Hoppa till innehåll

Om du vill men inte kan posta statusuppdateringar, gå till din profil, tryck på ”Redigera profil”, och på ”Aktivera statusuppdateringar?”.

Klibbnisse

VIP
  • Innehållsräkning

    2 041
  • Blev medlem

  • Senaste besök

  • Dagar vunnit

    10

Allt som postas av Klibbnisse

  1. Klibbnisse

    Gissa animen

    Summer Wars, möjligtvis?
  2. Klibbnisse

    Ett nytt Anime.se – eller?

    Kul att se att du är lika engagerad som förr, Sceleris! Jag håller tummarna för er och önskar lycka till! :D
  3. Det är en serie om fem fiktiva "lär dig svenska"-övningar som ett par radio-djs på den göteborgsbaserade chiptunewebbradiokanalen Slay Radio svängde ihop för en kollega som skulle flytta från Storbritannien till Sverige någonstans runt 2005. Dock verkar avsnitten inte finnas tillgängliga på deras nya sajt, men om du promenerar över till den här uppladdningen av avsnitt 1 på YouTube från 2006 så finns övriga avsnitt länkade i högerkolumnen. Jag talade vid ett tillfälle med Slaygon som driver kanalen och spelar den svenska rösten i det första övningsbandet, och enligt honom var det först tänkt att bara vara ett enda avsnitt som en kul grej, men det blossade upp något så kopiöst så de gjorde ett par till.
  4. Klibbnisse

    Strömmande anime

    Har fyra stycken gäst-pass som samtliga gäller 48 timmar om någon vill ha, sorterat efter utgångsdatum (så ta de äldsta koderna först!) - Sep 7: http://www.crunchyroll.com/guest_pass?code=D7VAU6V6AAD - Sep 12: http://www.crunchyroll.com/guest_pass?code=94EMVE43WMN - Okt 7: http://www.crunchyroll.com/guest_pass?code=VSMJG49FKL7 - Nov 7: http://www.crunchyroll.com/guest_pass?code=93GJTG53993 Om du tar någon, gör ett inlägg eller något så att eventuella andra intressenter vet.
  5. Min upplevelse är att japanska är tämligen lätt. Med undantag för kråkfötterna de skriver med så är språket i sig tämligen logiskt uppbyggt. Kan tänka mig att om en kille från Chile kunde välja mellan exempelvis svenska och japanska så tror jag att denne skulle haft lättare för japanskan, förutsatt att man kastar det genuint värdelösa skriftsystemet ut genom fönstret.
  6. Klibbnisse

    Att se på, läsa om och prata om anime

    Nu sitter jag på jobbet utan möjlighet att läsa allting ni skriver, men under förutsättning stt jag uppfattat frågan rätt så kan jag likväl framföra mina åsikter. Diskussioner om hypotetiska politiska motiv och att gräva djupare än vad somliga serier är uppskattar åtminestone jag på en måttlig nivå. Sådant riskerar att dela in folk i grupper som alla ogillar varandra på grund av politiska åsikter när de egentligen bara vill prata om tecknat. Dessutom har man ju varit med om tillräckligt många diskussioner där folk tolkar serier som vissa tolkar bibeln och man själv suckar och påstår att karaktären i fråga tog på sig höger strumpa först inte för att symbolisera studions stöd till kapitalism och extremhögern, utan för att det bara råkade bli så. Om det är en klart politisk serie så är det en sak, men att på något vis göra Pokemon till en seriös diskussion om djurplågeri och liknande är något jag klarar mig utan... sånt hör hemma i kylskåps- och duschbaserade pratstunder. Istället vill jag påstå att höjdpunkten av diskussioner vi haft här på sidan (då jag var aktiv, skall tilläggas) var när flera av oss satt och spånade efter en djupare handling i Sora no Woto när det väl begav sig. Skärmdumpar, frågor om hur saker hörde ihop och så vidare. Visserligen var vår kollektiva fantasi mer intressant än vad serien visade sig vara, men när vi satt och diskuterade innehållet i en bok på ett främmande språk, teoriserade om hur världen de lever i fungerar, drog hypoteser kring hur många av landets innvånare som besitter grundläggande läsförståelse och så vidare. Då var jag väldigt glad och kände mig mer investerad i serien än vad jag annars skulle gjort. Summa summarum, ta efter bokklubbar istället för att gräva med grävskopor i en sandlåda. (Jag skall läsa tråden när jag kommer hem)
  7. Klibbnisse

    Vart tog introduktionstråden vägen?

