Hoppa till innehåll

Resultattavla


Populärt innehåll

Visar innehåll med högsta anseende sedan 2021-01-27 inom alla områden

  1. 2 poäng
    Tittade i lite skolkataloger och insåg att när jag gick i 8:an så levde jag en animefantasi. Var nämligen den enda killen i elevrådet då.
  2. 2 poäng
  3. 2 poäng
    Just det där med mycket val kan vara lite klurigt då många VNs primärt har några få routes och mestdels text vad jag själv upplevt. Och majoriteten jag spelat verkar inte finnas på steam *ahem*. En som kanske skulle kunna vara något är Steins;gate men jag ska vara ärlig att säga att jag inte kört det ännu själv trots att jag har en hårdkopia från när det släpptes 👀 Några andra som kanske kan vara värt att ta en titt på men i slutänden är smaken som baken : D Root double - en hel del val samt lite annorlunda system, har personligen startat det men inte kört klart. Kanske danganronpa spelen som inte är helt renodlade VNs och kanske inte har fler slut (om man inte räknar bad ends?) men fått bra betyg, ej kört det själv, fast kanske lite tråkigt om man redan sett serien? Inte på rea men slänger in Littlewitch Romanesque: Editio Regia - har lite gameplay RNG element i sig, men story:n är väl kanske inte helt det du är ute efter men finns x antal olika slut och annat att göra i det alla fall så släng en blink på sammanfattningen~ Sedan skulle jag vilja nämna Planetarian som dock inte har några val eller alternativ slut alls men är en bra historia :>
  4. 2 poäng
    Som en pro-DejtEyLajvare myself så ville jag bara säga...att jag inte kan förneka det mesta du säger, men tyvärr måste jag ändå invända på hur lågt du rankat serien. I en värld av haremromcoms så är denna en strålande stjärna, vilket inte säger så mycket kanske då ribban är ganska låg från början, men icket desto mindre så har vi en stark skara karaktärer med olika kontraster mellan varandra. De svagheter som serien visar i min mening: När haremet växer (efter 3+ säsonger inte minst) så blir det svårare för äldre karaktärer att hävda sig. Det är oftast överexponering på den nya tjejen och de andra hamnar lite på efterslänten. Det är inte mycket kärleksrivalitet som i andra haremserier. Ibland har det faktiskt känt skönt med ett lite lugnare tempo och lite mindre kaos, men det kanske är avtändande för de flesta tittare. Ingen direkt förklaring för hur dejtmetoden ska kunna permanent fixa spatial quakes eller om det ens är möjligt. Vad ÄR Shindou egentligen? Men om vi ser det positivt så har vi en stark protagonist i Shindou som bryr sig om sitt harem och faktiskt kan och vill stå upp för dom. Han är även inte lika trög som andra protags i genren som inte ser vad som händer runtom dem (kanske hjälpte dock att han fick i uppdrag att dejta). Det finns coola actionsekvenser även om jag önskade lite mer av det, plus som du säger så är Kurumi det stora dragplåstret, men hon gör det extremt bra. Det är synd att du inte gillade serien, men du verkar ha fått upp ögonen för Kurumi så
  5. 2 poäng
    Tio år idag. Här är en karl som berättar om när han fick identifiera sin dotter och sin fru.
  6. 2 poäng
  7. 1 poäng
    Åren går men covid består. Hoppas att ni alla har undvikit smittan och samtidigt sett många bra serier. Tänkte lista några här i vår årliga bästa inom animé. Reglerna för vad som väljs är simpelt, men just för i år har jag två speciella regler: Vi pratar inte om Redo of Healer. Vi pratar INTE om Redo of Healer! I övrigt är det ganska straightforward. Kriterier: Deltagare ska välja den serie som (enligt dig) passar bäst i namngivna kategorin, därefter ska det motiveras varför du tycker att serien förtjänar det. Helst utan spoilers självfallet. En serie kan nomineras i flera kategorier. Endast serier omnämns då filmer är mer glest mellan utgivningar och alla kanske inte har sett mycket långfilmer. Serien ska HA STARTAT under 2021 för att kunna nomineras. Serier som fortsätter in till 2022 är godkända så länge de började under 2021. Serier som började 2020 räknas inte. Du behöver inte sett klart en serie för att nominera den. Kategorier: Bästa action: My Hero Academia Säsong 5 En tid har gått sedan All Might pensionerat sig, men samhället verkar inte vant sig ännu med tanken. Nu ligger pressen på nya stjärnskott och de topp starkaste hjältarna att bära den tunga bördan som han efterlämnade. Endevaor, nu rankad som nummer 1, har legat i samtidigt som han försöker lappa ihop sin trasiga relation med resten av sin familj, speciellt Shoto. Shoto har å andra sidan tillsammans med de andra i klass 1-A på UA Academy gått tillbaka till skolbänken. Det är dock med en tvist då 1-A och 1-B står mot en klass-mot-klass utmaning om vem som verkligen är bäst... Efter fem säsonger så känner man lite tröghet denna säsong, men den har fortfarande ljuspunkter som det allra första arket. Det som händer är att denna säsong är en enda stor uppbyggnad mot nästa stora ark som kommer verkligen skaka om universumet. Vissa fightingscener har också fått sig en uppiffning i det visuella. Kort och gott så kan man säga att det fungerar bra än. Även om man börjar bli lite trött så kommer nog nästa stora ark att få den tillbaka till toppen igen. Bästa äventyr: That Time I got Reincarnated as a Slime Säsong 2 Konungariket Tempest har växt mer och mer och njuter just nu av lite lugn och ro. Rimuru försöker utöka sitt lands inflytande i vanlig ordning och är nu i fulla förhandlingar med att alliera sig med grannationen Eurazania. Men det verkar som om kyrkan inte gillar att ett gäng monster helt plötsligt ska bli självständiga och ha det gött. Och vi får inte glömma att Clayman fortsätter spinna sina trådar. Hur ska slimet fixa det? Efter en första säsong där mycket har hänt så kommer ännu mera tvistar här! Det är tveksamt om första eller andra säsonger är bättre, men det finns mycket nytt och saftigt här. En av få isekaiserier (i min mening) värd att dedikera sin tid. Om jag säger mer så går vi i spoilerterritorium och det vill jag undvika. Jag säger upplev det själv för det händer grejer hela tiden! Bästa drama: Hige wo