tl;dw: För den som snabbt vill ha grovdragen handlar det om att lägga några timmar per dag på att titta på oöversatta TV-serier, och lägga några minuter på att slå upp okända ord och grammatik. Han (och medhjälpare och entusiaster) kallar språkmetoden för Refold. De har en webbplats, https://refold.la/, men de säljer inget (förutom T-tröjor och kaffekoppar).

Jag tyckte att metoden så som den beskrivs på webbplatsen är lite svårtydlig i hur det skulle kunna se ut, så jag gjorde en egen sammanfattning. Min sammanfattning är inte ett substitut för webbplatsen. Motiveringarna bakom metodens olika val har full beskrivning på webbplatsen, och den fulla metoden är öppen för alternativ: jag skriver t.ex. nedan att man ska börja med att se på barnprogram, men man måste inte se på barnprogram. Det är mer effektivt att börja med barnprogram, men om man vill så får man försöka lära sig språk från dagsnyheter, porrfilm, poplåtar eller vad man vill. Tiden man lägger på metoden är också förhandlingsbar: ju mer tid per dag desto fortare går det, men man får anpassa metoden till sina egna förutsättningar. Bli därför inte bortskrämd av min sammanfattning.

Språkbad (eng. “immersion”) är en språkinlärningsmetod som går ut på att omgiva sig med språket man vill lära sig. Ett vanligt sätt är att flytta till en kultur där språket talas, umgås med talare av språket, och ta del av kulturyttringar på språket. Effekten är att man får en djupare och mer beständig förståelse för språket, än vad man får av språkstudier (kurser): man lär sig inte språket, man förvärvar (eng. acquire) språket. Styrkan ligger i att man får en massiv mängd material bestående av språk, sammanhang, och resultat, som man genom hjärnans mönstersökningsförmåga undermedvetet bygger ihop till en mental språkmodell som kommer att kunna användas prediktivt (d.v.s. för att tala/skriva för att uppnå ett resultat).

Refold är en strukturerad plan för språkbad som inte kräver att man bor i målspråkets kulturområde. Istället ser man TV-serier, lyssnar på narrativt ljud (t.ex. ljudspår från TV-serie), läser serietidningar och böcker, och chattar. En del av metoden består av språkstudier: man lär sig vanliga ord och grammatik på ett hastigt och ytligt sätt, för att kunna lära känna igen orden och språkmönstren när man språkbadar, och för att förstärka sammanhangsförståelsen.

Aktiviteter

Planen består av tre huvudsakliga aktiviteter:

• Aktivt språkbad: t.ex. titta på en TV-serie och försök hänga med i handlingen. Vid intensivt språkbad gör man (lagom många) avbrott för att slå upp okända ord. I friflödande språkbad gör man inte sådana avbrott.
• Passiv lyssning: lyssna med delad uppmärksamhet på narrativt ljudmaterial under vardagens dödtid (ex. städning).
• Aktiva studier: studera fonetik och skriftsystem, memorera glosor, och läs grammatik, för att göra språkbadet mer begripligt.

Faser

Planen består av fyra faser med delfaser, där varje fas/delfas har slutmål som måste uppfyllas innan övergång till nästa.

Fas 1: bilda en grund

Fas 1 går ut på att bilda en grund för hör- och läsförståelse, inte tal- eller skrivförmåga. Fas 1 kan ta 3-8 månader.

Fas 1A: bilda vanor för språkbad

1. Aktivt språkbad, mer specifikt friflödande språkbad: börja titta dagligen på 30+ minuter enkla narrativa program för målgrupper över 7 år, t.ex. barnprogram, utan översättning.
2. Passiv lyssning: extrahera ljudspåret från sedda avsnitt (av ovanstående) och lyssna på det närhelst tillfälle ges under dagen.
3. Installera och konfigurera Anki.
4. Gå till fas 1B ganska snart, t.ex. inom dagar.