    Tackar, i dubbel bemärkelse!
  8. I och med jag nu tänkt stanna kvar ett tag efter ett par års uppehåll planerade jag att skriva i den alldeles ypperliga introduktionstråden för nya medlemmar som jag minns att vi hade förr... men efter en kvarts letande via telefonen finner jag den ej. Kära Bullen, vart har nu denna tråd tagit vägen? Jag hoppas ni kan hjälpa mig, annars vet jag inte vad jag skall ta mig till.
  9. Jag vill be om ursäkt för min pinsamma inaktivitet.

  10. Jösses, naturligtvis är jag överlycklig över att vi äntligen fått en podd på ämnet med god kvalité... men samtidigt lite snopen då jag själv filat på att dra igång en vända i studion veckovis sedan årsskiftet. Först till kvarn är det väl man säger ;)
  11. Klibbnisse

    Sand Chronicles

    Man borde nog egentligen skriva detta direkt när man läst klart en mangaserie och liksom är i extas nog att skriva enorma inlägg... men men! Natten till idag lästes det den tionde och sista volymen av den romatiska komedin Sand Chronicles. Egentligen finns inte jättemycket att anmärka, serien som sådan inger en typiskt härlig känsla när man läser den, karaktärerna känns helylle och allt sånt. Något som däremot utmärker serien, till dess fördel i min mening, är själva livshistorieberättandet eller vad man nu kan kalla det. Att berätta en historia om någon från dennes barnsben till gamla dagar är något jag är riktigt förtjust i. I just Sand Chronicles får vi besläkta oss med Ann som tillsammans med sin mamma flyttar från storstaden Tokyo till mammans barndomshem, en liten landsbyggsby i Shimane beläget på Japans västkust. Trots avogt inställd börjar Ann att tycka om den lilla byn och dess invånare allt mer och mer. Blalalala, massa grejer händer och det vi kommer att uppleva från Anns unga år (hur gammal är hon, nio? Kanske elva på sin höjd.) är hur hennes relationer mellan henne själv och hennes närmaste vänner, hennes första pojkvän Daigo och en hel del andra människor. Historien berättas i etapper och sträcker sig som sagt från det att Ann är ett litet barn tills det att hon når en bit över 20 år, därefter skuttas det till och vi når äldre åldrar så som ~25 och i epilogböckerna även över 30 (och ~50!). Jag är som sagt helt såld på böcker som sträcker sig över ett brett tidsspann, jag menar... nästan allt blir bra när saker sker över tid! Att läsa om Anns och hennes kompisars liv är intressant, men det är verkligen i bok tio när man går in mer i detalj om Daigo och hans senare liv som man ryser till, då man når upp i 50-årsåldern. Jisses vad bra! Men men, klart att det kan kännas lite lamt om jag prisar själva epilogen, handlingen som sådan då? Mja, överlag är det bara en vanlig kärlekshistoria med grova inslag av den sinnesförvirring som ofta infinner sig hos tonåringar och unga vuxna som ännu inte funnit sig själva och som är osäkra på vad de vill och vad saker och ting verkligen betyder. Det här temat går hem hos mig, jag gillar den filosofiska biten i sånna här historier om att finna självinsikt. Kombinera detta med det långa berättarspannet som serien har så har man något av guld, eftersom man då dels har med den "oskyldiga" tiden innan man är tonåring och förvirrad, sedan ett hektiskt mittparti i historien när karaktärerna börjar få känslor på olika vis, de glider ifrån varandra, de fattar tycke för både rätt och fel personer och... enligt mitt tycke, tänker alldeles för mycket... på fel sätt. Därefter bjuds det på en serie kapitel där frustrationen lägger