Soru. Soshite Joshikousei wo Hirou. Yoshida bjöd ut sin chef och kärleksintresse Gotou ut på middag en lördagskväll för att fria till henne. Efter ett avslag och några tröstande öl stapplar han sorgset hem. Utanför sitt hem under en lyktstolpe sitter en flicka i skoluniform ensam, hon säger att hon inte har någonstans att ta vägen men att om hon får stanna med honom så kan hon göra vad han vill med henne. Detta väcker ilska och avsky i Yoshida men samtidigt så kan han inte lämna henne ensam på gatan. Så den kvällen får Yoshida en tjej med sig hem, och en massa bekymmer som bör lösas utan att han krossar sin sensmoral... En serie som tar tag i de svåra frågorna utan att göra det obekvämt för tittaren. I dagens animéklimat så är det krångligt och känsligt med kärlek, och denna serie med kanske en av de längre och skummaste titlarna drar sig inte för att adressera dem. Dom spelar fortfarande lite säkert men det skadar inte helheten och man har velat vara med hela resan för att se hur det slutar. Yoshida är också en skön fläkt vad gäller huvudpersoner, speciellt hans mantra "äldre kvinnor är bäst". Bästa komedi: I've Been Killing Slimes for 300 Years and Maxed Out My Level Azusa har bara jobbat och jobbat tills hon slutligen dör av övertrötthet. Innan hon går till efterlivet så möts hon av en gudinna som frågar om vad hon kunde ändra om hon fick en ny chans. Azusa svarade med "jag vill vara odödlig, snygg och ta det lugnt!" Sagt och gjort så blir Azusa isekai'd till en fantasyvärld där hon som häxa dödar lite slime och slappar om dagarna. Men efter 300 år så har hon maxat sin nivå och är nu en av de starkaste varelserna i världen. Hur ska det nu gå för Azusas lugna vardag om ryktet sprider sig? En light novel adaption som känns lågbudget men som har största vikten i både manus och karaktärer, vilket denna serie absolut briljerar med. Azusa till exempel har som VA Aoi Yuuki, mer känd som Tanya the Evil. Bara det är hur roligt som helst! En lugn långsamtgående slice of life med både hjärta, karaktär och extremt mycket garv garanterat! Bästa thriller: 86 San Magnolia är en republik i fullt krig med Gadianska imperiet, men invånarna kan vara lugna då kriget anses vara slut om ett par år och att de själva "inte haft något dödsfall på krigsfältet." Major Vladilena Milizé ser dock igenom propagandan och vet den bistra sanningen som republiken försökt dölja. Som en handledare styr hon styrkorna från San Magnolias distrikt 86- utstötta som inte bär samma blod som resten av landet och som skickas i strid mot imperiet och deras outgrundliga legioner av drönare. Just hennes nya grupp är ett speciellt fall med en mystisk figur som ledare, kodnamn "Undertaker"... Denna gav mig lite Psycho Pass vibbar om en serie som ifrågasätter ett samhälles ideal men med mer desperation i mixen då det finns en ovisshet om det alls kommer att ta slut. Man verkligen känner varje smäll och andetag när den är i full swing. Med Sawano Hiroyuki på soundtracket är det svårt att hitta skäl till att inte se den. Det är en bergochdalbana av känslor med massa action och intriger. Bästa romans: My Next Life as a Villainess - All routes Lead to Doom! X Snabb recap: ung flicka går bort alltför tidigt men blir isekai'd till sin favorit visual novel, men som spelets protagonist Catarina Claes. Här måste hon kämpa sig igenom sitt liv för att undvika dödsflaggorna från spelet. I denna säsong har Catarina undvikit alla flaggorna och kan nu bara ta de lugnt resten av livet! Men det verkar som att det finns en hemlig komplott mot kronan, och Catarina dras in i det hela. Samtidigt så tätnar kampen om hennes hand bland hennes vänner. Vem kommer vara den lyckligt lottade? Kan börja med att informera att jag fortfarande inte sett Fruits Basket 3, så denna är mitt andraval. Men vilket andraval ändå! Gillade första säsongen av "Bakarina" och mer av samma skadar ju aldrig. Min favorit bland reverse harems där man faktiskt har svårt att hata den korkade protagonisten. Bästa science fiction: 86 Om det psykologiska i 86 kan beskrivas som Psycho Pass kan man nog beskriva striderna som Girls und Panzer möter Attack on Titan. Har alltid svårt för mechaserier, men jag har inget problem med dessa Reginleif combat walkers. Grafiskt är det mixat in friskt med 3D som inte stör utan ser imponerande ut. Den slår tungt mellan striderna, den slår tungt under striderna och backas upp av Sawano Hiroyuki under hela spektaklet. Den är bitvis deprimerande men ack så effektiv att få fram känslor och samtidigt ha grymt coola stridssekvenser. Bästa fantasy: That Time I got Reincarnated as a Slime Säsong 2 Att ha ett så stort mångfald av raser händer inte så ofta, ej heller att de samarbetar. Dessutom har vi en överlägsen protagonist som inte strävar efter att vara så hemsk som möjligt utan försöker göra så gott han kan för sitt folk. Isekai Slime ligger på en gräns där action, humor, äventyr och överdrift samlas och får en att må bra när man ser den. Lätt att komma in i, mysig nog för en att stanna kvar i och nog med fart för att få adrenalinet att pumpa. Bästa slice of life: Yuru Camp Säsong 2 Det nya året närmar sig med stormsteg och campingtjejerna deltidsjobbar inför nästa äventyr. Vad för platser får vi se nu? Vad för gott bjuds på att äta? Och vad tycker Nadeshiko om idén om att solocampa? Världens mysigaste slice of life är tillbaka! Denna turistguide i förklädnad visar ännu mer ställen och maträtter. Det finns till och med lite dramatik denna gång. Om man ska börja med något lätt och mysigt så börja här...eller rättare sagt med säsong 1, men kom sen gärna tillbaka och se mer! Bästa soundtrack: Yuru Camp Säsong 2 Något mysigt och lekfullt att lyssna till när man sätter upp tältet eller lagar hot pot. My Hero Academia har ett solitt pumparalbum och 86 har Sawano Hiroyuki att falla tillbaka på, men det är svårt att slå något så rofyllt parat med de vackra vyerna runt Japan. Bästa OP: Seize The Day (Yuru Camp Säsong 2) Kanske inte riktigt en Shiny Days, men riktigt nära är den. Mera livligare och gladare skulle jag nog säga till och