfekt rökighet utan att doppa ner sig alltför mycket i torv-träsket, vilket många skotska destillerier från Islay tyvärr gör (jag personligen skiljer på rök och torv och jag ogillar den senare smaken). Långa rinnspår vittnar om fenolhalterna. Betyg: Nose 24; Palate 22; Finish 23; Balance 18 = 87/100. Nr 3 var Hakushu 12 yo, destilleriets "standardwhisky" som är en vat av tre komponenter (återigen enligt länken ovan). Förutom den fräscha, orökta Nr 1 och den rökta Nr 2 ska en tredje komponent ingå - en sherrylagrad orökt malt, vilken jag saknade från provsmakningen. Det hade varit väldigt intressant att veta hur den smakade (det finns ju faktiskt helt sherrylagrade skotska whiskies som funkar hur bra som helst - faktiskt tillhör de mina favoriter). Allt sammantaget tycker jag tyvärr att man tämjer smakerna och lukterna alltför mycket för att uppnå den berömda japanska balansen. Betyg: Nose 22; Palate 20; Finish 18; Balance 23 = 85/100. Och Nr 4? det var alltså Nr 3 igen, men hela 4 cl. Nu skulle vi njuta whiskyn som de flesta japaner helst dricker den, nämligen som 'highball'. Man bygger drinken från iskuber (eller helst hackade isstycken, vilket vi naturligtvis fick), whisky och sodavatten, med en lätt krossad kvist mynta på toppen. Med en utspädning till 16 cl förvandlas whiskyn till något ölliknande, som enligt utsago kan "åtnjutas som måltidsdryck av fadern i den japanska familjen". Smakerna kom till förvånande mycket rätt i denna drink och myntan tillförde verkligen något som gav mig känslan av att sitta i en barrskog uppe i bergen om våren (vilket jag ju också gjorde). Jag är helt för whisky som måltidsdryck, men jag tycker nog fortfarande att cask strength Islay är den bästa drycken - till haggis, förstås. För tio år sedan var japansk whisky extremt i ropet (folk började till och med dricka highballs) men jag genomskådade det som lite av en fluga. Efter den här provsmakningen har jag dock öppnat mina ögon lite mer för perfektionen som går att få i balans och komplexitet i whiskyn från mitt favoritland i så många andra avseenden. Det här har nog gjorts möjligt av att min fabläss för extremt rökig Islay-whisky gått över lite grann (just nu ser jag Talisker och Oban som de perfekta kompromisserna).
  12. 1 poäng
    Morgonen dag 6 Okej, det kanske var en dålig ide att gå loss på basashi (alltså rå häst) så här på resande fot. Den här morgonen har varit rätt jobbig. Nu ska jag åka pendeltåg två timmar till Kobuchizawa - wish me luck. Jag har tills sjutiden ikväll innan jag måste vara i Yokohama, så före dess tänkte jag hinna med en rundtur på whiskydistilleriet Hakushu.
  13. 1 poäng
    Dag 5 - Basa, basashi Jag höll mig till planen och högg expressbussen från Shiga Kogen vid 08:04, mellanlandade i Nagano och var i Matsumoto vid 10:49. Eftersom jag bokat hos pajas-hotellkedjan Toyoko Inn* så fick jag inte tillgång till rummet förrän 16:00 och därför hade jag ju en del tid att döda. Dags att göra en "kanske" grej på listan! Satte mig direkt på lokaltåget till Hotaka, åkte vidare med taxi och nådde Daioh wasabi farm strax före tolv. Tyvärr var provsmaknings- och tillverkningsdelen stängd för lunch just när jag var där, men parken som omsluter hela odlingen var väldigt vacker och hälften av mitt shoppande efter souvenirer den här resan var klart i en grisblink. Wasabi-kombu-chips, wasabichoklad, wasabisalami, wasabimochi och, förstås, hel wasabirot som förhoppningsvis ska överleva en dryg vecka i en plastpåse innan den ska överlämnas till mina finsmakande vänner där hemma. Åter i Matsumoto vid tvåtiden var jag ju såklart tvungen att fördriva ytterligare två timmar innan check-in. Så jag plockade huvudsaken med stoppet i Matsumoto när jag ändå var igång och det var förstås slottet (Matsumoto-jo). Efter en rask promenad nådde jag slottet där det fanns en liten kur med supergulliga gummor och gubbar som kunde språk och voluntärarbetade som guider. Jag är en sån som alltid går hem hos gamla tanter och blev nästan bortförd av en 90-årig gumma som sa att "vi hade en dejt." Vi tog lite bilder tillsammans men sedan slet min guide Takahashi-san (tror jag hon hette; det var något supervanligt efternamn på T i alla fall) iväg mig och visade mig runt på slottet, som egentligen var en borg, fast den var byggd i trä och därför inte fullständigt perfekt i sitt syfte, som var att skydda emot eld, kanoner och trebucheter. Jag