Hoppa till innehåll

Om du vill men inte kan posta statusuppdateringar, gå till din profil, tryck på ”Redigera profil”, och på ”Aktivera statusuppdateringar?”.

SFish

Medlemmar
  • Innehållsräkning

    385
  • Blev medlem

  • Senaste besök

Communityanseende

0 Neutral

Om SFish

  • Rang

Profilinformation

  • Plats
    De djupa dalaskogarna

Senaste profilbesökare

Blocket för de senaste besökarna är inaktiverat och visas inte för andra användare.

  1. SFish

    Lone Wolf

    Känns ju onödigt när inget i inläggen egentligen handlade om WoW ;)
  2. SFish

    Lone Wolf

    Jag är ganska säker på att jag inte läste Lone Wolf, är skapligt säker på att den där 60-tals historien var gjord av en svensk författare, dessutom 20 år förttidigt. Får nog ta och gräva lite efter namnet på det där för jag gillade verkligen stilen på den. Jaja, iallafall, det låter ju lite små-interesant med Lone Wolf, fast jag antar att risken är stor att det är mer nostalgi av att sitta och bläddra som är den stora behållningen, men man kan ju testa länken när man får lite tid över. Får se om det är nått senare.
  3. SFish

    Lone Wolf

    Vilken är författare till "Ensamma Vargen"? Låter ju ganska interesant, om det är nån gammal 40, 50 eller 60-tals fantasy-värld tror jag att jag kanske läst nån kortare historia. Sen kanske man inte ska säga aldrig, Conan är ju inte direkt världens största fantasy-hit heller. Om jag inte visst om att AoC görs skulle jag tro att WoT hade några tusen gånger störra chans att bli mmorpg över Conan. Ang. vilken värld man helst skulle vilja se som MMORPG, så vetitusan, jag börjar bli alergiskt mot "generisk high fantasy", både som böcker och spel. Endera blanda ihop gammla folksagor och sägner till en härlig soppa, 1000 och en Natt blandat med bröderna Grim typ, lite som Sandman, Books of Magic eller Fable (serietidningen, inte spelet), eller så kanske skulle Zelanzys Amber-värld vara ganska interessant. Men helst skulle jag nog se sci-fi som Frank Herbert's Dune eller cyberpunk typ Gibsons Sprawl-trilogy. Hade annars gärna velat vandra omkring i Donaldson's Landet, från Thomas Covenant-trilogierna, besöka Kevinsvakt, Helgasten, osv, men... jag tror inget spel kan göra bokserien rättvisa.
  4. SFish

    World of Warcraft

    Håller med, WoW har blivit ganska trist och expansionerna känns nästan bara som "lite större patchar", dvs mer av samma sak och inget som direkt utvecklar spelet. Alla försök att konkurera har ju slutat ganska kasst eftersom de som haft chansen släppt halvtaskiga produkter, främst Vanguard och LOTR, som inte på långa vägar vart lika välpolerade som WoW. Det spel som verkar ha störst chancer att rubba WoW från tronen skulle vara Warhammer online, det är rejält "hajpat", speciellt på WoWs eget forum där i "WoW = Waiting on WAR" postas om och om igen i klagotrådar etc. Personligen är jag mest interesserad av FunComs nya MMORPG, Age of Conan, mest eftersom jag verkligen gillade FCs tidigare MMORPG Anarchy Online, men också för att FC försöker vara trogna Conan-böckerna. Det finns faktiskt en hel del att gräva ur där, Conan böckerna kom ut innan Tolkien så det är inte alls fantasy på samma sätt som LotR eller mycket annan modern fantasy. Det mer ett hopkok av riktiga historiska tidsåldrar kryddat med lite svart magi och demoner i en rå och brutal värld där jungeln lag och var man för sig själv gäller istället för "goda mot onda". Så det finns inga alver, dvärgar eller orcer, de 3 raserna man väljer mellan att spela är istället ungefär kelter, rommare eller egypter. Sen så ska strids-systemet funka mer som ett beat-em-up-spel ungefär, bort med "klicka på fiende och sen på ", istället ska man sikta själv och göra slagkombinationer för att göra combos. Tyvärr har dom dragits med förseningar, var faktiskt meningen att AoC skulle komma ut runt nu, men de skjöt upp det till mars eller nått. AoC är hur som helst ingen riktigt konkurent till WoW, maskinkraven ligger på runt Oblivion "för att det ska köra OK", vilket är stor skillnad mot WoW som går att köra på nästan vilken maskin som helst. Sen kommer det vara M (Mature) ålders-rekomendaton pga. massa våld + naket (Jo, naket. Första videon på en kvinlig avatar - ser "Mailbox-NElf" gånger 1000 framför mig). Plus att AoC är väldigt okänt, inte många alls som vet om att det är på gång, till skillnad från WAR som varenda kotte verkar veta om.
  5. SFish