med. Bästa ED: STORYSEEKER (That Time I got Reincarnated as a Slime Säsong 2) Riktigt chill. That's it! Bästa animation: Miss Kobayashi's Dragon Maid Säsong 2 Livet runt Kobayashi och hennes drakkompanjoner fortsätter med olika små äventyr och missförstånd emellanåt. Men helt plötsligt verkar det som att ytterligare en ny drake har kommit till vår värld. Vad är hennes intentioner? Mera Kobayashi & Tohru för dem som vill helt enkelt, men vad som står ut mest är hur animationen drastiskt fått sig ett lyft. Första säsongen var nog imponerande tack vare att KyoAni ligger bakom, men denna går verkligen above and beyond som man säger på ren svengelska. Utan att överdriva så har denna serie bästa animerade fightingscenerna i år. Men den fungerar även fortfarande bra som en rolig slice of life, plus mera Kanna! Årets besvikelse: Muv-Luv Alternative 1973 börjar en utomjordisk ras kallad BETA sin invasion av jorden, och under 2000-talets början har dom utplånat mer än hälften av befolkningen. Vårat främsta vapen är mechas kallade Tactical Surface Fighters (TSF) och de piloter som kör dem. Takeru Shirogane, en japansk student, vaknar upp från en "dröm" där BETA helt tagit över och där han själv stridit som TSF-pilot. Problemet är att det inte var en dröm utan minnen från hans framtid. Kan han utnyttja denna kunskap till att vända kriget till mänsklighetens fördel? Adaptionen av kanske världens mest älskade visual novel lever inte upp till hajpen. Animationen känns mycket svagare än spinoffen Total Eclipse, dess längd på 12 avsnitt gjorde att takten var alltför stressad och det är alldeles för lite action mot BETA och för mycket politik/träningsmontage likt många mechaserier före den. Det största problemet var dock själva adaptionen. Originalet hade två halvor med kanske världens största plot twist som ledde till det vi ser i serien, så det blev ett stort fokus på tidsresor/alternativa världar som dels krystar fram en alltför stressad handling och dels exkluderar alla som inte läst visual noveln. Apropå den så verkar fansen av originalet inte så värst pepp heller på hur dom skött detta. Årets sämsta: How Not to Summon a Demon Lord Ω Isekai-demonlorden Diablo är tillbaka! Denna gång stöter de på kyrkans högsta prästinna Lumachina och en komplott bland prästerna och paladinerna att förgöra henne då hon anser att kyrkan blivit alltför korrupt. Så nu är det upp till Diablo att skydda Lumachina, vända uppochner på kyrkans lakejer och sen inte-ligga med sitt ständigt växande harem! Första säsongen var briljant! Andra säsongen...pannkaka. Blixten slår verkligen inte två gånger på samma ställe i detta sammanhang. Diablo denna gång är alltför passiv i sitt agerande och slutresultatet blir mindre imponerande/roligt. Sen så är de nya karaktärerna hemska och inte engagerande alls. Förutom Rose. Rose var den enda ljusglimten. Årets värsta karaktär: Horn (How Not to Summon a Demon Lord Ω) Gör inte så värst mycket och säger att hon gör allt för sina vänner samtidigt som hon gnäller om hjälp från dom i alla fall för hon är så värdelös. Apropå hon så trodde alla först att hon var en han, vilket var skrattretande. Nej, tråkigare än så är det svårt att vara. Årets kvinnliga karaktär: Keke Tang (Love Live! Superstar!!) Utbytesstudent från Shanghai som reser till Japan exklusivt för att bli skolidol, Keke (i serien säger dom Kuku) är en energiboll som är så extremt charmig med sin entusiasm. När hon blir extra upphetsad så börjar hon prata mandarin. Extremt rolig karaktär som bär mycket av serien. Bra sångröst också. Årets manliga karaktär: Akio Ootsuka (Yuru Camp Säsong 2) Vad är detta? En voice actor är bästa karaktären? Precis! Akio gör rösten både till berättarrösten och Rins morfar i Yuru Camp. Morfar är fåordig men bryr sig verkligen om sitt barnbarn, och som berättarröst får vi den där bekväma förklaringen till alla campingtips och matlagning, ibland med extra humor som kryddning. Utöver det så har han varit riktigt aktiv i år som All For One (My Hero Academia) och en annan morfar i My Senpai is Annoying. Big props till denna man! Årets överraskning: Ijiranaide, Nagatoro-san Naoto från andra årskurs är medlem i skolans konstklubb men är oftast sedd ensam. Han brukar jobba med sin egna manga mellan håltimmarna och en dag blir han påkommen och retad över det av ett gäng förstaårselever. Dom går sedan vidare och lämnar honom ensam, men en viss Nagatoro har bestämt sig för att fortsätta retas med sin senpai... En av flera stora mangaadaptioner från detta år, Nagatoro var riktigt välgjord och engagerande. Många snackar mycket om Komi-san men denna var i min mening mer iögonfallande. Rolig, charmig, fint slice of life tempo och håller sig trogen källmaterialet. Helt klart värd att se. Årets darling: Love Live! Superstar!! Kanon har en extremt bra sångröst men också extremt mycket scenskräck. Detta stoppar henne från att komma in på Yuigaoka Girls' High Schools musikprogram, så hon får nöja sig med den allmänna linjen. På väg till skolan på första dagen sjunger hon för sig själv men blir påkommen av den nya utbytesstudenten Keke Tang, som av en slump kommit från Kina för att bli skolidol. Så självfallet när hon hör hur bra Kanon sjunger så vill hon ha med henne på denna resa. Men hur ska det gå när Kanon har scenskräck? Och kan dom stå emot musiklinjens press att förbjuda skolidoler? Mer Love Live är alltid bra, men just Superstar är en frisk fläkt i formulan. En mindre rollista leder till en mycket tightare grupp och deras personligheter verkligen strålar. Animationen och skämten från Sunshine märks här och musiken är på topp. Bästa idolserien på länge och en bra comeback till form för franchisen. Best of 2021: Yuru Camp Säsong 2 Mer av det vanliga, fast bättre! Ett mjukt soundtrack med sköna öppnings/endingteman, nya platser att utforska och nya maträtter att lära sig. Det mixas även friskt med dess gamla hederliga formula och nya intryck som verkligen smälter in bra med resten av seriens lekfulla teman. Vill du ha det mysigt och se något lättsmält så kan du inte gå fel med denna!
