Hoppa till innehåll

Sceleris

Administratörer
  • Innehållsräkning

    12764
  • Blev medlem

  • Senaste besök

  • Dagar vunnit

    565

Allt som postas av Sceleris

  1. Sceleris

    Mordbrand på Kyoto animation

    Väldigt beklagligt.
  2. Sceleris

    Rebuild of Evangelion

    Anime.se Anime Awards 2008: Anime.se Anime Awards 2010: Anime.se Anime Awards 2013: Få animéer har varit så omtalade, så omtvistade, så inflytelserika som Neon Genesis Evangelion, en TV-serie som började sändas i oktober 1995. Grundberättelsen är enkel: År 2000 slår en meteorit ned i Sydpolen, vars smältande is leder till översvämningar och krig som utplånar halva jordens befolkning. När jorden femton år senare har kommit på fötter står de inför ett nytt hot, de mystiska och ostoppbara varelser som kallas för Änglarna. Mänskligheten har enbart ett hopp: de kolossala och övermäktiga Evangelion-robotarna som står i den mystiska organisationen NERV:s regi. Serien följer Shinji Ikari, en fjortonårig, tillbakadragen pojke som på sin främmande fader Gendo Ikaris anbud anländer till staden Tokyo-3 för att, visar det sig, bli motvillig robotpilot. Väl där blir han omhändertagen av NERV:s utsvävande, sexiga operationsstrateg major Misato Katsuragi. Han träffar sin mystiska pilotkollega Rei Ayanami, en flicka som är till och med mer tillbakadragen än honom själv. Senare ansluter sig även det tyska underbarnet Asuka Soryu Langley, en uppblåst storskrävlare som inte gillar att Shinji tar uppmärksamheten ifrån henne. Tillsammans måste de stå emot varje fiendeangrepp med sina liv på spel. Vilka är Änglarna, och var kommer de ifrån? Varför anfaller de bara Tokyo-3, och vad är deras mål? Vad händer om de lyckas? Vilka är NERV? Vad är Reis hemlighet? Vad hände egentligen på Sydpolen för femton år sedan? Varför kan bara tonåriga barn vara robotpiloter? Vad är NERV:s plan? Kan verkligen Evangelions fruktansvärda kraft tyglas? Dessa frågor och fler tas upp, och inte alla frågor får svar. Under loppet av 26 avsnitt, och under Hideaki Annos personliga regi, går serien från att bara vara en väl utförd och välbalanserad science fiction-action-serie, till bli ett narrativt experiment som utforskar karaktärernas -- och tittarnas -- psyken, på ett i film sällan skådat vis. För en marginellt mindre abstrakt, surrealistisk tolkning av slutet kom den avslutande apokalyptiska filmen End of Evangelion som grädde på moset. Evangelion var slut... ...trodde vi. Lite mer än ett år efter de första ryktena började spridas, utannonserades ett projekt, och ett tag senare, tolv år efter den ursprungliga serien sänts, lät dess skapare Hideaki Anno göra sina avsikter kända. Det här är inte Neon Genesis Evangelion. Det här är Rebuild of Evangelion, en serie filmer där allt du trodde att du visste om Evangelion är fel. En serie filmer som använder Evangelion för att stärka animéns roll bland filmtittare och filmskapare. Ett återberättande för att fånga en ny generation. Rebuild of Evangelion kommer att släppas i fyra filmer, vid fyra tillfällen. Den japanska titeln betyder något i stil med "Evangelion, den nya biografversionen". Undertitlarna Jo, Ha och Kyuu är termer från japansk kabukiteater och står för introduktion, exposition (berättande) respektive avslutning. Evangelion Shin Gekijouban: Jo Den första filmen, vars internationella titel är Evangelion:1.0 YOU ARE (NOT) ALONE, hade biopremiär september 2007 (en miljon biobesökare), kom ut på DVD i maj 2008 (en av årets största säljare), och kom på BD i maj 2009. Med grundteckningar från den gamla TV-serien återskapas dess första fem avsnitt på en storslagen skala, med stora ändringar i seriens mytologi. Trailer (27 MB) och promotionvideo (26 MB) finns tillgängliga. Evangelion Shin Gekijouban: Ha Den andra filmen, Evangelion:2.0 YOU CAN (NOT) ADVANCE, markerar de första ordentliga avvikelserna från originalet. Här utlovas nya robotar, nya karaktärer och en ny handling. Filmen hade biopremiär i juli 2009 och kom ut som Evangelion:2.22 i slutet av maj 2010. Trailer (10 MB) finns tillgänglig. En till trailer (8 MB) finns också tillgänglig. Evangelion Shin Gekijouban: Q quickening "Q" i titeln är homonymt med "kyuu", den tredje akten i jo-ha-kyuu-teaterstrukturen. Evangelion:3.0 YOU CAN (NOT) REDO kom november 2012 och fick en hel nation att säga "...vad var det som just hände?". Evangelion Shin Gekijouban: || Den fjärde och avslutande filmen, Evangelion:FINAL, har i nuläget inget släppdatum, men som den musikaliska symbolen i titeln lovar så är det dags för detta repeterade stycke att ta slut. Och personligen tror jag att vi kan vänta oss något jävligt häftigt.
  3. Sceleris

