Varför får jag bakläxa på detta? (Hövligt om sig själv (?))

[PPia]

Hej, nu har jag två gånger fått bakläxa på detta men jag vet ej varför:

 

 

 

Ima wa terebi wo miteimasen. Watashi wa gakkou ni yukimasu tochuu desu.

 

今はテレビを見ていません。　私は学校に行きます途中です。

 

 

 

Kami ga akakute kaaru shiteimasu hito wa dare desu ka?

 

紙が赤くてカールしています人は誰ですか？

[PPia]

Ima wa terebi wo miteimasen. Watashi wa gakkou ni yukimasu tochuu desu.

 

今はテレビを見ていません。　私は学校に行きます途中です。

Detta skulle tydligen vara:

Ima wa terebi wo miteimasen. Watashi wa gakkou ni yuku tochuu desu.

 

今はテレビを見ていません。　私は学校に行く途中です。

 

Kami ga akakute kaaru shiteimasu hito wa dare desu ka?

 

紙が赤くてカールしています人は誰ですか？

Och detta:

Kami ga akakute kaaru shiteiru hito wa dare desu ka?

 

紙が赤くてカールしている人は誰ですか？

 

Men varför är det så?

 

PS. Vad är skillnaden mellan dessa två meningar?

Ame ga futteimasu.

雨が降っています。

 

Ame ga furimashite.

雨が降りまして。

DS.

[mossarelli]

 

今はテレビを見ていません。　私は学校に行きます途中です。

 

Detta skulle tydligen vara:

今はテレビを見ていません。　私は学校に行く途中です。

Jag tittar inte på TV nu. Jag är på väg till skolan.

 

Jag vet inte om din lärare sagt någonting om artiga verb, men ett artigt verb kommer alltid sist i meningen och allt innan de verbet kan vara hur oartiga som helst.

I din andra mening, använder du 行きます och sen på slutet です. Detta blir för många artiga verb då du redan har です på slutet.

Hade du tagit bort 途中です så hade dock meningen fungerat.

紙が赤くてカールしています人は誰ですか？

紙が赤くてカールしている人は誰ですか？

 

Men varför är det så?

Som förra exemplet, dubbla verb med artighetsändelser.

雨が降っています。

 

雨が降りまして。

 

Den förste är en pågående händelse. Den andre är en inkorrekt sats.

今日雨が降っている。 Idag regnar det.

何日雨が降りますか？Vilken dag kommer det att regna?

月曜日に降ります。 På Måndag kommer det att regna.

 

Dags att förklara vad て formen är för något.

 

て kan göra så att verbet betyder "och"

寿司を食べて、映画を見て、寝てする。

Jag kommer att äta sushi och titta på en film och gå och lägga mig.

(I ovan exempel rekommenderar jag -たり ändelsen också)

 

て kan göra verbet till "att form"

寿司を食べてほうがいい、体が強くなる。

Att äta sushi är bra, kroppen blir stark.

 

て funkar som commando "gör det!"

速く走って！ここに来て。

Skynda, Spring! Kom hit.

 

て kan kombineras med andra verb för att bilda kombinationer.

見てあげる。食べてもらう。

Att ge tillåtelse att se. Att få äta.

 

Att använda artig form med て används på väldigt få verb.

どういたしまして　はじめまして

För att be någon att göra något artigt, används てください.

 

Ibland så funderar jag över hur てformen faktiskt blivit till, och då tänker jag mig oftast att man tröttnade på att säga こと och と efter verb och sen blev det て.

[PPia]

Tack för hjälpen. Och speciellt det där med artig -te form, det har jag tänkt en del på. Det här med artighet är ju lite krångel.

 

Inte för att jag inte fattar att man skall försöka vara artig utan snarare för att det tycks som om man blandar ord i artig form och ord i normal form.

 

Som du gick igenom så skall man nöja sig med att inte överlasta med artiga ord utan beroende på hur meningen avslutas kan artigheten läggas där. Nåja man lever och lär. De exempel jag ofta sett med ord i -te form avslutas ju med "imasu" så jag förstår nu att man därför inte också har själva ordet i artig form.

 

Sen har jag ingen lärare just nu utan försöker lära mig själv. Men jag skall söka en kurs i Japanska nu till VT10. :)

[mossarelli]

Leta upp lite language partners på sharedtalk.com. Det är Rosetta Stones språkcommunity och där sitter duktigt många Japaner. Akta dig för Brazilianare bara.

[PPia]

Leta upp lite language partners på sharedtalk.com. Det är Rosetta Stones språkcommunity och där sitter duktigt många Japaner. Akta dig för Brazilianare bara.

Okej, hänger just nu lite på livemocha.com och försöker gå igenom deras lektioner, en per dag. Sedan skall jag gå över till att köra Rosetta Stone, skall testa sidan du tipsar om också.

 

Blev faktiskt "vän" med en som kan japanska på livemocha.com som pratar portugisiska flytande är de skumma typer eller brasilianarna?

[mossarelli]

Ja, de är helt övertrevliga så man blir helt trött i huvudet. Jag springer när jag ser dem på internet.