  8. 1 poäng
    Date A live, vad är grejjen? Efter att snudd på maniskt ha plöjt igenom 3 säsonger, en näve Specials och en film försöker jag reda ut frågan. Vad fasen har jag tittat på och varför? Det här kommer innehålla spoilers. men ingen kommer väl vilja se serien efter att ha läst det här ändå. Låt oss börja med handlingen. Den är riktigt medioker. "Spirits" ploppar in i världen och ställer till elände. Militärer med coola flygdräkter och lite trollerikrafter försöker döda dem, trotts att de aldrig lyckas. En annan gruppering tycker att man ska göra dem snälla genom att plombera deras krafter. Detta är tydligen något som huvudpersonen Shidou av outgrundlig anledning kan göra. Genom att pussa dem. Men först måste de bli kära i honom. Så när en främmande varelse från en annan dimension ploppar in i världen med dunder och brak, så dumpar man honom på platsen med uppdraget att övertyga henne om att gå på en dejt. Till sin hjälp har han en expertpanel av kvinnotjusare, hopplösa romantiker och andra tveksamma personer som röstar om vad han ska säga till dem på visual novel vis. Japp. Det är storyn.Det är där ribban ligger. karaktärerna. Huvudkaraktären Shidou Itsuka, är så generisk som en manlig huvudkaraktär kan bli. han verkar knappt ha en egen vilja utan gör vad han blir tillsagd. Kotori Itsuka är Shidous lillasyster. och även boss i den hemliga organisationen som Shidou rekryteras av. Hon bestämmer. Tsundere. Den första spirit-damen som dyker upp, Tooka "Princess" Yatogami, är en naiv, vilsen, irriterande socialt handikappad karaktär vars enda egenskaper är att hon gillar mat och gillar Shidou. Så, ja, hon förfördes genom att proppa i henne mat. Den andra spiriten, Yoshino "Hermit", ser ut som en 5-åring i en grodkostym/onepiece. Hon är blyg och vågar inte prata, men buktalar genom sin handdocka, som är betydligt modigare än henne. Hon tappar sin vante. Shidou hittar hennes vante. Case closed. Origami Tobiichi är Shidous klasskamrat och även soldat. Hon är övertygad om att det enda sättet att hantera spirits är att döda dem. Hon pratar monotont, visar inte mycket känslor men är väldans pilsk på Shidou. Så när Shidou på ren slump övar sina raggningsrepliker på henne så ställer det till problemet att hon nu anser sig vara Shidous flickvän. Hon spenderar det mesta av sin tid med att försöka få till det med Shidou eller döda hans vänner. Eller båda två samtidigt. Alla spirits (och en viss fiendesoldat) är varierande grader av Yandere. Vissa behöver övertygas mer än andra. Författarna blir mer och mer kreativa med konstiga upplägg. Man hamnar i någon slags skämskudde-mode efter ett tag, men kikar ändå över kanten på kudden för att se vad fasen dom ska hitta på härnäst. och värre blir det. Till exempel när en Spirit visar sig vara lesbisk och därför helt ointresserad av Shidou. Då tar han på sig en peruk och skolflicke uniform. Och den här serien är så fantastiskt dum så hon går på det. Efter 3-4 avsnitt hade jag gett upp helt och började leta efter något vettigare att se på. men... Ni vet känslan när man har köpt för mycket lösgodis och redan ätit hälften. Det är inte längre gott. Det är rent av vämjeligt. men så länge godiset finns inom räckhåll så tar man en till. och en till. och en till. Så jag startade nästa avsnitt. 3-4 avsnitt passerar på samma låga nivå. Tills de introducerar Kurumi "Nightmare" Tokisaki. En antagonist som inte låter sig passas in i monster of the week formatet. Shidou kan inte hantera henne alls, trotts att hon är ännu mer Yandere än de andra karaktärerna. Hon beter sig på ett vis som antyder att hon faktiskt har en ordentlig backstory som man bara inte fått veta än. (spoiler: japp.) Jag skulle rent av påstå att hon verkar ha hamnat i fel serie. Som att hon skulle varit med som bad-guy i nya säsongen av Higurashi istället, men gick fel på vägen och hamnade i Date A live. Hon ges minst screentime av alla spirits i serien, men har den största påverkan av dem alla och gör att man om inte annat tittar vidare för att se när hon härnäst ska dyka upp och vad det då ska leda till. Det finns ett skämt om att Tolkien löser alla sina story problem genom att "Örnarna kommer". I Date A Live löses de största problemen genom att Kurumi dyker upp och ställer till saker efter sin egen inte helt tydliga agenda. Vartefter serien fortsätter blir hon dessutom mer och mer insnärjd i den primär handlingen. Till den grad att vissa bloggare spekulerat i om hon egentligen är huvudkaraktären. Varje säsong av serien har gjorts av en ny studio. Det har märkligt nog inte gjort jättestora skillnader. Än. men till hösten kommer säsong 4. Då av den relativt nya studion GEEK TOYS. De släppte under 2020 två bonus avsnitt under titeln Date A Bullet. Om de är en indikation på vart de kommer ta S4 så kan jag knappt vänta. är serien bra? Nej. nej det är den inte. Skulle jag rekommendera den? eh.. nej. men om ni ser den, missa inte bonusavsnitten och Date A Bullet avslutningen. En AMV full med spoilers:
  9. 1 poäng
    Mer specifikt: Muv-Luv är ett gammalt dejtingporrspel om en kille med barndomsvän och påtvingad fästmö och barndomsminnen av gifteslöften och andra go'a klyschor. Typ som en Love Hina eller Nisekoi, fast med sexscener; det utspelar sig faktiskt i samma värld som gamla snyftaren Kimi ga Nozomu Eien (Rumbling Hearts). Under andra halvan av spelet, typ 10 timmar in… …och det är det som spelet Muv-Luv Alternative är en uppföljare till. (Högsta betyget på visualromandatabasen.) Sen har Muv-Luv Alternative fått spinoffberättelser, som lättromanserien Total Eclipse som fick en animeversion, och lättromanserien Schwarzesmarken som också fick en animeversion. Och det som nu är på väg är alltså – om jag inte fått allt om bakfoten – en animeversion av originalspelet Muv-Luv Alternative från 2006. Vilket på ett sätt är väldigt trist, dels för att det låter som att de hoppar över första halvan av berättelsen, den halvan som i idealfallet skulle invagga tittarna i falsk trygghet (jag tror att @Ashaz skulle ha älskat det!), dels för att det bara blir typ 13 timmar anime av en visuellroman som tar mer än 50 timmar att läsa. Så en animeversion av Muv-Luv Alternative är både något gott och något ont.