    World of Warcraft

    Fast har man skoj medans man rädar spelar det väll knappast speciellt stor roll att sakerna blir gammla och inte superbäst på servern, det är ju bara att levla upp och börja om med rädandet igen. Tycker man däremot inte om att räda igentligen utan bara gör det för alla lila epic kanske man bör ta sig en funderare på vad man sysslar med, är det verkligen värt att läga 15-30 timmar i veckan på någon man inte tycker är så skoj egentligen, bara för att kunna stå och flasha med en snygg rustning i huvustäderna?
  6. SFish

    Animens tragiska slut?

    Både Berserk och Kenshin är från början manga som bara till hälften blev gjorda till anime. Berserk animen går till runt volym 13 av mangan, medans mangan fortfarande tuffar på och nu är inne på nånstanns runt volym 30 nu. Kenshin mangan är klar och har ett riktigt lyckligt slut, tv serien följer mangan tills mumie-grejjen, efter den så går animen en egen väg de sista ~30 episoderna. Den första Kenshin OAV-serien (bakgrundshistorien) bygger också på mangan, medans den sista och avslutande OAV serien är fristående. NGE slutar väll ganska lyckligt ändå, när man väl klurat ut vad som egentligen hände? Full Metall Alchemist vet jag inte om den följer mangan hela vägen, och har inte tittat på specielt mycket av animen, men jag skulle gissa att den också aviker från mangan? Det brukar märkas ganska tydligt när serier aviker från sin orginalhistoria, kvaliten brukar sjunka rejält och slutet är nästan alltid halvtaskigt. Sen finns det rejält många tragiska anime serier också, ibland verkar manusförfattare nästan tro att bara man gör ett sorgligt slut så blir serien mer djup och berör mer. Sen känns det lite som att det går i vågor också, tycker de flesta 90-tals animer jag såg hade oftast lyckliga slut medans nyare serier allt oftare verkar föredra melodramatik.
  7. SFish