Fas 1B: studera fonetik och skriftsystem

1. Fortsätt med det aktiva språkbadet och den passiva lyssningen.
2. Studera språkets fonetik: hitta listor på språkljuden, med ljudexempel och uttalshjälp. Memorera inte, och öva inte uttal, utan bilda bara en överblick. Detta tar nog max en vecka.
3. Studera språkets skriftsystem: om systemet är likt modersmålets kan detta vara en fråga om minuter, men om det är mycket annorlunda kan det ta månader. För avancerade skriftsystem som de i japanska och kinesiska räcka med att inledningsvis lära sig omkring 1000 tecken (vilket är ungefär 30-50 %). Man behöver bara lära sig läsa, inte skriva.
4. Gå till fas 1C när studierna av fonetiken och skriftsystemet är färdiga, men om skriftsystemet är avancerat kan man gå vidare i förtid: för kinesiska efter kanske ett par hundra hanzi; för japanska efter alla hiragana, alla katakana, och kanske ett par hundra kanji.

Fas 1C: studera grammatik och vokabulär

1. Fortsätt med det aktiva språkbadet, den passiva lyssningen, och, om relevant, skriftsystemstudierna.
2. Studera språkets grammatik: lägg dagligen 10-20 minuter på att läsa grammatikguider om språket för nybörjare. Fastna inte på svåra punkter, utan gå vidare: man behöver bara överblicken. Memorera inte, och gör inte övningar.
3. Studera vokabulär: börja använda Anki för att memorera de omkring 1500 vanligaste orden i språket. Detta kan ta 3-5 månader beroende på hur många nya ord man lär sig per dag; ju fler nya ord per dag, desto fler ord måste repeteras per dag senare (20 nya/dag ger ~140 repetitionsord/dag efter 2 veckor; att repetera 140 ord kan ta 10-30 minuter).
4. Gå till fas 2A när de 1500 orden är inlärda (och, för kinesiska/japanska, de 1000 tecknen).

Fas 2: begrip TV-serier

Fas 2 går ut på att öva hör- och läsförståelse (inte tal- eller skrivförmåga) på material med gemensam språkdomän, där enskilda val har gradvis ökande svårighet. Målet är att gå från att givet ett enkelt verk inom domänen förstå enstaka ord, till att givet ett verk för vuxna inom domänen förstå i princip allt.

Med språkdomän åsyftas helt enkelt att språkbruk varierar beroende på situation och sammanhang. Språkbruket i berättelser med vardagslivsfokus (drama eller sitcom) skiljer sig från det i science fiction-berättelser, vilket skiljer sig från det i modediskussioner, vilket skiljer sig från det i matlagningsprogram, nyhetsprogram, ståuppkomedi, talkshow-program och så vidare – de har olika språkdomäner. En annan språkdomän är olika dialekter; välj därför allt material i standarddialekt. Refold vill att man ska bli skicklig i förståelse i en domän, och först efteråt grena ut i andra domäner, för att det är snabbare.

Fas 2A: besegra inlärningskurvan

1. Aktivt språkbad:
   1. Material: välj enkla TV-serier t.ex. barn- och ungdomsprogram för åldrar 7-15 år, och titta med textning i målspråket. Pokémon är ett bra exempel.
      1. De första få urvalen bör vara sådant man sett förut, möjligtvis sådant som importerats till och dubbats i målspråkskulturområdet. Så fort man börjar kunna förstå ord bör man avvänja sig från det och börja se bara tidigare osett material, och i synnerhet sluta se importerade program.
      2. Välj serier inom samma domän, så att de har jämförligt språkbruk, d.v.s. t.ex. inte blanda fantasymaterial med science fiction-material.
   2. Se flera serier samtidigt: se vissa serier i intensivt språkbad (= pausa för att läsa textremsor (det finns verktyg för autopausning) och slå upp okända ord, men ta inte mer än 10 sekunder/ord), se andra serier i friflödande språkbad (= inga pauser). Se serier i båda tittarformerna med målspråkstextning.
   3. Tidskrav: för modersmålsliknande språk, titta åtminstone 60 minuter/dag med hälften som intensivt språkbad och hälften som friflödande språkbad; för modersmålsannorlunda språk, titta åtminstone 120 minuter/dag, med åtminstone 30 minuter som intensivt språkbad och åtminstone 90 minuter som friflödande språkbad.
2. Passiv lyssning: extrahera ljudspår från det intensiva språkbadet (efter att ha sett) och lyssna närhelst tillfälle ges; om ljudspåren från det intensiva språkbadet tar slut, ta från det friflödande språkbadet.
3. Aktiva studier: börja med meningsbrytning (eng. “sentence mining”), d.v.s. memorering av hela meningar tagna från språkbadsmaterial; men gör ett begränsat antal, och låt varje kort innehålla endast ett (1) nytt element (= ord eller grammatisk struktur).
4. Gå till fas 2B när tidigare osedda målspråkstextade TV-serier innehåller ungefär 50 % bekanta ord och enstaka hela meningar är begripliga, och handlingarnas huvuddrag är begripliga, alltsammans utan att slå upp ord eller grammatik. Detta gäller alltså barnprogram och andra enkla TV-serier.