sig, karaktärerna kommer tillrätta med sina olika problem och finner sin plats i livet. Således får vi allt det bästa man tänkas kan från en sån här historia! Som pricken över i:et får vi som sagt även ett par kapitel ännu senare där karaktärerna är så tillrätta att de knappt längre kan anses vara "förvirrade nog" för att vara huvudrollsinnehavare. Epilogen... love it! Hur som helst... vart var jag? Ja just det, sinnesförvirrade tonåringar som sagt. Det finns ett problem med det här temat. En sinnesförvirrad tonåring tänker allt som oftast inte helt rakt utan drar gärna förhastade slutsatser och begår således en massa misstag. Att läsa om dessa ibland dumma val karaktärerna gör är frustrerande... allt som oftast i alla fall. Lyckligtvis är det inte så många tillfällen i Sand Chronicles som man spyr galla över korkade tillfällen, vilket gör att sinnesförvirringstemat går hem även hos mig, så tumme upp för det! Jisses, jag måste hitta en synonym för sinnesförvirring... känns som jag överanvänder det ordet i den här lilla texten... nog om detta, allt som allt är det en riktigt bra mangaserie! Handlingen är mysig, det går att gräva fram lite budskap om man så vill och författarens sidokolumnsanteckningar är faktiskt intressanta och underhållande. Jag skulle nog anse att Sand Chronicles är värd ett försök OM man gillar den här typen av serier (romantisk komedi, shoujo, jag vet inte vad jag skall göra, gråtgråtsnyfthulk och en sjuhelsikes massa drama), möjligheten finns då att det är guld du finner.
  12. Som bekant är inte detta mästerverk bara en anime med tillhörande film, två mangaserier (med två tillhörande spin-offer, varav den senaste är riktigt, riktigt bra :D), två online-animer och sju tv-spel! I grund och botten fanns det bara, liksom i så många andra fall, bara en bok. Sedan två, och tre och idag nio stycken, snart kanske tio om författaren i fråga bara lägger på ett kol någon gång. I skrivande stund har vi fyra böcker ute med officiell översättning till engelska, varje bok ges ut i två versionen, inbunden (med originalomslag) samt en diskret pocketversion och som det ser ut verkar de komma ut två gånger per år, en på vintern (omkring oktober) och en på sommaren (runt juli). Hittills utkomna böcker är följande: The Melancholy of Haruhi Suzumiya 7 maj 2009 (ISBN: 978-0-316-03901-7, 978-0-316-03902-4) Första boken som sträcker sig från skolstart till början av sommaren och introducerar SOS-kårens medlemmar likväl som bikaraktärer och annat löst folk som är av intressen. Händelserna är desamma som utspelar sig i animen (se avsnitten med samma namn i början på animen). Kyon börjar high school, träffar Haruhi Suzumiya (som inte är intresserad av annat än epsare, tidsresenärer och utomjordingar), bevittnar hennes underligheter, Haruhi antastar Yuki Nagato och hennes bokklubb, Haruhi kidnappar Mikuru Asahina, startar SOS-kåren/brigaden/klubben/etc, Itsuki Koizumi blir medlem. Det visar sig för Kyon att Yuki, Mikuru och Itsuki är just utomjording, tidsresenär och espare respektive. Med Haruhi ovetande om detta bedriver klubben sina minst sagt underliga aktiviteter. The Sigh of Haruhi Suzumiya 1 oktober 2009 (ISBN: 978-0-316-03881-2, 978-0-316-03879-9) Haruhi är trött på att deras klass inte gör någonting intressant inför höstens stundande kulturfestival och tar således saken i sina egna händer. Tillsammans med resten av SOS-kåren och lite annat löst folk spelar de in en film! Med Haruhi som regissör kan kan man kort sagt