    Bärbara datorer

    Om du ska plugga data blir det nog inte så mycket CAD, det är mest för mekanik och så. Jag pluggade teknisk fysik, så jag pysslade mest med mattematikprogram som typ MATLab etc, vilket inte är superkrävande, iallafall inte för de beräkningar vi gjorde. Antar att du mest kommer syssla med kompilatorer och debuggers och så, tror inte det är så speciellt krävande, iallafall inte såpass att det märks om du kör med 1 eller 2 ghz eller gb RAM. Finns nog en och annan 3d/grafik kurs du kan ta om du vill, men så länge du inte specialliserar dig på just 3d apps tror jag inte det spelar så stor roll. Kurser brukar inte uppdatera programvara varje år, det blir för dyrt för universiteten och så länge du inte specielliserar dig tror jag inte du kommer i närheten av annat än grundkurser som kör med ganska uråldriga saker. Jag pluggade inte på LTH, så jag kan ju inte säga att jag vet exakt hur saker funkar där, men min bärbara använde jag till 90% att skriva rapporter och liknande på, mest projektarbeten när man ville skriva tillsammans hela gruppen i skolans lokaler eller så, då knöckade man in gruppen runt ett bord i ett av fiken och så. Riktigt arbete som jag kunde göra själv eller ibland två och två gjorde jag nästan bara på min egna stationära dator hemma eller på skolans datorer, där alla program etc fanns tillgängligt och funkade nästan alltid utan något strul. Jag skrev aldrig föreläsningsanteckniar på datorn, vanligt antecknigsblock och multifärgad penna var så mycket smidigare, speciellt eftersom nästan alla föreläsare skissade bilder och så, och för att det är jäklans många konstiga tecken som används, typ ekvations-tecken. Däremot så hände det att vissa kurser hade material och ibland tillochmed föreläsningsantecknigar upplagda på kurshemsidan, vilket kunde vara trevligt att kolla på. Sen fanns det nästan alltid el-jack tillgängliga när man satt i grupp och skrev så batteritid var inget större problem, enda gången jag märkte av batteritid var när jag använde laptopen när jag åkte tåg till föräldrarhemmet. Trådlöst nätverk kan vara en ide att se till att datorn har, fanns iallfall på mitt universitet så att det var bara att slänga upp datorn och köra, väldigt smidigt. Om jag skulle skaffat en bärbar till när jag började plugga skulle jag nog titta mer på saker som hur tung och smidig den är, min 15.nått" var inte sådär jäätesmidig och ganska svår att få upp på en föreläsning. Dessutom ganska tung och inte så rolig att kånka runt med. Se till den har skapligt med minne så man kan köra en hel del program öppna sammtidigt, det blir lätt 30 olika fönster öppna med info från olika internetsidor, 3-4 word dokument och några pdf filer med kursinfo, sen kanske en kompilator eller matlab, osv. Sen skulle jag inte lägga så mycket pengar på den, CPU och hårddisk "normal", och inte något speciellt grafikkort eller så. Egentligen skulle jag nog säga att det bästa vore att vänta med att köpa en bärbar tills du vet exakt hur mycket du behöver en och vad den skulle kunna användas till. Som jag sa så använde jag min mest till att skriva rapporter i projektarbeten med, men första året var det inte alls många sånna. Sen blev det väldigt många sådana för mig i 3an och då var den ganska användbar.
  8. SFish

    Bärbara datorer

    Du ska börja plugga på universitet eller? Om du verkligen bara ska göra det så funkar nästan varenda laptop, göra skolarbeten, surfa, kompilera program, osv, och titta på film, kommer du ju förmodligen undan med en 5 år gammal laptop med 256mb RAM och 20 gb hdd. (fast det är iofs alltid trevligt med hdd så man får plats med serierna) Börjar du skriva 3d program tror jag inte du kommer stöta i problem med prestanda, iallafall inte så länge du är på amatörnivå. Om du ska börja plugga tror jag riskerna är större att du stöter på nått CAD program eller liknande som kräver lite, men jag tror inte du råkar ut för några problem om du köper någorlunda nytt. Lite småsvårt att säga något, surfa, skriva arbeten osv gör min faster på en runt 15 år gammal 4:86a ;)
  9. SFish

    Harry Potter and the Deathly Hallows

    Den första halvan var mest dryg, men det artade upp sig mer och mer till slutet, då den gammla HP atmosfären kom tillbaka (vilket egentligen är det enda unika HP böckerna har).
  10. SFish

    The Wheel of Time

    Jag började läsa serien för eh, runt 8-12 år sedan, småsvårt att ha koll på exat när. Den var helt ok i början, men numera läser jag mest den för att få reda på hur det slutar. Tyvärr känns serien nu bara som en bland alla andra dussin serier, svårt att komma på speciellt mycket som skilljer serien från något från t.ex. Eddings, Goodkind, etc. Jordan borde avslutat WoT för länge sedan, men istället har han utvecklat historien och infogat så många sidospår och extra-karaktärer att man knappt orkar hålla reda på alla, dessutom går historian knappast framåt alls i de nyare böckerna eftersom alla extraspår och sidokaraktärer tar upp så mycket plats. Sen att storyn mer och mer tas upp av "romantik" är ju också ganska irriterande, det känns nästan löjligt när så gott som varenda hondjur i serien ska paras ihop med lämpligt handjur. (Om jag verkar överdrivet negativ kan hända beror på att jag blir mer och mer alergisk mot "standard" fantasy)
  11. SFish