  10. 1 poäng
    Det var en väldigt stark startuppställning den här säsongen! Klart imponerande, men jag får nog banta ner lite för jag lär inte hinna se alla ändå. Zombieland Saga är självskriven! 😁 Tae Yamada for president! Super Cub tror jag artar sig till vårens mys-serie men vi får se. Mangan gjordes inför 60årsjubileet av Super Cuben som dessutom 2017 passerade 100 miljoner sålda motorcyklar. Det är världens mest sålda fordon om jag förstått det hela rätt. Ganska imponerande. Don't toy with me Nagatoro. Har ju följt mangan ett bra tag nu och gillar den skarpt så jag hoppas att de inte sumpar det här helt. Men det är lite skakigt än så länge med tanke på att de (som vanligt) börjar med att förlöjliga killen i fråga genom att göra honom ännu mer supertöntig med alla klassiska idiotklichéer de kan inkl. mekaniska ljud när han petar på glasögonen och sväljljud som om grabben håller på att kvävas av något i halsen osv. Men det är tydligen så man roar japaner bäst uppenbarligen så vi "normala" får stå ut. Tokyo Revengers låter intressant, men jag får se vad den bjuder på. Erased-vibbarna finns där men hur länge likheterna kommer vara märker vi väl. So, I'm a spider, so what? kan nog bli småkul eventuellt. Håller på att läsa mangan och den är rätt kul men som sagt, vi får se hur länge jag står ut med orgien av monsterfajter. Hige wo suru... Återigen en som jag läst som manga och så långt jag kommit i den så är den riktigt schysst så det ska bli kul att se vad de gör av den här. Lets make a mug... Mjo, jag är ju oftast väldigt förtjust i slow pace Slice of life, men det här känns ändå lite väl mycket som reklamfilm för Gifu prefecures specialiteter. Men den kanske kan funka ändå en slö dag.
  11. 1 poäng
    Jag tror jag får förtydliga mig lite. Harem romcoms är inget jag brukar se på så där har jag en ganska begränsad refferensram. Jag trodde att jag började titta på en såndär "ungdomar slåss mot aliens med dramatiska actionscener" serie. men insåg rätt fort att jag hade valt fel. Saken är den att jag gillar serien. men jag begriper inte själv riktigt varför. objektivt sett så borde jag inte gilla den. Story arcsen. Ja. Uttryck som ett "trainwreck that keeps rolling" dyker upp som lämplig beskrivning på S1 och delar av S2. När det kom till S3 blev jag osäker på om serien faktiskt hade blivit bra eller om det var jag som hade börjat se på den med andra ögon. Och den övergripande handlingen tycker jag faktiskt är spännande när den väl fått fördjupas lite. men det tog dem 3 säsonger att lyckas förmedla det. det är delvis därför jag inte skulle rekommendera den. Det är svårt att motivera någon annan att titta igenom 10-20 avsnitt innan de kommer till det bra. Det bör väl också tilläggas att karaktärerna växer något med tiden vartefter de får interagera mer med varandra. Men även detta hanteras väldigt ojämnt och konstigt. Det ständigt återkommande dejtandet ger ändå en bra plattform för karaktärsbyggande. T.ex tvillingsystrarna gjordes på ett bra sätt och man får ändå känslan av att det är samma personer som man får lära känna bättre. Sen har vi Miku, som byts ut rakt av från en av de svåraste antagonisterna hittills, mot en generisk idol-tjej som tydligen helt glömt sin sexuella läggning dessutom. Koota får ibland visa lite intressantare sidor (eller motsatssidor), men trillar sedan snabbt tillbaka till den väldigt platta simpla "first girl" som hon oftast får vara. Jag tror den del av vad som får serien att växa är just att man får fler och fler pusselbitar som antyder ett mycket större grundmaterial. jag gillar hur dom har valt att inte bara presentera allt på ett bräde utan ganska stora plottwists får ta sin tid innan de dyker upp samtidigt som mycket lämnas oförklarat fortfarande. t.ex Kurumis bakgrundshistoria, Shidous krafter, den första spiriten, DEM, Efreets bakgrund, Rymdbävningarna, Jag har inte gett mig på lättnovellerna, men det finns ett par youtubevideos som utan att ge några stora spoilers berättar mer om vad som inte förklarats än. t.ex om Kurumis bakgrundshistoria. Vilket förklarar varför hon ibland verkar så mycket mognare också. Hint,: Se där. Som motvikt till min förra post, ett brandtal för serien. :D Jag tror ditt svar hjälpte mig att bena ut mer varför jag gillar Date A Live.