säga att när Haruhi gör film så blir den som hon vill, oberoende hur ologiskt det än må vara. Dessa avsnitt finner ni i slutet av animen i en serie avsnitt som delar bokens namn. The Boredom of Haruhi Suzumiya 1 juli 2010 (ISBN: 978-0-316-03886-7, 978-0-316-03887-4) Den första "korta-historier-boken" i vilken varje kapitel i sig är en separat historia som har olika betydelse för historien som helhet. I denna bok följer vi ett par händelser som mestadels utspelar sig under sommaren mellan första och andra boken då SOS-kåren deltar i en basebollturnering, utför sitt första uppdrag och undersöker datorklubbens ledares mystiska försvinnande, samt åker de på en klubbtripp till en ö. Dessutom reser Kyon bakåt i tiden för att undersöka händelserna under Tanabata-festivalen tre år tidigare. I animen innefattar avsnitt 8-11 denna bok, varje avsnitt döpt efter varje kapitel i boken. The Disappearance of Haruhi Suzumiya 2 november 2010 (ISBN: 978-0-316-03890-4, 978-0-316-03889-8) Det är december och Haruhi planerar in en julfest för SOS-kåren på julafton. Den 18 december när Kyon är på väg till skolan för att ännu en dag slava under Haruhis vingar märker han dock att saker och ting inte riktigt är som de brukar. Haruhi har helt försvunnit, ingen känner till vart hon tagit vägen eller vem hon ens är. Istället finner vi nya och gamla ansikten inne i klassrummet. Itsuki och hela hans klass med tillhörande klassrum är även de borta, varken Tsuruya eller Mikuru vet vem Kyon är och det rum där SOS-kåren tidigare huserat är nu endast ockuperat av bokklubbens enda medlem: Yuki. Kyons enda ledtråd är mystiskt bokmärke. Till fansens förbannelse ingick inte den här boken i animen när den sändes, utan den blev istället en mycket prisad film. Följande böcker är ännu inte utgivna med officiell engelsk översättning, men är på väg! The Rampage of Haruhi Suzumiya 7 juli 2011 (ISBN: 978-0-316-03882-9, 978-0-316-03884-3) Detta är den andra boken i serien som består av korta historier som utspelar sig lite utspritt. Först ut är de två sista veckorna av SOS-kårens sommarlov och Haruhis desperata försök att klämma in ett helt sommarlovs kuligheter på ynka 14 dagar, något som visar sig vara roligt och som hon gärna vill göra igen, och igen, och igen. Det här avsnittet utspelar sig i slutet på sommaren strax innan skolstart, vilket placerar den mellan bok #3 och #2. I animen tar det här kapitlet upp avsnitt 12-19. I andra kapitlet utmanar datorklubben SOS-kåren på en match i datorklubbens egenutvecklade datorspel, en utmaning Haruhi gladeligen accepterar. Utspelar sig strax efter kulturfestivalen i bok #2 och går att se i animen som avsnitt 27. Det sista kapitlet åker SOS-kåren på ännu en klubbtripp upp i de snöiga bergen men fastnar i en plötslig snöstorm och tvingas söka skydd i en övergiven herrgård. Det här kapitlet är inte ännu animerat och bör utspela sig någonstans efter bok #4. The Disturbance of Haruhi Suzumiya oktober/november 2011? Ännu en samling korta historier! Första kapitlet avhandlar höstens kulturfestival under vilken Kyon avbetar de evenemang han finner intressanta, vilket bland annat innefattar Mikurus klass nudelcafé och en serie liveframträdanden på skolans stora scen. Detta är avsnitt 26 i animen och utspelar sig efter bok #2 men innan #5 kap. 2. I andra kapitlet får vi läsa om slutresultatet av andra bokens filminspelning. Det här avsnittet utspelar sig under kulturfestivalen och är avsnitt 25 i animen, det avsnittet öppnade