    Animefandomsscenens förändring

    Ok, kanske ska ändra mig lite, mitt svar på varför många inte tittar på äldre saker ska nog omformuleras till en förklaring till varför en hel del personer kör med åsikten "gammalt = kasst", och att den attityden är betydligt vanligare hos ungdomar än människor som vuxit till sig lite. Musik var bara ett exempel där man, iallafall när jag gick i skolan, kunde se samma sorts attityd. "Men orka lyssna på det där, det är ju från stenåldern" var något som jag iallafall hörde ganska ofta när jag var yngre ang. musik. Det har nog ändrats ganska mycket nu iochmed mp3, och hur extremt lätt tillgänglig nästan all musik är nu, det var först i slutet av min gymnasietid som mp3 och napster verkligen slog igenom. Jag kommer hursomhelst ihåg att man var lite småkonstig när man inte hade koll på de senaste musikgrejjerna utan istället lyssnade på äldre eller ganska anorlunda saker. Sen så kanske dagens ungdomsmode är att varenda liten 14is ska vara anti mainsteream och "alternativ"? Inte alltför stor koll på ungdomsmodena som råden nu ;P
  12. SFish

    Animefandomsscenens förändring

    Zimon; Jag tror att anledningen till att ganska få av de "nya animenördarna" kollar upp "klassiker" och andra gammla fina saker är att de flesta av dem är ganska unga, runt 13-18 år. Tror att i den åldern är det "coolt" att ha det nyaste hela tiden, man har blivit uppfostrad till att man måste hänga med i det nyaste, annars är man ute. Man kan ju t.ex. inte lyssna på gammal musik, Beatles, Queen, Rolling Stones, Led Zeppeling, etc, det är ju musik som föräldrarna lyssnade på, alltså är den dålig! Föräldrar är ju så ocoolt och ute som det bara går att vara, och de är ju gammla, alltså måste allt gamnmalt vara ute. Sorgligt nog har jag också hört folk rata filmer just pga av att de är svartvita ganska ofta, t.ex. underbara Dr. Strangelove, oftas av just ganska unga personer. Ang. klassiker-tugget. Det brukar oftast krävas mer än att en film/bok är väldigt populär för att den ska bli klassiker, kraven brukar ofta vara att verket ska tåla tidens tand, och att det hade stor inverkan på sammtiden eller var revolutionerande på något annat sätt. Exempelvis är Sagan om Ringen en klassiker eftersom den mer eller mindre skapade (high) fantasy genrenen, och Shakespeare är en klassiker eftersom hans verk stått tidens tand så bra att hans pjäser fortfarande anses aktuella. Att påstå att t.ex. Akira inte är en klassiker funkar liksom inte, eftersom den var såpass "revolutionerande" och påverkade så himla mycket när den kom. Klassiker betyder inte "bra", det borde väll alla som av svenskaläraren tvingats läsa nån literaturklassiker veta? Personligen är tycker jag varken Shakespeare eller Tolkien är speciellt bra, men de är fortfarande klassiker. Vilka verk som är klassiker bestäms inte av den slö-tittande massan, eftersom den knappast har koll på vad som påverkade vad och vad som var nytänkande när det kom. Nej, klassiker bestäms av TEH NÖRDS ;)
  13. Jag reagerade mest på att du försökte använda en ganska utsatt grupp i det amerikanska samhället som argument, och samtidigt påstod att det minsann funkade finfint. Men du tar upp en ganska viktig sak, industrin nöjesbranchen är i dag. Det är ju inte bara en artist som sitter och knåpar utan runtomkring allt finns trycknissar, ljussättare, rekvisita-ansvariga, sminkare, osv osv osv. 10 000-tals jobb och miljarder som snurrar runt, speciellt i USA. Varför skulle inte USA se det som ett stort problem om en av landets stora industrier hotades? (hot mot säkerheten låter visserligen mer millitärt än ekonomiskt, men helt fel kan man väll inte säga att det är?) Personligen fattade jag aldrig riktig argumentet om att folk bara ville betala artisten (som är/var ett vanligt argument i upphovsrätts-diskussioner), vad är problemet med att betala t.ex. killen som sitter vid mixerbordet och pusslar ihop låtarna? Sånna arbeten betyder ju en hel del för slutresultatet även om de inte råkar befinna sig på den "kulturskapande" sidan utan mer ligger åt det normala