    Rebuild of Evangelion

    Det gäller nog många av oss, även mig. Men i och med hur jobbigt det verkar vara för Anno så ska man väl inte klaga. Han gör sitt bästa, och resultatet blir vad det blir. Allt jag vill är att han gör den anime som han vill, och allt jag hoppas på är att det inte blir mediokert. (Och säga vad man vill om Eva:Q, medioker var den inte.)
  4. Sceleris

    Anime sommaren 2019

    Det där var lite lustigt, förresten. Matar man in hennes data i en kroppsfettkalkylator (jag drog till med 32 cm halsomkrets) så borde hon ligga på närmare 20 %. Jag hittade en bild på en kvinna här, bild 4 i bildkarusellen (en före-och-efter-bild med vikter i övre vänstra hörnet); kvinnan på bilden är 162,5 cm lång (Hibiki: 160), 54 kg (Hibiki: 55,4), 67 cm midjemått (Hibiki: 65), 90 cm höftmått (Hibiki: 88), och hon ser ju inte pösig ut för fem öre. Hon är väl förvisso en 34-årig amerikan och inte en ~16-årig japan, men det borde väl inte skilja 15 procentenheter? (Hon andra tjejen Akemi ska ligga på 16 %, men kalkylatorn får det till 11 %, på gränsen till farligt lågt.)
  5. Sceleris

