Vill ni veta hur animé finansieras och görs?

[zimeon]

DB kom med ett så bra inlägg i School Rumble-tråden att jag tyckte det var värt att ta upp igen:

 

Nyckelbilder ritas i Japan och resten görs av billigare koreansk arbetskraft. Det är rätt vanligt och funkar för det mesta skapligt men kan inte mäta sig med produktioner som är helt producerade i Japan (Production I.G. någon?). När Madhouse gör det så blir resultatet katastrofalt. Jämför jump festa OVAn av Ichigo100% med resten, för att nämna ett annat exempel.

 

Detta har dock inte så mycket med själva manuset att göra. Att Tenten [Tenjou Tenge] sög beror på att regissören gjorde ett uselt jobb.

 

Sen så är så gott som alla animeproduktioner underfinansierade och måste i regel lita till DVDförsäljningen för att gå runt ekonomiskt. Ungefär 3.5-4% tittarsiffror måste en serie ha för att göra nollresultat. De flesta serierna går mitt på natten och på regionala UHFkanaler. Runt 2-3% är normala tittarsiffror för en hyffsat populär serie.

 

Detta är också en av förklaringarna till att det görs väldigt lite ny anime, utan det normala är en mangalicens, även om spellicenser har blivit väldigt stort under senare tid. Nästa år kommer det också väldigt många serier som bygger på lite novels med moe~/bishoujo-teman som Hantsuki och Momo.

Det är svårt att hitta riskkapital om man saknar en känd licens och svårare att nå framgång med något nytt på en extremt överhettad marknad där det går 60-70 olika serier samtidigt. Och då är inte filmer och OVAer medräknade. Att den tilltänkta målgruppen dessutom utgör en väldigt liten del av den totala befolkningen gör det inte heller lättare.

 

Vad jag fick lära mig från Shogakkan Production när jag var där på besök var att animébolagen inte får ett vitten för när deras animén visas på [reklamfinansierad] TV. Man går med en animéprojekt till en så kallas reklammäklare [koukokudairi för den som vill ha det japanska ordet] som "hyr" vissa TV-tider av TV-kanalerna.

 

Denna reklammäklare (jag tror Dentsu är en av de största) betalar pengar till animébolaget; i de allra flesta fall går alla dessa pengar åt till att göra animén. Reklammäklaren säljer sedan i sin tur reklamplatser som ska visas i reklampauserna. Allt överflöd behåller alltså reklammäklaren. Animébolaget får inte se ett skit av de pengarna.

 

Dessutom är det inte alls säkert att reklammäklaren betalar allt. Ibland ställer de upp med 50%. Det kan också hända att själva TV-kanalen hjälper till att finansiera animéproduktionen (TV Tokyo gör ofta det) men vad man bör komma ihåg är att animébolaget går i stort sett plus minus noll. Det går inte till så att man får 10 miljoner yen för att göra en animé och så bara använder 8.

 

Förut var det också så att merchandise-rättigheterna, skivor och så vidare, såldes till skivbolagen för en fast summa och sen var det de som stod och håvade in degen. Varför, tycker ni? Det är ju animébolaget som gjort animén? Ja, men animé har inte genom alla decennier varit en kulturellt respekterad sak. Det är en sak för att tjäna pengar, och det är de som lägger ut pengar som sätter villkoren för hur de skall delas när de kommer in igen.

 

Summan av kardemumman är att animébolaget ofta har gjort sin animé och sen står där. Inkomster för leksaker går till Bandai, skivförsäljningen går till Victor och reklamintäkterna för visning på TV går till Dentsu. Animébolaget har fått sitt finansierat, men några efterinkomster är det inte fråga om.

 

Av ren artighet och för att inte sabba framtida affärer händer det ofta att bolagen betalar animébolagen en del ändå. Till exempel fick jag höra från Gainax att, var det Victor, hade tyckt att Gunbuster (tror jag det var) hade sålt så bra att de delade pengarna 50/50 med Gainax till slut. Men det var bara av ren vänlighet.

 

Vad animébolagen går med VINST med är alltså DVD-försäljningen för de har fortfarande upphovsrätten till sin produkt. Där är de i en förhandlingssituation (?) och har visat att den är poppis. Det är från DVD-försäljningen, och licensieringen utomlands, som animébolagen får in sina pengar. Shopro meddelade att ungefär 45% av deras intäkter från animé kommer från utlandslicensiering, varav ungefär hälften av det var till bara Amerika.