dessutom animen första gången den sändes på tv! I tredje kapitlet ber en gammal väl till Kyon honom om kärleksråd för att närma sig en flicka som Kyon verkar ha ganska god kontakt med. Utspelar sig förmodligen under hösten. I kapitel fyra fortsätter händelserna i bergen som startade i bok #5 kap. 3 och i kapitel fem ber Mikuru Kyon att följa med henne och handla te-ingredienser, vilket kan utspela sig när som helst, dock förmodligen under hösten. Inget utav de sista kapitlen har animerats ännu. The Scheme of Haruhi Suzumiya juli 2012? I början av det nya året dyker Mikuru från åtta dagar in i framtiden plötsligt upp i SOS-kårens städskrubb, hon enligt egen utsago har rest tillbaka på order av Kyon själv. Mysterierna tätnar när nya karaktärer dyker upp i historien och meddelanden från vuxenversionen av Mikuru dyker upp. Boken utspelar sig som bekant alldeles efter bok #4 i början av det nya året. Boken har inte heller animerats ännu. The Anger of Haruhi Suzumiya oktober/november 2012? Ännu en korta-historier-bok som denna gång innehåller två stycken kapitel. I det första har skolans elevråd nyss haft omval och den nya ordföranden är inte helt glad i bokklubben inte är till någon nytta för skolan och hotar således att stänga ner den, vilket i praktiken innebär ett slut för SOS-kåren. för att hindra detta utnämner Haruhi sig själv till chefsredaktör och planerar att tillsammans med sina nyss utnämnda författare publicera ett litterärt underverk. Notera att boken med säkerhet kommer ut i samma veva som NaNoWriMo, hint hint :D. I det andra kapitlet kommer det för andra gången i kårens historia en person som vill ha hjälp med att lösa ett mysterium rörande en bit väg som får hundar att reagera annorlunda. Denna bok utspelar sig med säkerhet efter den förra (Scheme, bok #7) förmodligen på vårkanten. Precis som de andra böckerna så här långt in i serien är de inte animerade. The Dissociation of Haruhi Suzumiya juli 2013? Kyon träffar en gammal vän (vill minnas att det är en tjej <.<) från förr vilket får oanade konsekvenser, inte bara för Kyons och SOS-kårens framtid, utan även världens. Enligt utsago har boken två stycken separata berättelser för samma handling med olika slut, båda berättas i traditionsenlig anda av Kyon. Detta skall också vara den första boken som har en ordentlig cliffhanger i slutet, vilket är otroligt ironiskt då den nästkommande boken också är den enda i serien som blivit oförklarligt försenad i många år. Förmodligen utspelar sig boken efter den förra, det skulle inte förvåna mig om serien börjar bli kronologiskt stabil nu utan alla de här korta historierna överallt. The Surprise of Haruhi Suzumiya juli 2016? En direkt uppföljare av den förra boken, också den tionde i serien som aldrig verkar bli klar. Vem vet om Nagaru Tanigawa (författaren btw, smart att nämna honom först här... WHO!) har problem att avsluta historien, om han bara har tröttnat eller om han helt enkelt bara jäklas med resten. Visst, den sistnämnda anledningen verkar kanske lite overklig. Bokens releasedatum är ännu inte fastställt, åtminstone inte trovärdigt då der gång på gång skjutits upp. Det sägs också att boken nästan är klar och att den bör dyka upp ganska snart i Japan. Med lite tur hinner den bli färdig innan de resterande fem böckerna översatts och kommit ut på engelska. Sådär, en lista över alla böckerna fram tills nu. Numreringen verkar inte fungera så bra för listan över icke utgivna böcker, men det skall nog inte vara några större