  12. 1 poäng
  13. 1 poäng
    (Jag hittade ingen befintlig tråd om denhär?) Darling in the Franxx. Mänskligheten har fått på nöten av blåa monster. Dom gömmer sig i mobila städer som rullar runt i resterna av en förstörd planet. För att försvara städerna mot blå monster har man odlat fram ungdomar vars enda syfte är att pilota mechs och slåss med blåa monster. Darling in the Franxx handlar om ett gäng sådana ungdomar. Huvudkaraktären, Hiro (orginelt namn va?) var en sådan pilot som hade stora förväntningar på sig. Men där storyn börjar har allt just rasat samman för honom. Han och hans partner har misslyckats att synka med deras Mech och de ska därför inte vara kvar i programmet längre. Cue the love interest. Zero two är en konstig rosahårig tjej med horn. Hon pilotar också mechs, men alla killar som pilotar tillsammans med henne dör och hon går berzerk när hon tvingas styra sin Mech ensam. Ni som hänger på discord har kanske noterat att mitt första intrck av serien inte var det bästa. De inledande avsnitten är proppade med fanservice-humor och meme-nivå av innuendo. Ibland så att man garvar. Ibland så att man bara tar sig för pannan och suckar åt det. Men det sken ändå igenom tillräckligt mycket kvalitéer att jag fortsatte titta. Det är jag väldigt glad för. Det här är nämligen ett praktexemplar av genre-beskrivningen "Action och elände" som vissa har hört mig använda tidigare. Mycket i handlingen är förutsägbart, men på ett bra vis. De är inte direkt diskreta i sin foreshadowing, men det känns ok, eftersom slåss med monster biten bara är en liten del av vad Darling in the Franxx handlar om. Den primära storyn skulle jag påstå handlar om känslor, relationer, vänskap och kärlek. och hur svårt det är att hantera sådant om man är en framavlad soldat vars enda syfte är att styra en Mech och dö ung och därför aldrig fått lära sig något om känslor, relationer eller livet över huvud taget. Serien har ett par avsnitt som hade kunnat bli filler avsnitt. Där finns till exempel både ett strand avsnitt och ett "gänget lagar mat" avsnitt, men istället för menlös filler använder de dem till att driva historien vidare, foreshadowing av plot twists, att etablera karaktärer och få tittaren att bry sig. Och jag tycker faktiskt att dom lyckas med det. Darling in the franxx är ostig fanservice och fåniga innuendo skämt (I början). Den är också något av en kopia å NGE. Men den är mer än så och den är jävligt sevärd.
  14. 1 poäng
    Post S2 Rant: Vad var grejjen med dörren i källaren? I s1 dog folk bara av att gå i närheten av den. Så vad var där bakom? Jag hade fått för mig att det var detdär sigillet som Emilia har nyckeln till. men nu såg den ut som en vanlig dörr. Ingen progress alls på Rems problem. Alls. Inga förklaringar eller direkta hintar om vilken häxa som är Emilias mamma, även om det känns ganska uppenbart att det är avundshäxan. Och trotts att de la SÅ mycket tid på att älta bakgrundshistorier och attförklara hur saker hänger ihop, så fick man inte veta något om varför hon uppfostrades av sin faster. Inget om vem pappan är heller. Eller varför puck kallar henne för sin dotter trotts att han är ett magiskt väsen och hon är en halvalv. Och varför kommer hon inte ihåg vem mamman är om hon nu fått tillbaka sina minnen? Många frågetcken. Fler än jag kommer ihåg att lista just nu. Hade hoppats på lite mer av säsong 2. Särskilt då den kändes ganksa långdragen och ältande. S1 hade även en hel del Higurashi vibbar. Något som saknades helt i S2. Jag hoppas S3 inte dröjjer för länge och att den är bättre. Dock tycker jag det var en riktigt bra serie med bra och trovärdig karaktärsutveckling. Just att karaktärr får växa gradvis över lång tid är något jag tycker ofta misslyckas i mycket mainstream anime. Ofta görs det itället abrupta hopp som gärna synkas med att karaktären byter kläder, frisyr eller något för att symbolisera skillnaden. Här fick vi istället se Emilia gradvis bli mer sjlvständig och starkare. Ram var ett mysterium som bit för bit förklarades och skalades som en lök. Roswall, Beatrice...Och Subaru själv givetvis som hela tiden påverkas mer och mer av alla alternativa utvecklingar och av att komma ihåg allt som dom andra inte vet har hänt. Sen fanns det ett par undantag som garfields helomvändning. Fast den kändes ändå ok med hur den motiverades. Trist bara att Rem blev förpassad till garderoben så fort hennes karaktär hade fått sin resa. Best girl needs more screentime ;)
  15. 1 poäng
    Vet inte om folk fortfarande skriver eller läser här men hittade ett par andra svensk relaterade karaktärer: I manga serien Girls und panzer ribbon warrior så finns en svensk baserad skola som heter Viggen high school. (Nämnd efter Saab 37 Viggen) Ledaren av skolan heter Semla och kör en Strv m/40. Viggen HS använder även Strv m/42 stridsvagnar. I mobil spelet Girls frontline så finns Kpist m/45, CBJ-MS (nämnd C-MS i spelet) och AK 5 som antropomorfiska karaktärer och använder respektive vapen.