Att det är DVD:erna som gör att det går med vinst gäller även Studio Ghibli. När "bakom scenerna" till Odjurens Prinsessa började sälja meddelade chefen Toshio Suzuki att "Åh, vi hamnade på plus/minus noll. Alla andra filmer har varit ekonomiska förluster". Givetvis räknade han inte med den cred och den berömdhet Ghibli får för sina filmer, något som i sin tur genererar intäkter sen, men räknat i rent "vad kostade filmen att göra" och "hur mycket pengar drog den in" så hade alla Ghiblifilmer gått med förlust. Det var DVD-försäljningen som tippade balansen till deras favör.

 

Det är den som lägger ut med degen för finansieringen som i sluttexterna/öppningslåten står under "presenteras av", och det är de som sen håvar in kosingen för övriga rättigheter. Det är därför det blir allt vanligare att produktionsbolagen är specialiserade bolag: "[animétitel] produktionskommitté" blir ett allt vanligare namn, framförallt för midnattsaniméer. Denna specifika firma är oftast ett triumvirat (alltså en sammanslagning av tre) mellan animébolaget, reklammäklaren och TV-kanalen, som alltså alla bidrar med finansiering, och skriver under på att de delar på alla rättighetsintäkter. Det är animébolagen som har lyckats knapra åt sig sin del av kakan, genom att gå in med pengar från första början. Men det kräver förvisso att man också har dem.

 

Betal-TV, däremot, betalar själva för programmen de köper in. Där kan alltså en animéstudio sälja in sin animé mer direkt.

 

Och självklart är det mycket mer komplicerat än så, egentligen. Men på det stora hela funkar det på det viset.

 

Vill man främja sin favoritanimé är det alltså bara DVD:erna som gäller.

[DB]

Kanske kan vara intressant att veta vad det kostar att göra anime.

I snitt så ligger det på 10 000 000 JPY för ett avsnitt vilket är runt 650 000 SEK. Men i vissa fall kan de bli upp emot 30 000 000 JPY ( 1.95 miljoner SEK). AIR låg garanterat en bra bit över den lägre siffran.

 

Sen vill jag minnas att jag läste på futaba att GSD hade en budget på 35 000 000 JPY (~2.3 miljoner SEK) per avsnitt. Men då får man ha i åtanke att Gundam är populärt och att serien visades "prime time", vilket gjorde att man kunde räkna med större reklamintäkter. "Vanliga" konsumentvaruföretag betalar mer för en reklam som visas på kvällen än vad Lantis och Kadokawa gör två på natten. Så att jämföra det med t ex My-HiME eller annan nattanime vore lite orättvist.

[docster]

Väldigt intressant och det var mycket jag inte visste/hört om tidigare.

 

Att det är DVD:erna som gör att det går med vinst gäller även Studio Ghibli. När "bakom scenerna" till Odjurens Prinsessa började sälja meddelade chefen Toshio Suzuki att "Åh, vi hamnade på plus/minus noll.

 

Vad har Ghibli för genomsnittlig budget för sina filmer? Är de större än sina konkurrenter? En annan sak jag har undrat med Ghibli, hur stort är hela företaget? För de (såvitt jag vet) animerar bara en film i taget med undantag för små projekt.

 

För det är lätt att tro efter tiotal magiska filmer så är Ghibli ett gigantiskt företag med obegränsat kapital. Fast när jag läste en intervju med Miyazaki för ett tag sen så sa han att det fortfarande var ett litet (definition på litet?) företag och om EN film skulle gå mindre bra skulle det innebära katastrof.

 

En annan sak jag har tänk på är hur mycket röstskådespelare får för sina roller och vad de har för "kändstatus" i Japan. Det måste väl finnas superstjärnor i den branschen också :)

[Freiztan]

Denna reklammäklare (jag tror Dentsu är en av de största)

Dom är faktiskt så stora att Nihon Keizai Shinbun för ett par veckor sedan hade en artikel där dom uttryckte oro för att dom skulle kunna utveckla en monopolställning. Dom står 2005 enligt uppgift för mäkleriet i runda slängar 60% av alla dramaserier och underhållningsprogram (frågesport, tönterier i stil med "Gladiatorerna", matlagning et.c.), och någon liknande siffra för animé låter inte helt osannolik.

 

En annan sak jag har tänk på är hur mycket röstskådespelare får för sina roller och vad de har för "kändstatus" i Japan. Det måste väl finnas superstjärnor i den branschen också :)

Men medan det huvudsakliga kändisskapet kommer från skådespelerier kommerVisst får dom betalt för sina roller också, men jag tror nog att väldigt mycket av deras inkomster kommer från skivförsäljning. Ett gyllene exempel är ju Hayashibara Megumi, som sålt ungefär precis hur mycket platinum som helst. Resten av pengarna kommer från reklam. Inte minst reklam som sänds i avbrotten i animéserierna.