problem att förstå vilket nummer boken har ändå. Alla animeavsnitt är de nummer som "säsong 2" körde med, alltså den riktiga numreringen i full kronologisk ordning med alla avsnitten sorterade i rätt ordning. Efter titeln och lanseringsdatumet på varje bok finner ni ISBN-nummer för böckerna, inbunden och pocket respektive. Inga konstigheter. Så nu till det intressanta! Alla böcker som översatts har även blivit en anime som är väldigt trogen till källmaterialet, så visst finns risken för att saker och ting har sagts om handlingen i animetråden, men nu fokuserar vi på böckerna som, när man väl tänker efter, skiljer sig en hel del jämfört med animen. Speciellt Remote Island-kapitlen i tredje boken, den freestylade man och gjorde breakdance av en vals vid animeringen... eller kanske tvärtom. En annan kul grej är att i böckerna sitter Kyon BAKOM Haruhi istället för framför, åtminstone om man tror det som står på första bokens baksida: I övrigt låter det där stycket som om de beskriver en sliskig såpa, vilket är fel! Böckerna är asballa! Personligen då, böckerna är ojämna. Första boken är fullkomligt suverän. Den är kul, rapp och intressant. Andra boken är, liksom animeavsnitten som baserades på den, ganska halvdan. Konceptet är ballt, men inte ballt nog och det lever inte riktigt upp till det andra man läser i serien. Dessutom saknar den här boken (bra) referenser till de andra böckerna. Visst refereras det lite till filmskapandet av Kyon i de andra historierna, men mest bara rörande kulturfestivalen. Det är ju inte som hela Bamboo Rhapsody-akten med Haruhis försvinnande som toppen på kronan. Tredje boken är däremot helt okej, mycket bättre än andra och levererar roligare text samt även en liten, men samtidigt mycket viktig del i seriens handling. Fjärde boken huserar dock på toppen av högen, den är suverän! Den nya (och fullt normala) världen Kyon har hamnat i är intressant att läsa om, vilket är lite underligt eftersom den, som nyss nämnt, är fullt normal. Det intressanta ligger nog i att se hur alla karaktärer (med ett undantag) är precis desamma som tidigare trots att förutsättningarna är annorlunda. Men i praktiken är det ju historiens inofficiella huvudperson som gör hela boken guld! Oavsett vad man tycker om Yuki Nagato innan så kan man inte annat än att gilla den "normala", tystlåtne och tämligen tragiska Yuki sin huserar i bokklubbens lokaler. Det finns ju till och med en manga just för henne vilken är läsvärd och kommer inhandlas om den ges ut officiellt! Filmen som är baserad på den fjärde boken kommer förmodligen ut ganska snart, en film som även den är fullkomligt suverän (och följer boken nästintill punkt och pricka). Dessutom bäddar det till en uppföljare, vilket bara bådar gott gott gott för Kyoto Animations flaggskepps-serie.
  13. Har ni inte spelat de tre första spelen i serien ber jag er skutta till närmsta butik, inhandla ett DS och på något sätt få tag på dessa. --- Som vi alla redan vet utspelar sig Apollos historia sju år efter Phoenix slutade, jag själv vart grovt irriterad över att Capcom valt att byta ut TV-spelsvärldens absolut fräckaste försvarsadvokat mot någon knasig liten gröngöling men jag måste nog ge efter nu och erkänna att storyn fortsätter att vara ganska intressant. DOCK! Om man, liksom jag, troget följt serien när den väl kom till DS och nästan ansett sig vara "en i gänget" (xD) i originalserien kommer man få ett slag i magen utav det här spelet. Redan när jag var klar med första