  16. 1 poäng
  17. 1 poäng
    Avsnitt 9 Nu är det sagt rakt ut, det är en skillnad på 15 år mellan Kumokos berättarspår och resten av klassen. Hjälten Julius halsduk är gjord av Kumokos trådar och ägget hon hittade vid något tillfälle kort innan hennes "my home" brändes samma ägg som Fei senare kläcks ur. Jag funderade tidigare på om det finns en eller flera demonfurstar. Under demonernas krigsmöte står det i textningen flera gånger demonfursten (bestämt form, singular). Jag tolkar det som att det bara finns en i hela världen men detta ska inte ses som absolut fakta och kan vara fel. Att det bara kan finnas en demonfurste styrks av att Shun säger att det bara kan finnas en enda som kan ha titeln hjälte. Mot slutet av avsnittet får vi höra demonfursten säga: "As bad as I might feel for Yamada-kun" Yamada är en av de reinkarnerades japanska namn! (men vems hittar jag inte). Det kan inte vara många som kan det namnet. Kan demonfursten vara Kumoko? Ett par repliker före denna så sades det också "At the time, I would've never imagined we'd end up in this kind of arrangement.". Det är från en konversation mellan demonfursten och en av demonerna från krigsmötet, en demon som jag är lite osäker på men skulle kunna vara samma som levererade telefonen med administratör D till Kumoko i grottan. Om Yamada är han som bröt in när Kumoko blev mobbad i tillbakablicken till utelektionen i parken (och Kumoko är demonfursten) så finns det underlag för att vilja skona honom när ett anfall mot människorna inleds. Med fortsättning på dessa antagande, vad skulle göra så att Kumoko vill föra krig mot människorna när hon tidigare var en av dem? Är det så att hon inte bara var mobbad utan riktigt hårt mobbad innan återfödelsen till spindel kan det motivera hat mot människor och klasskompisarna som inte gjorde något för att hjälpa. Jag tycker inte det passar in på hennes attityd/personlighet dock. Kanske är det press från administratörernas sida? Att hela tiden göra något intressant för att underhålla dem för att inte bli kastad åt sidan när de tröttnar på henne. Med ett tidsgap på 15 år finns det dock mycket att fylla i och vad som helst kan ha hänt som lett fram till denna situationen.
  18. 1 poäng
    Tyvärr verkar det som att Crunchyroll lagt ner konceptet med gästpass.
  19. 1 poäng
    Och nu tycks det som att vi fått de olika synvinklarnas relativa samtidighet åtminstone ungefärligt förtydligade: Kumoko föddes verkligen som spindel typ 15 år efter flera andra klasskamrater. Jag gillar “Demonfurste”! “Furste” låter mäktigt, lite högtidligt eller bibliskt, typ att Satan är “Mörkrets furste”. Det är inte utpräglat manligt (“furstinna” existerar som utpräglat kvinnligt, men “furste” kan användas för båda könen). En gammal fantasybok “The Demon Lord” fick faktiskt svenska titeln “Demonfursten”. Själva japanskan 魔王 “maō” består av 王 “ō” som betyder “kung”, och 魔 “ma” som betecknar demoner, trolldom och sådant djävulskap. Men det är samma 魔 “ma” som i 魔法 “mahō” (“魔-metod”), ordet som används i gulliga “magiska flickor”-serier för småflickor, så 魔 “ma” måste inte vara strikt negativt i sammansättningar. “Trollkung” hade kanske varit en bra översättning om man inte främst läste “troll” som sagoväsendet istället för “trollkonster” – och då heller inte tänkte på “trolleri” främst som scenunderhållning. (Det skulle behöva förstås som “förmågan eller bruket eller verksamheten att med övernaturliga och förborgade medel (och med djävulens eller annan ond makts hjälp) ingripa i naturens gång eller påverka (särskilt: skada eller förgöra) människa eller djur”.) Fast “trollkung” skulle inte gå så bra i berättelser där 魔王 “maō” är regent över 魔族 “mazoku” (“魔-folket”), som brukar vara människor-fast-med-(mer)-magi (och eventuellt horn). På engelska brukar det heta “demon lord” och “demon race”, men “demoner” förstås ju som helt onda väsen, och mazoku är inte nödvändigtvis onda. Så 魔 är svårt att översätta konsekvent och tillfredsställande. 🤔
  20. 1 poäng
    Internet har blivit mer toxic på senare tid. Allt från Facebook och MAGA-anhängare till gamers som klagar på Cyberpunk 2077. En annan del av internet som vuxit på senare tid är livestreaming...som också blivit toxic. Det startade som en blygsam väg att streama dig själv när du spelar spel, men har vuxit till något mer. Normen har dock blivit den så kallade IRL-streamingen där du är din egna dokusåpa. Självfallet har det dragit till sig kritik både på grund av kreatörer som inte tar ansvar eller tänker längre än sin näsa, dels på grund av tittarna för vi kan inte ha vackra saker här i världen... Vi har nu kommit till en ny milstolpe inom streaming - Vtubers, eller Virtual YouTubers. En Vtuber är en streamer som använder en avatar istället för sitt egna utseende. Denna avatar är en 2D- eller 3D-modell som via motiontrackingprogram läser av dina rörelser i realtime och speglar det i avataren. Detta är inget nytt koncept, men vi kan enkelt peka ut vilka som populariserade genren. Kizuna AI var en av de första i denna trend som rullade likt en snöboll nerför Konsumbacken och fortsatte med det extremt populära Hololive. Du kanske har hört talas om Inugami Korone, Kiryu Coco, Houshou Marine, Gawr Gura eller Amelia Watson sådär i förbifarten. Vtubers avatarer brukar vara animébaserade skapelser (en standard inom Hololive) och har därför skapat stort intresse från både Japan, Hololives och Kizunas startpunkt, till weebs här i västvärlden. Detta har skapat en annan typ av bubbla jämfört med vanliga streamers, där främsta orsaken är att majoriteten av dessa streamers är kvinnor och att de spelar en karaktär de skapat. Kvinnor på internet har varit ett väldigt..."känsligt" ämne i och med att den ordinarie internetanvändaren inte kan bete sig och saknar hyfs. När en kvinna är i rampljuset brukar en av två saker ske: Hot och trakasserier. Deras åsikt är inte önskvärd och istället för att bara ignorera och vända kinden till så måste användaren slå tillbaka med hot om att döda eller våldta. Upphetsning. De ser en kvinna och vill därför se deras hud för att tillfredsställa sig själva, oberoende om kvinnan vill det eller inte. Vtubers har i största allmänhet inte stöt på detta problem. Främsta orsaken är just för att de skyddat sin riktiga identitet bakom en karaktär och just för att de lockar en publik som är mer underkastande och avgudande till sina "Waifu