Fas 2B: expandera domänen

1. Aktivt språkbad:
   1. Material: välj TV-serier för målgrupper i åldrar över 16 år, med vardagslivscentrerade berättelser. Serietidningar (med vardagslivsfokus) är också bra. Berättelserna ska vara enkla, t.ex. personliga istället för politiska.
   2. Som tidigare, se/läs både i intensivt språkbad och i friflödande språkbad.
   3. Intensivt språkbad: fortsätt titta med målspråksundertexter och slå upp ord/grammatik (max 10 sekunder/ord). Man kan med fördel välja ut favoriter som man sett i friflödande språkbad, och se dem i intensivt språkbad.
   4. Friflödande språkbad: dra ner på mängden som ses med målspråksundertexter; åtminstone 50 % ska vara utan undertexter.
2. Passiv lyssning: fortsätt lyssna på ljudspår från intensivt språkbad.
3. Aktiva studier: fortsätt göra kort genom meningsbrytning (och repetera gamla kort).
4. Gå till fas 2C när majoriteten av handlingarna i tidigare osedda målspråkstextade TV-serier med vuxen målgrupp och vardagslivsfokus är begripliga och slutsatser om missade ord kan dras baserat på sammanhang, alltsammans utan att slå upp ord eller grammatik.

Fas 2C: bemästra en domän

1. Hädanefter görs alla uppslagningar av nya ord i första hand i ordböcker (och andra källor) skrivna i målspråket.
2. Aktivt språkbad:
   1. Material: fokusera på material bestående av vardagslivscentrerade berättelser som utspelar sig i samma miljö och kultur.
   2. Intensivt språkbad: lägg upp till 30 sekunder/ord på att slå upp och förstå varje ord och fras som är obegriplig. Om det är ett ordspråk, lägg upp till 60 sekunder/ordspråk. Målet är att arbeta upp förmågan att praktiskt taget aldrig behöva pausa för att läsa undertexterna – aktiviteten blir i princip friflödande språkbad.
   3. Friflödande språkbad: sluta titta med undertexter.
3. Lyssning:
   1. Passiv lyssning: lyssna på ljudspår från intensivt språkbad.
   2. Ren lyssning: lyssna i 30 minuter/dag på audiodrama med vardagslivscentrerade berättelser; i början måste det vara “aktiv lyssning”, d.v.s. ägna full uppmärksamhet åt lyssnandet, men ju lättare det är att ta till sig materialet, desto mer går det att behandla som passiv lyssning.
4. Ren läsning: börja läsa böcker (med vardagslivscentrerade berättelser), men endast om material kan hittas som innehåller mindre än 2-3 % okända ord. Barn- och ungdomsböcker (från 7 år) kan vara en bra start. Läs 20 minuter/dag.
5. Aktiva studier: fortsätt göra kort genom meningsbrytning (och repetera gamla kort).
6. Gå till fas 3A när i princip allt i tidigare osedda TV-serier med vuxen målgrupp och vardagslivsfokus är begripligt, utan undertexter, pausning, uppslagsböcker eller annan hjälp. Det kan krävas mental ansträngning, men man förstår allt.

Fas 3: träna tal- och skrivförmåga

I fas 3 fortsätter man att öva hör- och läsförståelse, men börjar äntligen öva tal- och skrivförmåga – faser 1-2 kan ha tagit uppemot 2 år. Verklighetens vardagssamtal tillhör en annan språkdomän än berättelser med vardagslivsfokus och behöver därför övas.