fallet satt jag i sängen och skrek efter Maya, Pearl, Mia, Edgeworth, Franziska, Maggey, Gumshoe (etc.), fasen... jag saknade till och med Godot! Men mest av allt vart jag irriterad över hur Phoenix har blivit... från världens absolut tuffaste försvarsadvokat till poker- och pianospelare. Halvdöd insåg jag spelets näst intill enda anledning till att fortsätta spela, Trucy! Phoenix adopterade dotter Trucy Wright är magiker och riktigt underhållande, faktum är att hennes personlighet är en direkt kopia utav Maya, hon har till och med knasiga kläder på sig! När spelet väl börjar i andra fallet gör flera saker mig väldigt besviken, dels så finns det små animerade och förrenderande filmsnuttar i början för att beskriva själva fallet, nu är inte inte längre växlande förrenderade bilder som vränger och har sig utan nu är det filmer som gäller! När man sedan går för att undersöka den första brottsplatsen, vad finner man? Inte Gumshoe i alla fall, nej. Nu är det Ema Skye som tagit över hans roll. För er som inte bekantat er med Ema så är hon med i sista fallet i första spelet (i DS-versionen), på den tiden gick hon i High School och bad en hjälpa till att frikänna hennes storasyster, en åklagare. Visst... Ema är kul och så... men hon lyckas inte ersätta Gumshoe! Vem skall nu begå alla misstag och glömma av att hitta avgörande bevis och så? Faktum är att när jag sedan stöter på ett vittne kommer det inte upp några Psyk-lås och hindrar mig, inga alls. När jag kollar in i min Court Records finner jag ingen magatama heller! Jag saknar dessa hatade lås! Efter att ha kämpat mig igenom fallet och väl kommit till rättssalen känner jag att lite hopp kommer tillbaka, det är samme gamle domare som sitter kvar där uppe! I spelets första fall var det dessutom Payne som var åklagare, något som fick en att dra lite på smilbanden. Hur som helst så har allt ändrats nu när vi kör andra fallet och åklagaren är ingen mindre än någon blond fjolla som är SNÄLL!! En åklagare skall aldrig vara snäll i de här spelen!! De ska vara arga och slåss för att få sin åsikt igenom, inte sitta där och tycka synd om en och vara lite sympatisk. "Här, jag råkar elda upp lite bevis som gör din klient skyldig, bara för att du är så söt". NEJ!!!! De ska bråka! Kasta kaffekoppar på varandra, slå i bänkar, peka så det står härliga till!!! Nämnde jag förresten magataman innan? Den har blivit ersatt utav något armband som på något sätt skall hjälpa en, ingen aning hur dock... Nej, så långt jag kommit saknar jag verkligen alla från de första spelen. Men, jag förväntar mig att allting blir uppklarat när jag är färdig med det här spelet, har råkat läsa mig till att spelets fjärde fall kommer handla om varför Phoenix slutade som försvarsadvokat sju år tillbaka i tiden... man kan alltid hoppas att man får spela som honom i sin fina, blåa kostym och dessutom krama om sin magatama en sista gång. Det finns dock en karaktär som förblir orörd genom alla spelet hittils! Charlie! Mias krukväxt som hon lämnade kvar i kontoret innan hon dog står fortfarande inne i det "kontor" som idag har blivit någon form av trolleristuga, "Wright's Anything Agency"...
  14. Jag insåg när jag röstade häromdagen att jag inte sett färdigt speciellt många aktuella serier alls i år... efter filtrering var det bara fem serier eller så...
  15. Det är bara att säga till mig så fixar jag rättigheter! Hoppas nya systemet är på plats innan nästa år så allt detta kan skötas helt av sig självt :D
  16. Klibbnisse