    Anime sommaren 2019

    Katsute Kami Datta Kemono-tachi e: Allt jag visste om den var att den handlade om “monster i fredstid” och hade en hembiträdeliknande tjej (blå i bilden till vänster) med skarp lugg och skarp blick, den sortens tjej man tänker sig spelas av Chiwa Saitō i sitt Hitagi Senjōgahara-tonläge. Jag tänkte mig en sorts berättelse som handlar om att behöva anpassa sig till en värld som inte längre behöver en. Med det i bagaget var det en smärre besvikelse. Handlingen: ett land med en civilisation på 1800-talsnivå brast ut i inbördeskrig, och ena sidan hade en trupp soldater som tog medel som gjorde dem till monster: drakar, varulvar, sjöjungfrur, ödlor etc. Men medlet gör dem till slut också förvildade (och farliga), så de lovar varandra att ta hand om ( = döda) varandra vid behov. Dock blir kaptenen förrådd, så när kriget är slut har han en hämndhistoria att driva igenom, samt måste ta hand om forna soldater som blivit vilda. Polisonger på en huvudperson är förvisso inte fel, men monsterdesignen är rätt trist, jag känner mig inte särskilt sugen på en sån hämndhistoria, actionscenerna var inget intressanta, och värst av allt: tjejen var inte ens med i första avsnittet! Betyg: Meh. Sōnan Desu ka: Fyra gymnasietjejer blir strandade på öde ö: en sporttjej, en finare tjej, en plugghäst, och en överlevare. Något för moé i framtoningen, så hoppas att det inte blir en ren berättelse om tidsfördriv; överlevnadsaspekten med den något stoiska överlevnadstjejen som ledare är desto mer lockande. Ett format med “sketcher” kretsande kring specifika överlevnadstips och de olika tjejernas reaktioner som skämt är ett okej format. Betyg: Hmmm~… Tejina-senpai: En gymnasieetta råkar bli indragen i magiklubben; enda medlem: Tejina-senpai. OK anpassning av källmaterialet, som dock aldrig varit särskilt starkt komiskt. Mangans styrkor var korthet, Tejinas rodnande, och tämligen oskyldig fanservice; i animation känns fanservicen lite för "på", och även i kortavsnittsformat känns det lite för långt. Betyg: Hm… Maō-sama Retry: En MMO(?)-spelutvecklare blir indragen i fantasyvärld i sin spelkaraktärs skepnad (gangsterliknande demonkung), och räddar en utstött flicka. Stel och ful animation, stel och inkompetent regi/bildmanus (släpig takt i scener och dialog; bildspråk pendlar mellan mediokert och pinsamt; tafflig behandling av musik). Serien verkar vilja vara den ljusa, färgglada, förenklade isekaisorten, typ Tensura, men det känns mer som misslyckat, felriktat barnprogram. Jag har läst några volymer av mangaversionen, den är ett OK tidsfördriv; jag är lite svag för adoptivförälderberättelser (han blir i princip pappa åt flickan). Mangan har bättre bilder och dialog, skämtsamma bildrutor, mer patetisk och sötare Aku (charadesignen känns överförenklad och utsmetad; bild åt höger). Och, det är inte med i avsnitt 1, men jag ser också på OP/ED att deras design av en viss oldschool-skolvärstinginspirerad figur är grovt under mangans töntcoola motsvarighet. Betyg: (skämskudde) Dumbbell Nan Kilo Moteru: Som sagt, gymnasietjejer som gymmar av olika skäl. Som vardagskomedi med fitnesstema är det ett hyfsat hantverk; det är klart, det är ju inte roligt, men det är det ju nästan aldrig. Det hade gärna fått vara bättre i fitnesspropagandaaspekten, t.ex. med mindre tonvikt på det trötta skämtet “styrketräna = bli muskelberg” och med lite bättre träningsurval och träningsform; första avsnittet visar halvväga bänkpressning och halvväga knäböj. (Jag började själv på gym i höstas så nu måste jag alltid leka expert.) Debutanten Ai Fairouz är toppen som Hibiki (huvudpersonen, gyarutjejen), hon låter som en rutinerad röstis. Intressant person, f.ö.; jag såg ett par reklamgrejer på Youtube där Fairouz gymmar med nån bodybuilderkomiker och tyckte att hon såg annorlunda ut – och hade ett annorlunda namn. På hennes agenturs sajt står det att hon kan tala arabiska med egyptisk dialekt (samt att hon kan growla!), så jag gissar på att hon har egyptisk pappa. Lite ovanligt för animehuvudroller! Betyg: två hantlar av fem möjliga. Kanata no Astra: Framtiden. Ett slumpmässigt ihopsatt gäng gymnasieelever har valts till ett rymdläger: de ska klara sig 5 dagar utan vuxna på en planet 4 timmar bort (i överljushastighet) – men en mystisk sfär transporterar dem tre månader bort, lyckligtvis nära ett övergivet rymdskepp. Utan att kunna räkna med räddning måste de hålla ihop trots sina olikheter för att överleva och ta sig hem. I mångt och mycket som Mujin Wakusei Survive fast med mer finslipad produktion och en gnutta vuxnare ton; den sortens serie som har stor potential för karaktärsutveckling genom att hela serien är en lång serie knipor och karaktärsgalleriet har varierade problem/karaktärsbrister. Betyg: helt okej! Joshikōsei no Mudazukai: Nyblivna gymnasietjejer, med Baka (som vill bli omtyckt av killar) i spetsen. Jag hade hoppats på en lite mer knäpp framtoning, typ Danshi Kōkōsei no Nichijō eller Chio-chan no Tsūgakurō. Det här är mer slice-of-life-känsla men med figurer som är lite åt det småknäppa hållet. Tonen är väldigt pratig (särskilt Baka, så det är tur att hon har en röstis som äger sin roll) och ett par småroliga skämt, men det är ingen komedihit. Betyg: (axelryckning) Dr. Stone: Muskelhjärnan Taiju ska just med sin vetenskapskompis Senkūs stöd bekänna sin kärlek till tjejkompisen Yuzuriha, när alla människor i hela världen förvandlas till sten. Efter 3700 år blir Taiju levande igen och finner att Senkū redan blivit det. Tillsammans tänker de rädda de förstenade som de kan, och återskapa civilisationen, med vetenskapens hjälp. Kanske lite fånig shōnenfrisyr på Senkū (och han har lite fånig attityd), men cool story väl utförd. Betyg: fyra Shōnen Jump-pirater av fem möjliga.
  6. Sceleris

    Rebuild of Evangelion

    Khara visade 10 första minuterna av Eva 3.0+1.0 på några platser på jorden, bland annat på Japan Expo i Paris, så här ett år innan premiär. Så nu har vi lite mer att sätta förhandsvisningen i slutet av Eva:Q i sitt sammanhang: Mari skyddar en operation (förflyttad till Europa) som ska säkerställa reservdelar till deras Eva. (Maris rosa robot har tappat armarna och fått… vad det då är.) Och anmärkningsvärt att förhandsvisningen från ifjol inte visar staden; det såg mest ut som rött hav. Red.: Från Reddit, “Bit of information from before the preview : 50 % of the voicework for the movie is already complete according to Megumi Ogata, she also confirmed that 3.0+1.0 will be the final Rebuild movie.”
  7. Sceleris