Fas 3A: börja skriva

1. Hitta en språkförebild (eng. “language parent”).
   1. En språkförebild är en (för målspråket) modersmålstalare med åtminstone 100 timmar av inspelat, ej agerat, och oklippt material att härma i uttal (och i viss mån manér).
   2. Bra exempel: livestreamare, poddradiovärdar, och talkshowvärdar.
   3. Åtminstone en del av det tillgängliga materialet ska vara video, för att kunna se deras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
   4. ⚠️ Man bör förmodligen välja en person i samma åldersgrupp och med samma könsidentitet. ⚠️
2. Aktivt språkbad: 50 % av den aktiva språkbadstiden ska upptas av att se på materialet med språkförebilden. Resten av tiden kan man se eller lyssna på andras ostrukturerade flerpersonssamtal, t.ex. i talkshowprogram, poddradio, intervjuer, eller ljudchattar. Lägg åtminstone 2 timmar/dag på språkbad.
3. Passiv lyssning: 100 % av den passiva lyssningstiden ska upptas av att lyssna på materialet med språkförebilden.
4. Ren läsning: börja läsa andras skrivna diskussioner, ex. på Twitter, Youtube-kommentarer, eller på forum. Läs i 30 minuter/dag.
5. Aktiva studier: meningsbryt språkförebildens yttringar, och fortsätt repetera gamla kort.
6. Skrivträning: hitta en plats (ex. chatt) att skriva, och skriv utan att haka upp sig på vad som är korrekt, i 30-60 minuter/vecka (det handlar i nuläget bara om att komma igång).
7. Rent nöje: TV-serier, böcker, serietidningar och så vidare har utgått ur språkbadet, och blivit en ren underhållningssyssla.
8. Gå till fas 3B när i princip allt som sägs i vardagssamtal och av språkförebilden är begripligt (utan uppslagsböcker eller annan hjälp), med mental ansträngning eller ej.

Fas 3B: övning

1. Aktivt språkbad: fortsätt språkbada med språkförebilden och ostrukturerade flerpersonssamtal i minst 2 timmar/dag, med 50 % tid åt språkförebilden.
2. Passiv lyssning: fortsätt lyssna på språkförebilden.
3. Skrivträning: hitta och skriv till en skrivsamtalspartner/-lärare som vill rätta misstag. Lägg 30-60 minuter, 3 gånger/vecka.
4. Talträning: börja skugga språkförebilden; att skugga innebär att i realtid härma uttal och manér. Det kan vara svårt, och att bli bra på det kan ta flera veckor, så man kan börja med att skugga någon i sitt eget modersmål. Genomför skuggning i 15 minuter, 4 gånger/vecka, på tidigare oskuggat material.
5. Gå till fas 3C när språkförebilden är helt begriplig utan ansträngning, andra vardagssamtalare är helt begripliga med ansträngning, skrivna vardagsdiskussioner är helt begripliga utan ansträngning, skuggning går bra i åtminstone 60 sekunder (man tappar inte tråden), och att vardagssamtala i text känns bekvämt (man ska inte få hjärnsläpp när man försöker uttrycka sig).

Fas 3C: börja tala

1. Aktivt språkbad: språkbada i 1 timme/dag; vad man språkbadar i (språkförebildmaterial, ostrukturerade flerpersonssamtal, TV-serier) och vilken andel beror på vad man behöver bli bättre på.
2. Passiv lyssning: ostrukturerade flerpersonssamtal (talkshow, poddradio, intervjuer).
3. Skrivträning: vid behov, 0-30 minuter/dag.
4. Talträning: 30-60 minuter/dag.
   1. Monolog: imitera språkförebilden, men tala i 1-5 minuter med egna ord (och egna idéer). Spela in och lyssna efter misstag.
   2. Dialog: hitta och samtala med en samtalspartner/-lärare som vill rätta misstag. Spela in samtalet och lyssna i efterhand för att identifiera misstagen och identifiera rättningarna.
5. Gå till fas 4 när det känns bekvämt att tala om vardagsämnen med (för målspråket) modersmålstalare.

Fas 4: bli expert

Välj en ny språkdomän (t.ex. science fiction-genren, eller nyhetsprogram) och upprepa faser 2-3. Det kommer att gå mycket fortare, eftersom man bara behöver lära sig sådant som skiljer sig från språkbruket i vardagsberättelser och vardagssamtal.

Tidskostnad:

Ett enkelt diagram för att visa ungefär hur mycket tid man skulle kunna lägga på språkinlärningen.

https://www.sfbok.se/forfattare/laromedel-japanska-16129

Om inte, vad tycker ni passar bättre och var kan jag köpa det material som jag behöver? Gärna från en webbutik inom landets gränser.

