Hoppa till innehåll

Resultattavla


Populärt innehåll

Visar innehåll med högsta anseende sedan 07/22/19 i Inlägg

  1. 1 poäng
    Här kommer en liten uppdatering om branden och dess offer. Förra veckan släppte de namnen på några av offren men långt ifrån alla, så vi får säkert höra mer om det här. Sorgsamt är att två hyllade veteraner förlorades i attentatet. Yasuhiro Takemoto och Yoshiji Kigami. Dessa har varit nyckelpersoner i framgångar såsom "Lucky Star, Hyoka, Miss Kobayashi’s Dragon Maid, Akira, Grave of the Fireflies, Sound Euphonium och Violet Evergarden". 😢 Läs mer här: https://www.japantimes.co.jp/culture/2019/08/13/general/remembering-staff-kyoto-animation/#.XVK8tugza70
  2. 1 poäng
    Hipp hipp hurra till anime.se som fyller 18 år!
  3. 1 poäng
    Kanata no Astra avsnitt 2 var bra i isolation, men det var ett karaktärsutvecklingsavsnitt, så det känns som att det kom alldeles för tidigt i serien; man vill ju att de ska växa, inte bara vara med om växtspurter. Arifureta Shokugyō de Sekai Saikyō: Totalt bottennapp. Övermörk bild; töntig monsterdesign; otydligt upplägg där de hoppar fram och tillbaka på ett klumpigt, onödigt sätt och skippar exposition; klumpigt regisserad och berättad med fula extrema närbilder och stela bilder och klumpigt röstarbete. Jag gillade dock bakgrundsmusiken, hyfsat arrangerad orkestral grej med några go'a pukor – sen började nån fjantig trumpetmusik. Katsute Kami Datta Kemono-tachi e avsnitt 2: Okej, jag börjar faktiskt komma in i den. Avsnittet ger Schaalas backstory utan att det blir för melodramatiskt där det spelar som mest roll, och avsnittet lyckas förmedla den där idén om att tragiskt/sorgset utföra sin plikt. En’en no Shōbōtai: Jag gillade Soul Eater när det begav sig, men det var – trodde jag då och tror jag fortfarande – mer animeproducenternas förtjänst än vad det var originalmangatecknarens, så jag hade dämpade förväntningar om denna. Men denna anime om brandmän som bekämpar elddemoner var faktiskt riktigt bra! Teckningarna är skarpa och detaljerade, animationen är dynamisk och de viktiga handtecknade eldeffekterna toppen, miljöerna underhållande och välmålade, berättelsen välstrukturerad och väl taktsatt, och layouterna snygga. Den har snygga subjektiva minnesscener i friare stil med vilda färger och lösa linjer, och ytterligare slutvinjetten som berättar en karaktärs backstory är i en tredje attraktiv stil. Berättelsen är funktionellt shōnen om en sympatiskt missförstådd ungdom, driven av viljan att upprätthålla ett löfte och att finna en sanning, och hans nya grupptillhörighet, och förstås den traditionella kampen mot monster. Toppklass! Åsså har jag kommentarer om Dumbbell Nan Kilo Moteru avsnitt 2-3: Det är bra att de tar upp och motsäger idén om att styrketräning skulle göra dig till ett muskelberg (även om serien själv har som huvudskämt att “styrketräning medför muskelberg”). Du kan nog bli hyfsat vältränad inom ett par år, men muskelberg blir du endast med en jävla massa arbete under en lång tid, och den processen kan du avbryta när du vill. De avfärdar marklyft (“deadlift”) som farligt för nybörjare, men en nybörjare som börjar med låga vikter och fokuserar på korrekt form har absolut inget att frukta, tvärtom brukar det ses som en grundövning för en fundamental rörelse . Vill man så kan man närma sig marklyftet bit för bit, t.ex. genom att börja med kroppsvikt, gå över till kettlebellvikter, gå över till upphöjda marklyft och arbeta sig ner mot marken. De nämner idén om att det är bäst att äta protein inom 30 minuter efter träning, men det är en myt, eller åtminstone en klar överdrift. Hibikis kompis har enligt avsnittet 12 % kroppsfett, men enligt kroppsfettkalkylatorn under 10 %, vilket räknas som farligt lågt. Lärarinnan bör på samma sätt ligga på 15 %, inte 28 %. Hibiki vill komma i form till sommaren. Jag tycker att det känns som att avsnittet utspelar sig nära början av skolåret, så kanske början av maj. Det ger ungefär 80 dagar till sommarlovet börjar, men säg 90. Om hon då väger c:a 55½ kg med kroppsfett 35 % och är villig att nöja sig med 20 % (hon ville se ut som Akemi som låg på 16 %, men en kvinna på 20 % är vältränad) så innebär det att hon vill bli av med 10½ kg fett. För att bli av med kroppsmassa krävs ett kaloriunderskott, och på 90 dagar måste hon förbränna 66 000-87 000 kcal utöver sin vanliga dagsförbrukning, eller ett dagligt underskott på runt 700-1000 kcal. Det blir hårt när hennes basalmetabolism bara är på 1400 kcal/dag! Hon får ju inte skära ner på maten så mycket att hon inte får i sig de nödvändiga näringsämnena i tillräckliga mängder, så om vi säger att hon ser till att äta bara 1200 kcal (minst 80 g protein, minst 40 g fett, max 130 g kolhydrater – samt grönsaker och sånt, förstås) och sen jogga 11 kilometer varje dag så förbränner hon 800 kcal/dag. Lägg till lättare styrketräning på det (kaloriförbrukning vid styrketräning är försumbar, men hjälper så att muskelmassan besparas mer), samt tillräckliga mängder sömn (tonåringar behöver 8-10 timmar/natt), så kan hon faktiskt komma skapligt nära målprocenten – fast det rimliga är förstås att träna och anpassa sin kropp under längre tid. Hibiki hoppar över frukost och äter för mycket vid lunch. Detta är ett problem, men det har inte att göra med insulinresponsen, utan bara att hon äter för mycket. För många kalorier. Just Hibiki behöver äta minst 80 gram protein och minst (för hormonbalans) 40 gram fett och sen resten kolhydrater som hon vill, men om hon gör det under 1 måltid/dygn eller 10 måltider/dygn spelar ingen roll. Inte för kroppsbyggare heller – men många måltider/dygn kan hjälpa mot överdriven mätthet om man tänker äta väldigt mycket, och få måltider/dygn kan hjälpa mot känslan att inte få i sig tillräckligt om man tänker äta väldigt lite. Fuskdagen är en psykologisk hjälp, inte en fysiologisk. Kroppen kan gå in i ett “sparläge” vid längre tids kaloriunderskott, men det är väldigt begränsat med en enbart försumbar påverkan på viktnedgången. Men om en fuskdag är något man behöver ibland för att kunna hålla sig till sin diet under en längre tid så är det ju användbart. Det är dock ingen ursäkt för att äta 3 familjepizzor och 4 liter glass och 1 kg godis. I avsnitt 3 visar de militärpressövningen, men instruktionerna var inte helt rätt: man ska låsa armbågen vid toppen av övningen, och de illustrerar skivstångens bana som böjd; i verkligheten ska skivstångens bana gå rakt upp och ner, vilket innebär att kroppen kommer att behöva skifta lite fram och tillbaka för att den ska ta sig förbi ansiktet och för att man ska kunna hålla balansen.
Denna resultattavla är inställd på Stockholm/GMT+02:00
×