(Flyttad till egen tråd då det inte handlade om etymologi, alltså ordens ursprung/utveckling.)
Jodå, det stämmer! Lite som att säga till ett barn "vill du ha en godis, lilla Ida?" (Ida-chan), till en skolkamrat "hänger du med på McD, unge Nyström?" (Nyström-kun), till en kund "mitt ödmjuka jag önskar att allt är belåtenhet, ärade gäst" (okyaku-sama). Kinesiska och koreanska har liknande hederstitlar, och säkert andra öst-/sydöstasiatiska språk också. (Det kan märkas ett släktskap, t.ex. japanska "kôhai"/"sempai" och mandarinkinesiska "hòu bèi"/"xiān bèi".)
Japanska har sätt att uttrycka artighet, respektfullhet, ödmjukhet, och formalitet. Komplicerade grejer. Koreanska verkar också ganska komplicerat med sju nivåer som varierar i artighet och formalitet, och några komplikationer med hederstitlar som inte japanskan har (t.ex. ordet för "storebror"/"storasyster" är olika beroende på om talaren är man eller kvinna).
Red.: https://en.wikipedia.org/wiki/Honorific_speech_in_Japanese