Syftet är i första hand självstudier i hemmets trygga vrå och om det nu är så att man lär sig något, ta nästa steg därifrån. När pandemin tillåter, kanske en eller flera kurser via t.ex. Folkuniversitetet/Medborgarskolan/Universitetet.

Såg följande klipp på YouTube och vill nu hitta mera, inte bara där utan på nätet rent allmänt, text som videos, men inser att jag nog behöver söka på ett mer effektivare sätt för att hitta mer och matigare info.

Jag är en Japanska A1 elev som söker någon som kan bolla lite glosor, fraser och sånt med mig.

Det kan röra sig om vanliga uttryck, förolämpningar, slang eller så. Hör av er!

Wobleschka

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1355456?start=1022    

Ska vara 17:03 i avsnittet som jag är ute efter.

Har hört lite om detta härliga fenomen förut :)

Det högst betygsatta svaret från en icke-japan var intressant, han tolkade den viktigaste skillnaden som relaterat till vad som är “insiderkunskap” (“vad ska du göra imorgon?” “分からない。”) respektive “outsiderkunskap” (“vad ska president Trump göra imorgon?” “知らない。”). Håå.

Det näst högst betygsatta svaret kom från en japan, som sa att det var ett rent missförstånd. Han skriver att 分かる beskriver en förmåga, och 知る beskriver det att lära sig något. Han ger även exempel, men jag blev ärligt talat inte mycket klokare på hans förklaring.

Då fick jag gå till den eminenta bokserien A Dictionary Of […] Japanese Grammar. Där förklaras att 分かる är “can figure out (spontaneously) various facts – such as content, nature, value, meaning, cause, reason, result – about something whose existence is presupposed”, medan 知る är “someone gets information from some outside source”. Okej, nu började jag närma mig förståelse, jag behövde bara jämföra exempel. Japanens exempel i Stack Exchange-sidan var en bra källa.

Vad jag har kommit fram till, med mina egna ord, är att 知る är att ha mottagit information (tillståndsändring), 分かる är att vara “färdigklurad” (tillstånd), alltså det tillstånd man befinner sig i när man har tänkt på en sak och kommit fram till en slutsats. Ett eventuellt mindre fulsvenskt uttryck skulle kunna vara “att vara kommen underfund med [ngt]”; “att vara” (ett tillstånd), alltså, inte “att komma underfund med” (en tillståndsändring).

Om Akira visar ett personfoto för Benio och frågar “denna person, 知っている?” så betyder det “har du någonsin lärt dig vem denna person är?” (och därför “vet du vem detta är?”): antingen känner Benio personen eller inte. Men om Akira säger “denna person, 分かる?” så blir det “är du kommen underfund med denna person[s identitet]?” (och därför “vet du vem detta är?”): Akira kanske vet eller misstänker att Benio vet vem personen är, men personen har en förklädnad. En viktig skillnad i detta fall.

“Jag 分からない hur man använder kopiatorn” betyder “jag är inte kommen underfund med hur man använder kopiatorn”, medan “jag 知らない hur man använder kopiatorn” betyder “jag har inte mottagit information om hur man använder kopiatorn”. Skillnaden är oviktig om man bara vill säga att man i nuläget inte vet hur man använder kopiatorn.

Japanens exempel med Alice och Bob var bra. (Se länken för japanskan.)

— 知ってる du kopplingen mellan Alice och Bob? (har du fått veta det?)
— 知らない。 (jag har inte fått veta det)
— Du 知ってる att Catharine är Bobs mamma? (har du fått veta det?)
— 知ってる。 (jag har fått veta det)
— Catharine och Alice är tvillingar.
— Håå, första 知った. (jag har fått veta det först nu)
— Visst är de lika om man tittar noga?
— Det har jag tänkt på, men att de är tvillingar 分からなかった. (jag var inte kommen underfund med det)
— 分かった du kopplingen mellan Alice och Bob? (blev du kommen underfund med det?)
— Ja, 分かった, tack. (jag blev kommen underfund med det)
Nästa dag:
— Igår 知った jag att Alice är Bobs moster. (jag fick veta det)

Så vitt jag förstår det, alltså. Rättelser tas emot med tacksamhet.