 

...Är inte det här ett rätt passande ämne för en artikel i 8Q, egentligen?

[DB]

En annan sak jag har tänk på är hur mycket röstskådespelare får för sina roller och vad de har för "kändstatus" i Japan. Det måste väl finnas superstjärnor i den branschen också :)

 

Det finns ett ganska orättvist rankningssystem som helt beror på populäritet för röstskådespelare. Exakt hur den skalan ser ut har jag ingen aning aning om. En helt grön röstskådespelare som gör sin första roll får runt 3000 JPY (~200 SEK) för ett avsnitt. Oavsett hur många repliker denne har. Slå ut det på 26 avsnitt (ett halvår) så kan vem som helst med minimal matematisk begåvning räkna ut att det inte går att försörja sig på det.

 

I snitt för en normalpopulär röstskådespelare så får denne 15 000 JPY för ett avsnitt. Om personen bara är med i en 26-avsnitts serie och har minst en replik i varje avsnitt ger det 390 000 JPY (25.5k SEK) på ett halvår. Detta motsvarar en månadslön för en kontorsarbetare i Japan så helt klart går det inte att försörja sig på bara en serie om man är en hyffsat känd röstskådespelare. Därför försöker alla att knipa så många roller som möjligt. Oavsett hur många repliker så är ändå betalningen densamma för ett avsnitt. I vissa extrema fall har några få fått arvoden på upp till 80 000 JPY (5 200 SEK) för ett avsnitt, men det är undantag.

 

Lägg därtill att resor i regel betalas själv. Hela systemet är lite lustigt också. Animestudion betalar inte röstskådespelarna direkt utan de är under kontrakt med en talangstudio (eller vad man ska kalla det) som tar betalt och sedan ger respektive röstskådespelare sin lön. Dessa företag har anställda som tillbringar dagarna med att leta jobb och tipsa om olika evenemang för att dels kunna använda sina talanger mer (och få mer lön) samt att öka populäriteten (och rankningen) så att de kan ta mer betalt.

 

Hursomhelst så är det ingen som blir rik på att bara göra röster i anime, utan andra möjligheter används. Ett exempel är bishoujospel. 30 nya på en månad är inte ovanligt. Många av dessa spel är väldigt långa och innehåller mycket röstpålägg. Eftersom majoriteten av dessa är erogames så används pseudonym i sådana sammanhang. Shizuka Itou gör bland annat Tamaki i ToHeart2 animen och i PS2 spelet med samma namn. I ToHeart2 Xrated till PC (som släpps om två dagar, ~yay~) så heter hon istället Rina Misaki.

 

Vidare så släpps det en mängd "drama CDs" och så har nästan all anime idag internet radio som kan bli rätt många avsnitt. Tsukuyomi finns det för närvarande 50 radioavsnitt till, något som Chiwa Saito säkert är tacksam över.

Sen givetvis reklamer som redan nämts. Mamiko Noto har gjort väldigt många. Sen också dubbar av Hollywood-filmer, springa runt på olika konvent och som också redan nämts så har ett fåtal även lyckade musikkarriärer. Den enda jag kommer på nu förutom Megumi Hayashibara är Kotono Mitsuishi.

 

För att sammanfatta: Sett till lönen per avsnitt är det inte speciellt lönsamt, men karriärmöjligheterna är bra för de som lyckas.

[SFish]

Ser inte riktigt vad som är så hemskt, det verkar fungera ganska precis som på andra marknader, dvs. de som står för pengarna även håvar in vinsten. Hårt, men företag sysslar inte med välgörenhet (förutom i PR syften).

 

Sen förstår jag inte riktigt varför t.ex. Ghibli skulle vara tvugna att gå med +- noll i vinst för en film, de är såpass väletablerade som varumärke att de borde ha överhanden i avtalsdiskussioner och kunna förhandla sig till betydligt bättre avtal?

[F.d. medlem]

Med tanke på hur stor internet är, varför börjar inte mer studios sälja sina varor över nätet? (typ; betala för att se detta avsnitt) Se bara på Valve inom datorspel, de lär ha dragit in rätt så mycket tack vare steam. Sedan så är väl inte datorspel och anime samma sak.....

[zimeon]

Med tanke på hur stor internet är, varför börjar inte mer studios sälja sina varor över nätet?

 

En del har nog funderat på det men...

1) Internet är inte så spritt i Japan som man kan tro

2) Betalning blir struligt (Japan är fortfarande ett kontant-land)

3) Internationellt kan det bli konstigt med smidig betalning ens per kort.

4) Man går hellre invanda banor som man vet funkar.