    Genshiken II

    ... Jag känner att mitt minne sviker mig, och då har jag bara kännt till den nya mangan i någon vecka...
  17. Hmm... då vill jag nominera följande! Kokoro Connect - spektakulär karaktärsuteckling och koncept! Sket Dance - spektakulär vardagsunderhållning! Bakuman 2 - spektakulär skaparglädje och hastighet i berättandet! (om vi kan nominera enskilda säsonger, annars får det bli hela Bakuman nästa år ) Another - spektakulärt mysterium! Kuroko's Basketball - spektakulära pojkkroppar... och lite sport! Mysterious Girlfriend X - spektakulär positivmusik och gudomligt slem! (även om den inte var någon direkt höjdare...) Fler kan komma att läggas till allt eftersom jag kommer på.
  18. Jag hade inga planer på att uppgradera just nu, men om man kan få loss en kod för 140 spänn är det nästan för bra för att inte slå till. Edit: Hmm, kan inte köra uppdateringsassistenten då jag inte är hemma med datorn... :/
  19. Klibbnisse

    Genshiken II

    Hade helt glömt av hela karusellen kring Genshiken, tills jag av en ren tillfällighet såg att den mangan väckts till liv igen, och blev också positivt överraskad när jag råkade trilla förbi en Sankaku-artikel från i höstas om att en ny säsong är på väg, väldigt taggad lugnt sagt. Fast... namngivningen blir lite rörig... den engelska upplagan av nya mangan heter "Genshiken 2nd Season", eller Genshiken 2 medan den nya animen rimligen blir Genshiken 3, och då är de egentligen inte klara med hela den gamla mangan.
  20. Klibbnisse

    Anime.se 2013

    Känns gott nu när karusellen börjat snurra på nytt! Gott nytt år på er förresten!
  21. Klibbnisse

    Gissa animen

    Jag vet att jag har sett den, men kan inte sätta fingret på det.... Amaenaideyo?
  22. Klibbnisse

    Anime.se julkalender 2012 (lucköppning kl 18:00)

    Wow... jag är förvånad hur mycket kraft som lagts på julkalendern i år! :D Synd att vi inte har någon gemensam serie dock, men då är det väl bara att köra på med någon egen som vanligt, hur är det bland alla ni andra? Har ni några serier i kör igenom på egen hand fram till jul?
  23. Ahh... det var ett tag sedan, men då var man här igen!

  24. Jösses amalia, jag tycker att jag var ganska påläst om nya serier i år (då det i huvudsak är aktuella serier jag förtärt detta solvarv)... men nu när det är dags att avlägga sin röst börjar jag bli tveksam om jag verkligen sett så mycket jag trodde att jag hade. Varför? Majoriteten av de serier som ni pumpar ut i fet text är serier jag inte alls såg! >.<
  25. Kom på den här simpla leken medan jag satt och kikade på en innebandysida jag sitter och programmerar just nu! Jag kommer tänka på ett nummer från en anime och alla ni andra som råkar ha vägarna förbi tråden skall alltså gissa vilket nummer jag tänker på! Den som gissar rätt väljer att nytt nummer från en annan serie och leken fortsätter i alla evighet. Det finns egentligen bara en regel, numret man väljer skall åtminstone ha en relevant betydelse i serien, inte exempelvis att "siffran två står på dörren i ett hus i bakgrunden i avsnitt 7". Godkända nummer kan vara allt möjligt från antalet personer i ett fotbollslag som en anime handlar om, till fysiska siffror som adressen till det hus där serien utspelar sig! Alla som gissar skall inte bara kasta ur sig random siffror utan varje gissning skall komma med en anledning till varför numret är av vikt i serien! Exempel Person #1: Jag tänker på ett nummer från Evangelion Person #2: 1? Det är ju bara en kille med av de tre primära huvudpersonerna =D Person #1: ... nej? Person #3: Snarare 3! DEt är tre superdatorer, 3 riktiga evas, tre operatörer etc. Person #1: JAJJAMÄN! You're on! Person #3: Gôttans! Jag tänker på ett nummer från Ichigo Mashimaro Person #2: Öhhm... fyra? De är fyra tjejer juh... Person #4: Jag tippar på fem, om man räknar in storasyrran i gänget! Person #3: Fel båda två! Person #2: uguu~ Person #4: Kan det vara 24? Antalet gånger den jobbiga tjejen hamnar med huvudet mot golvet? Person #3: Japp! Person #4: Wohoo! Jag tänker på... Och så vidare. Liten disclaimer dock, jag vet inte hur många gånger hon hamnat med huvudet mot golvet, 24 är bara en gissning från min sida! Håll tempot högt! Ledtrådar är VÄLDIGT välkomna om ingen gissar! DÅ KÖR VI! Jag tänker på ett nummer från Major! Framför allt de senare säsongerna =D
×