Overlords" som "kommit liv". Så har augmented reality skapat ett fenomen som gjort internet mer wholesome? Kanske, men det kan också vara mer som ett plåster på ett ganska stort ärr som du borde använda stygn istället. Till att börja med så pekar det på det uppenbara problemet att kvinnor som vistas på internet måste vara helt anonyma för att kunna känna sig någorlunda säkra bland en mansdominerad användarbas. Avataren är också den enda riktiga skillnaden mot traditionella streamers, så beteenden och mönster är densamma. En kategori kallad Just Chatting på Twitch är ett praktexempel på vad som vanligen sker i IRL-streaming: Oftast sittande framför kameran. Ganska oskyldigt tänker man, men ack så tråkigt om det är en dålig personlighet. Kvinnliga streamers har även utnyttjat detta till att visa lite extra hud för att locka mer av sina följare att donera pengar, "Simping" i internettermer. Ett ganska grått område och verkligen omdiskuterat ämne. Reaktionsvideor. Igen väldigt beroende på personligheten i sig men ofta så visas copyrightskyddat material i streamen. Också ett väldigt kontroversiellt ämne och, i min mening, extremt tråkigt och idéfattigt. Filma ute på gatan. Beroende på land kan regler för filmning på allmän plats se olika ut, men det är också allmän hyfs att inte trycka en kamera i ansiktet på folk som inte vill bli sedda av främlingar på nätet. Mycket kaos har hänt under denna kategori. Vtubers kanske inte är lika kontroversiella i denna kategori just för att de är bara ett program och är under kontrakt under ett stort produktionsbolag som modererar deras arbete. Men det är fortfarande en form av "flörtande" med sin publik för att få deras pengar. Jag kanske överreagerar på denna punkt, men simping är fortfarande simping oavsett om det är en fejk person eller inte. Gör allt med lite måtta och återhållsamhet och det är inte ett problem. Men tyvärr så är internet internet och det funkar inte alls så i verkligheten... Sen så kommer vi till om vem som helst kan bli en Vtuber. I teorin? Ja. I folkopinion? Nja. Streamern Pokimane, en ganska kontroversiell kvinnlig IRL-streamer, skapade sin egna avatar för ett tag sen och fick motreaktion från netizens. Vissa antyder att hon hoppar på en trend för att tjäna mer pengar (kanske), andra anser att hon är inte "lämpad" att bli en Vtuber och kommer "smutsa ner" dess anseende. Allas vår största export PewDiePie gjorde också sin Vtuber debut ganska nyligen, men han gjorde det medvetet för att provocera Vtuber-fandomen. Självfallet fick han samma reaktion som Pokimane, men han gillar deras patetiska försök till att "cancela" han och hur hypokritiska fansen är. Så vi kanske inte är framme än. Vi kanske aldrig får ett wholesome internet där folk kan bete sig som folk. Kanske så är Vtubers inte svaret. Det har också växt så mycket på så kort tid att det är svårt att inte bli utmattad av alla digitala animékaraktärer. I slutändan handlar allt om folkvett, vilket betyder att vi är redan fördömda för internet kan inte ens stava till folkvett. Fråga bara Brezals. Han dödade sin sömnrytm för att se en waifu i hajpyjamas klockan två på morgonen...
  21. 1 poäng
  22. 1 poäng
    “Hiskeligt monster? Kallade du mig just för ett hiskeligt monster? Vi har aldrig ens träffats förut, varför ska jag behöva höra sånt från främlingar? Du vet väl om att ord kan såra? Jag tycker att det riktiga monstret här är du.” “Släpp det, Billy, vissa människor bara är såna.”
  23. 1 poäng
  24. 1 poäng
    Förra helgen såg jag My Hero Academia: Heroes Rising på bio. På My hero Academia-tidslinjen placerar sig storyn en bit in säsong fyra. I filmen så åker klass 1-A till en lugn liten ö för ett träningsprogram där de ska få mer erfarenhet att jobba som hjältar genom att hjälpa öborna med små och stora problem (mest små). Självfallet håller lugnet inte länge på ön, skurkligan håller samtidigt på att sätta sin nya onda plan i verket vilket för några av dem till just den ön. Hjälteeleverna måste slåss mot skurkarna samtidigt som de försöker att skydda människorna som bor på ön. Jag tycker filmen var riktigt bra och att fler skulle sett den, att vara den enda i biosalongen är häftigt på sitt sätt men samtidigt tråkigt på ett annat. Kanske valde jag fel visning, är söndagskvällar inte en tid som folk vill gå på bio på? Nej, tiden var inte felet. Innan filmen började pratade jag lite med en av dem som jobbar på biografen och han berättade att han och hans sambo såg filmen på premiärvisningen på fredagen, de hade också salongen för sig själva. Inte bara det, han berättade också att visningen jag var på var filmens sista på den biografen och inte en enda biljett hade sålts till någon av visningarna emellan! Första gången man sitter ensam i biosalongen är det häftigt, följande gånger är det sorgligt. Detta var inte första gången för mig. Utan andra biobesökare runt sig kan man lika gärna stanna hemma, hoppa lite närmare TV:n och höja volymen ett par steg och få samma effekt. Höjt ljud och bilden upp i ansiktet. Okej, så illa är det inte, men jag önskar jag inte hade varit helt ensam. Jag höll tillbaka postandet av detta inlägget några dagar för att försöka komma på vad det var för film första gången jag fick biosalongen för mig själv men minns inte, det är dock inte omöjligt att det också var en animefilm... Jag undrar lite över hur frikopplad filmen är från serien, för bästa upplevelse av filmen bör du sett minst till och med säsong 3, säsong 4 är ett plus. Om skurkligan har ett sådan skapelse som vi ser i filmen, vad kan vi då vänta oss i säsong 5? Jag kommer inte berätta någon spoiler från filmen, inte heller vet jag vad som kommer hända längre in i serien. Säsong 5 är i alla fall bekräftad och jag ser fram emot att se den. En grej som kan ha påverkat att inte fler såg filmen på biografen jag var på är att Filmstaden först bara lade ut visningar i Stockholm, Göteborg och Malmö för att några dagar innan premiären fylla på med fler städer, bland annat min. Jag hoppas det gått bättre för filmen i andra städer och att det kommer mer anime på bio, även utanför storstäderna.
  25. 1 poäng
    Undrar du om Mangamålet? I så fall kan du se alla utom en bild här. (Obs: porr.) Som sagt, en av bilderna, den ökända "39:e bilden", anses även av HD vara barnpornografi, men bilderna i PDF-filen är de som friades.
Denna resultattavla är inställd på Stockholm/GMT+01:00
×