knegar-hållet. Däremot håller jag med om att storföretagen beter sig som idioter, deras attityd och respektlöshet de har mot sina kunder är patetisk. Jag köper t.ex. aldrig saker från Sony längre. bl.a. för deras rootkit fiasko (och speciellt deras "jamen det är ju inga problem att vi installerar bakdörrar och säkerhetsbrister i våra kunders system, de vet ju inte vad rootkit är"). Själv tycker jag de viktigaste ändringarna man borde göra i upphovsrätten är de ang. lån av andra verk. Hela kulturhistorien är ju en historia av återanvändning på återanvänding, att förbjuda att låna delar av verk håller ju bara tillbaka kulturskapandet (notera skapandet, inte konsumerandet).
  14. Orkar inte skriva nått jätte(drygt) inlägg just . Men bara lite om 1. Det liv som servitörer och andra låg/minimilöns-arbetare i USA lever är knappast trevligt. Den lön många får går inte att leva på så de tvingas ha 2-3 arbeten för att ens få det att gå ihop. Hur låglöne-arbetare i USA har det är ganska kritiserat och används ibland som skräckexempel av t.ex. svenska fack (som man iofs kan ifrågasätta hur opartiska dom är men men), och minimilönerna debatteras även inrikes i USA också (kanske inte just nu, senast det var uppe "på riktigt" i USA var 2005 tror jag). Att säga att det funkar "ypperligt" är att skönmåla det ganska rejält. 2. En som lever på gåvor och donationer brukar kallas tiggare. Att det i vissa jobb förväntas att arbetarna delvis ska leva på gåvor, och att just dessa jobb är skitjobb med lägsta möjliga status som folk tar när de inte kan få tag på bättre, det känns knappast som ett slumpmässigt samband. Vill vi ha kulturarbeten på den nivån? Fö. (inte riktat till Dancin Moon), varför detta gnäll på att copyright är ett nytt påfund? Den verkar ju ha haft en rejält positiv inverkan om man tittar på den kulturexplosion vi haft sen början av 1900-talet (jmfr. med Berne-konventionen som skrevs 1886). Sen det eviga tjatandet om att upphovsrätten är "artificiell"; den är lika artificiell som lagen som förbjuder mig att knacka ner min granne, och båda försöker fylla samma funktion. Den egentliga enda naturlag som existerar i "djungeln" är den starkes rätt, men dit vill vi knappast, eller?
  15. Scab: Jo jag vet att jag skrev ostrukturerat, orkade bara inte gå igenom och korta ihop det när jag var klar ;P En av de saker jag tror du missade i mitt (virriga) inlägg var att det har sett ut som det gör just nu för länge sen också, omkring då man började trycka böcker. Böcker gick från något som var svindyrt och omöjligt att masstillverka till snabbt och lätt att masstillverka, fullt jämförbart med den ökade "masstillverknings-möjligheten" digitalt kopierbart material innebär idag. Precis som nu, så började man "piratkopiera" som galningar, och precis som nu så stiftade man också en hel del konstiga tandlösa lagar för att försöka stoppa det. Precis som nu verkade piratkopieringen vara "omöjlig" att stoppa, men de knåpade vidare med det och tillslut fick man det att funka, med bl.a. Berne-konventionen. Poängen var att om man gör som du säger och bara lägger sig platt ner eftersom "det går inte, det är omöjligt att stoppa" så går det såklart inte att stoppa. Kämpar man däremot på så hittar man förr eller senare en lösning som fungerar, även om det tar ett bra tag (politiker har ju tyvärr varken kunskaper eller "vanligt folkvett", och inte är de snabba heller). Visst kan man argumentera för att det förr eller senare kommer en fungerande lösning om man bara "accepterar" och släpper upphovsrätten också, men konsekvenserna av att göra det lagligt att ladda ner gratis kommer vara enorma. Det är väldigt stor skillnad på "det går inte att göra nått åt just nu så det får hållas" jämtemot "hey, tummen upp, tanka på". Vilken lättnad de stora sidorna skulle få; från att leva i halvhot om nerstängning, servrar som lever farligt, och halvskumma annonsörer till helt plötsligt så flockas annonsörer till dem och då inga problem att betala drift etc, sammtidigt ingen risk att nån stänger ner nån server. Från att de stora sidorna blir nerstängda