    Skärmdumpskampen

  8. Sceleris

    Gissa animen

    The Anime @Ninio Only Knows är rätt!
  9. Sceleris

    Gissa animen

  10. Sceleris

    Gissa animen

  11. Sceleris

    Gissa animen

  12. Sceleris

    Gissa animen

    Hahaha, fan!
  13. Sceleris

    Gissa animen

    Yama no Susume? (För att det är ett berg, lol.)
  14. Sceleris

    Anime våren 2019

    Återkom med rapport, och kom ihåg att man kan bifoga ljudfiler! dondoko.mp3
  15. Sceleris

    Anime våren 2019

    Det våras för animefansen!
  16. Sceleris

    Gissa animen

    Det är dessvärre rätt!
  17. Sceleris

    Gissa animen

  18. Sceleris

    Gissa animen

  19. Sceleris

    Gissa animen

    Jag har inte sett eller läst, så jag kunde den bara på postertjejen. 😅
  20. Sceleris

    Anime sommaren 2019

    Kanske bra: Dr. Stone: Har bara sett trailern, men upplägget är intressant för en shōnenanime. Lite mystik, spännande annorlunda-men-bekanta miljöer, förmodligen action på nåt sätt. Vinland Saga: Mangan är toppen, och jag tänker mig att studion bakom Attack on Titan kan leverera fullgod action. Araburu Kisetsu no Otome-domo yo: Den är nog hyfsad. Mari Okadas namn fortsätter växa, så jag skulle vilja se det ur den synpunkten, men jag har typ inte sett några av hennes verk sedan 2012, så jag hoppar nog över den. Enen no Shōbōtai: Från tecknaren av Soul Eater, som blev en toppenanime. Fast nu när jag tänker på det så hade det nog till stor del att göra med animeproduktionslaget bakom… Accelerator: Den älskvärda antihjälten är en av mina favoriter med Toaru-universumet, fast jag kanske sätter den på is ett tag tills jag hunnit lite längre i mitt Raildex-återbesök. Tejina-sempai: Jag vet inte, mangan var liksom läsvärd på nåt sätt. Joshikōsei no Mudazukai: Jag tänker mig att det är en crazykomedi. Alltid trevligt med en crazykomedi! Knappast bra-bra, men kanske kul: Uchi no Ko no Tame bla bla: “Usagi Drop fast fantasy” är nog hisspresentationen. Fantasydelen är slentrian, men flickan är gullig. Tsūjō Kōgeki bla bla (Do You Like Your Mom): Jag läste ett kapitel av mangaversionen men jag blev inte klok på om det är en isekaiberättelse eller en fast-i-dataspel (som Sword Art Online) eller vad… Arifureta bla bla: Lite för mycket edgelord, men det är en isekai-berättelse där huvudpersonen åtminstone inte blir serverad framgång på silverfat. Maō-sama Retry: Isekai typ Overlord där huvudpersonen tvingas bli sin skurkaktiga spelkaraktär, fast här är han mer antihjälte än superskurk, och “adopterar” en söt liten flicka. Danmachi 2: Jag har en svag punkt för Hestia. Hestia är bästia! Dumbbell Nan Kilo Moteru: Det blir nog tröttsam fanservice, men jag gillar träningsnischen. Förmodligen dåligt: Isekai Cheat Magician: Likt Kenja no Mago som går nu är det en helt karaktärslös isekai-story som drivs på 100 % förnybara plattityder. Kawaikereba bla bla: Haremskräp, förmodligen illa tecknat, men, öh, snusk eller nåt. Ingen aning: Cop Craft: Något fångade mitt intresse, kanske titeln som får mig att tänka att det kan vara en buddy cop-anime. Katsute Kami Datta Kemono-tachi e (To the Abandoned Sacred Beasts): Titeln, reklambilden och beskrivningen (nånting om monster som får anpassa sig till fredligt vardagsliv) lockar mig. Kinesiskt: Quanzhi Gaoshou: Eh, första var väl okej, jag kan gott se mer av den där snubben pwna n00bz.
  21. Sceleris

    Gissa animen

    Tenjō Tenge? Red.: Nej, Air Gear tänkte jag på!
  22. Sceleris

    Gissa animen

    Rätt & rätt
  23. Sceleris

    Gissa animen

  24. Sceleris

    Gissa animen

    “Öh, lite hjälp? Någon? …Hallå?”
  25. Sceleris

    Gissa animen

    Servant Service!
×