hade en halvtimme till innan check-in när jag var klar med borgen, så jag åt en anonym, sen lunch på ett café (note to self: gör aldrig om det; gå bara på nudelrestauranger, erkända toppklasshak och izakaya i framtiden). Så strax efter jag checkat in på mitt hotell fann jag mig i situationen att jag var klar med mina turistattraktioner i Matsumoto innan jag ens installerat mig. Det var då det började. Jag tog en lång dusch, satte mig och planerade i min guidebok och kollade på sumo en stund på tv:n på hotellrummet (sumo är på samma gång sjukt underhållande som det är sanslöst; kul att ha det på typ kanal 1 när man slår på tv:n). Så jag hade alltså ätit en väldigt sen lunch och var inte speciellt hungrig till middagen. Dags för sushi med andra ord. Hittade till Kura till åttatiden och blev helt hänförd. Jag är starkt traditionell när det kommer till sushi så det blev maguro nigiri och nama-biru, ändock med en liten regional specialitet till förrätt: basashi (jag fegade ur och toppade inte av beställningen med hachinoko). Har ni varit med om att ni nästan grinat av matens fulländning någon gång? Så var det på Kura. Om ni gillar fusion sushi, med rökta, eldade och inlagda djurbitar, frön och såser på era riskuddar så gå inte hit - ni är inte värda det här stället. Det här var enkelt, korrekt och helt jävla fulländat och där trodde jag inte att kvällen kunde bli så mycket bättre. Enter Main Bar 'Coat'. En liten bit upp för samma gata, innanför en anonym dörr och en trapp upp till andra våningen fanns en mörk, stilren och klassisk bar med 15 meter bardisk snidad ur ett enda stycke trä, whiskysortiment som hade lika gärna kunnat placera baren på Islay geografiskt och idel västar och flugor på de extremt seriösa bartendrarna som huserade där. Ni vet mangan 'Bartender'? Ja, exakt så. Där fick jag samtala med föreståndaren Hayashi, smaka hans drink som vann första pris på Japanska bartendermästerskapen 2001 och prova en ny generation av Ardbeg som toppade alla deras tidigare utgåvor. Min sinnesstämning var lyrisk när jag drog mig hemåt. Inte hade jag anat att det skulle bli en gourmetresa av det här, som en bonus. Resten av resan lär förmodligen skrivas i efterhand, om alls, för hädanefter färdas jag i sällskap och lär inte ha tid att skriva på forum framför att umgås. Men den andra halvan av resan kommer att spenderas i Yokohama, Kamakura och Nikko och då kommer vi att gå all in på onsen ryokan! *Egentligen hade jag bokat på en klassisk ryokan även här, men min bokning blev 'lost in translation' då mitt bekräftelsemail (som inleddes med orden "thank you for your reservation") inte alls visade sig vara en reservation. Hade man läst slutet på mailet (som jag säkert gjort om jag inte hade haft extremt många bättre saker för mig) så hade man sett att det trots inledningen stod "please confirm your booking" där. Eftersom jag inte gjorde det så kom det ett nytt mail några dagar senare där det stod "since no confirmation, no room."
  14. 1 poäng
    Dag 4 - Det går inte alltid som man tänkt Snöstormen slog till med full kraft mot Shiga Kogen vid 11:30. På morgonen hade jag ödslat två timmar på att försöka lära mig snowboard innan jag gav upp och växlade in brädan mot ett par skidor, så jag hann med ett helt åk på skidor innan alla liftar plötsligt stängdes. Det var bara att bege sig tillbaka till hotellet, dra på sig yukatan och ta ett bad. Jag satt ett tag och funderade över mina alternativ. Jag skulle kunna avboka mitt hotell i Matsumoto och förlänga vistelsen i Ichinose med en dag och göra ett nytt försök på åkningen dagen efter. Men med tanke på att jag ska möta upp mitt japanska sällskap i Yokohama på fredag inför den andra delen av resan kände jag att jag ville vara en bit på väg. Fast just nu såg det ut som att snöstormen måste bedarra först innan det gick att ta sig någonstans alls. Vinden fullkomligen dånade utanför och fönstren kändes ungefär lika hållfasta som såpbubblor. Mitt första möte med nyckfullt fjällväder. Det var bara att glömma en promenad till ölstugan igen denna kväll (mindre än en kilometer bort), men jag hade en burkautomat med chu-hi utanför dörren och roade mig med duolingo resten av kvällen. Snöstormen slutade 05:45 nästföljande morgon.
  15. 0 poäng
    Dag 58. Fortfarande inte återhämtat mig från avsnitt 82 av Ginga Eiyuu Densetsu...
Denna resultattavla är inställd på Stockholm/GMT+01:00
×