 

Men det finns animé som sänds på internet. Men jag vet inte hur de löst det finansiellt.

[Inkstaine]

. En helt grön röstskådespelare som gör sin första roll får runt 3000 JPY (~200 SEK) för ett avsnitt. Oavsett hur många repliker denne har.

Jämför det med mitt tillfälliga statisjobb som gav mig 9000 yen för en dag, och det enda jag behövde göra var att se trött ut i en tåg med krigsfångar och flippa ur av glädje tillsammans med de andra när vi såg våra kompisar i fånglägret.

Gratisbussresa till- och från Kyoto till Tokushima samt lunch och fika ingick utan extra kostnad.

[F.d. medlem]

En del har nog funderat på det men...

1) Internet är inte så spritt i Japan som man kan tro

2) Betalning blir struligt (Japan är fortfarande ett kontant-land)

3) Internationellt kan det bli konstigt med smidig betalning ens per kort.

4) Man går hellre invanda banor som man vet funkar.

 

Men det finns animé som sänds på internet. Men jag vet inte hur de löst det finansiellt.

 

Kanske vi som västerländare borde försöka upplysa japanerna om hur intresserade vi är då.

 

Självklart skulle jag kunna betala en mindre summa per avsnitt en gång i veckan för att se en serie. :)

[zimeon]

Jag också. Svårigheten är att få betalningen att gå smidigt. Jag skulle tycka att mobilföretag över världen kunde samsas om något betalsystem så att man knappar in något nummer och skickar pengar. Det finns ju i Sverige och det är hur jäkla smidigt som helst. Inga kreditkort, inget tjafs med att ge ut kontonummer. Bara poff och tio spänn till Rädda Barnen.

 

Det kan kombineras med att sidan ger ut en kod som man skall skicka in till numret. Datorsystemet känner igen koden och skickar då ut filmen till den IP-adressen som hade den koden. Borde vara skitenkelt.

[DB]

5) Nördar vill ha fysiska kopior till sina kopiösa samlingar. För att inte nämna alla extraprylar som skickas med olika DVD eller spel.

 

Och det vill jag också. Gillar att se vad jag har köpt, även om det brukar åka i någon låda förr än senare. När jag köpte Bin-Kan fick jag bl a en box till alla fyra DVD, ett gothello spel, en Dokurofigur. Personligen föredrar jag det framför att ladda ner.

 

Sen så är det inget problem att betala med kort i Japan om affärer bara vill. HLJ, Amazon, Mangaoh, Himeya och DLSite är bra exempel på att systemen finns. Men som sagt så dominerar kontanthandeln fortfarande.

 

Vad gäller enkla system att betala för PPV så varför inte ett liknande sätt som Mangaoh har? Där skriver man i kortnumret en gång. Sedan varje gång man gör en beställning så slutar man med att bekräfta och så drar de beloppet när beställningen skickas iväg. Hur smidigt som helst.

 

Personligen tror jag att ett av de största problemen med ett internetbaserat PPVsystem skulle vara DRM. Det och att marknaden är lite konservativ.

 

Det enda exemplet jag känner till är Iriya no sora, ufo no natsu där man kunde se en streamad version av första avsnittet via ToeiBB för 525 Yen.

[Buffi]

Tack för intressant läsning :)

Bara att fortsätta köpa dvder med gott samvete då

[Puhiceus]

Räkna med att när Zimeon skappar en tråd får man en hel föreläsning :P

Inget dåligt med det förstås, alltid kul med intressant info ;)

[Jerose]

Bra fakta att kasta på folk när de laddar ner serier eller dylikt utan en tanke av att köpa den på dvd ^^

[Genma]

...Är inte det här ett rätt passande ämne för en artikel i 8Q, egentligen?

Det här är ett passande ämne för vilken mangarelaterad tidning som helst. Gör den till Q8 och sälj den sedan till Mänga Mäjnia.

 

Jag skulle även vilja tacka DB och Zimeon för mycket intressant läsning.

[docster]

En fråga av ren nyfikenhet: Vilken är den största animestudion i antalet anställda? Är det Toei Animation?

[Ichise]

Zimeon skrev: "Vill man främja sin favoritanimé är det alltså bara DVD:erna som gäller."

 

Gäller detta även om man köper amerikanska DVD:er?

[TheFluff]

Gäller detta även om man köper amerikanska DVD:er?

I viss mån, men knappast lika mycket. Såvitt jag vet köper de amerikanska bolagen licensen för en klumpsumma och behöver därefter inte betala något mer, så att köpa amerikanska DVD:er är i princip bara att stödja de amerikanska bolagen. Köp japanskt istället och sno subsen från någon fansub eller DVDrip.