var 3-5e år till Pirate Bay reklam i t-banan? Det skulle bara skynda på utvecklingen mot "nä vemfan är dum nog att vilja bli artist och leva som en tiggare?". Ang. "drakoniska övervakningslagar", nej, det är ju det jag försökt peka på hela tråden; med relativt enkla lagändringar som inte är speciellt orimliga så är det realistiskt att fånga tillräckligt många pirater för att avskräcka majoriteten. Hur intergitetskränkande är det att polisen skulle få rätt att identifiera IP-nummer? Visst inkräktar det på den personliga integriteten, men hur mycket kan du egentligen klaga när polisen i verkligenheten kunnat identifiera bilar med deras registreringsnummer i årtionden? Jag ser knappast det som att gå för långt när man i verkligheten har så mycket mindre anonymitet. Det är inte heller ett alltför orealistiskt scenario, i takt med att internet och resten av samhället integreras kommer också ett behov av att kunna identifiera personer på internet, inte bara för upphovsrättsbrott utan även för saker som kreditkortskapning, dataintrång, eller brott som inte ens existerar nu. Det finns saker i dagsläget som är långt värre än att polis skulle kunna identifiera mig på internet, det känns som ett naturligt verktyg för att de ska kunna sköta sitt jobb, långt värre är t.ex. finns Echelon och opererar idag. Jocke: Sa jag inte just det, att det finns fler anledningar än bara piratkopiering? Det brukar vara det vanliga svaret när man nämner sjunkande försäljning i piratdebatter, "men det finns ju fler anledningar". Jo, men att blunda för piratkopieringens inverkan är ju bara att göra sig dum. Förra året sjönk skivförsäljningen med 20%, räknar man in den digitala försäljningen som delvis ökade på bekostnad av skivförsäljningen hamnar man fortfarande på att totalt såldes 10% mindre musik jämfört med året innan. Det var det 7e året i rad musikförsäljningen sjönk. Att piratkopieringen växt exponentiellt under samma period, det känns som om det nog kan finnas ett starkt sammband =P Fö. ganska intressant att skivfösäljningen toppade runt år 2000, trots allt var det ju ganska runt då som Napster/audiogalaxy var riktigt stora. Personlig teori är att de riktigt musikintereserade hängde runt på div. piratstället och fick tillgång till ett verktyg att snabbt hitta bra nya band, som de sen gick ut och köpte. Resultat = ökad försäljning, eftersom folk hittade mer som de verkligen ville köpa. Folk som är genuint intresserade, t.ex. musiknördar, köper och vill ha original för det är snyggt, det ger "cred", och för att de respekterar artisterna. Finns ju gott om exempel bara i de senaste inläggen. Sen så kommer "folkrörelsepiraterna", eller leecher-massorna, eller vad man nu vill kalla dem. De pekar på vad de vill ha och tar det, och eftersom de inte har ett geniunt intresse för musik/anime/film/spel/etc så "glömmer" de artisterna eller rättfärdigar sig själva med att "jag skulle ändå aldrig köpt den". Bara det att för varje 100ade eller 1000e eller 10 000e person som "aldrig skulle köpt den" så skulle det hända att de faktiskt köpte den, resultat = minskad försäljning eftersom den enorma massan folkhemspirater är så mycket större än den lilla genuint intresserade gruppen. Kanske är det där lösningen ligger, att de som är genuint intresserade fortsätter stödja sina intresseobjekt och att utveckla det, men problemet jag ser är att kulturen "det är coolt att ha originalet" mer och mer försvinner i takt med att nytt blod förs in i subkulturerna. (ah jättelångt igen, whoho, och jag är skittrött, glöm att jag sätter mig o kortar ner! :P) PS. Jocke, nån sorts moral har du ju ändå om du "skyller ifrån dig" på att det inte går, tyder ju på att nånstans "vet" du att det iallafall är lite fel. Förutom det, hur skoj skulle diskussionen vara utan att blanda in moral? Och varför skulle "vi med moral" orka lyssna på "omoraliskt" tjadder om vi inte fick trycka tillbaka? (jag är fö. som sagt inte speciellt oskyldig, hållt på med piratkopiering sen första gången jag satte mig vid min kusins c64 när jag var 5-6 år, och jag piratar fortfarande.)
×