"すみません" tänkte jag på nyss. "-masen" är ju en "artig negation". Men vad är det egentligen som man negerar? 済すみません är det med kanji. 済すむ betyder att fullborda något, och på Edoperioden (1600-1870) så använde man det tydligen när man talade om pengar: att ha fullbordat en betalning. Men om man inte har fullbordat betalningen? "済すまぬ, jag har inte betalat ännu" säger man och böjer skamset på huvudet. "Jag har inte betalat" blir, underförstått, "jag ber om ursäkt för olägenheten".

Kom och träffa Go! Go! Nihon under vår infoträff för dem som är intresserade av Japan. Vi kommer på besök från kontoret i Tokyo och håller en informationsträff i Stockholm den 23/4, så titta gärna förbi. Missa inte att anmäla dig eftersom antalet platser är begränsat! 

Passa även på att delta i vår tävling för chansen att vinna ett Japan Rail Pass!

Du anmäler dig till infoträffen och tävlingen här:

https://gogonihon.com/se/sakura

Nästa tillfälle är den 25e februari. 

Go! Go! Nihon bjuder på karaoken och du köper din egen dryck/mat. 

VIKTIGT: Evenemanget rymmer ungefär 30 personer och därför viktigt att du anmäler ditt deltagande, skriv gärna en kommentar om att du kommer och om du tar med dig vänner! 

OBS: 18 års gräns pga av restaurangens bestämmelser.

Dela gärna eventet med dina vänner! Hoppas att vi ses! ^_^

https://www.facebook.com/events/958900540909693/

Jaa, vad jag undrar är om det finns någon Japan som bor i Stockholm? Spelar ingen roll om du är tjej eller kille. Men om du vill lära dig svenska så kan vi byta våra språkkunskaper.

Hello my name is Saga, 23 years old. What Im asking about is if there are any Japanese living in Stockholm, dosen't mather if you are a boy or girl, who wants to learn swedish? If thats the case we can exchange language.

Mata ne.

Hoppas att vi kan göra om det snart igen!

Posta om ni hittar någon bra.

Engelska sidor

http://www.japanesepod101.com

http://www.sf.airnet.ne.jp/~ts/japanese/cover.html

http://www.freejapaneselessons.com/

http://sp.cis.iwate-u.ac.jp/sp/lesson/j ... anese.html

http://www.japanese-online.com/

http://www.freejapaneselessons.com

http://www.tokyomokyo.com/inde.....;Itemid=72

http://www.realkana.com/hiragana/

www.learn-hiragana-katakana.com

http://memorize.com/japanese-hiragana

Svenska sidor

http://hem.passagen.se/bomark/japanska/index.html

http://veta.yle.fi/japanska/japanska1.php

http://hem.passagen.se/ein.no.yume/japanska.htm (Mest glosor)

http://www.davidhallgren.se/

1

2

3

Svaret är en plats, sevärdhet eller ett ord/en fras på japanska.

.

Tanken är att vi kommer köra på en fastsatt tid varje vecka med ett bestämt antal lektioner där vi går igenom vanliga fraser och grundläggande grammatik. Utöver det kommer det finnas möjligheten att komma och öva när ni vill med oss inne i övningsrummen. Eventuellt kan vi ju också komma överens om en tid varje vecka för ett gemensamt övningspass eller kanske för en frågestund där jag kan finnas till för att hjälpa er om ni undrar över något eller behöver hjälp.

Om intresset finns så ska jag ordna ihop studieplan och undervisningsmaterial inom kort och så får vi komma överens om lämpliga tider då alla kan vara med.

Tack för er uppmärksamhet och hjärtligt välkommen!

• Klubbrummet, ett allmänt rum för forumets japansktalare,

finns även tre övningsrum:

• 新人 (shinjin, nykomling), för den som är i början av sin japanska språkkarriär och kan behöva hjälp på svenska,
• 成人 (seijin, vuxen), för den som har övat ett tag och vill utmana sig mer (här avråder vi starkt från att tala svenska!), och
• 達人 (tatsujin, mästare), för den som är riktigt vass på japanska! (Här är svenska strikt förbjudet!)

Exakt vad nivåerna betyder får ni själva känna efter, men jag tycker att en utgångspunkt är om man kan be om hjälp och förklaringar på japanska. Om man vill fråga någon annan vad kylskåp heter på japanska men inte kan säga på japanska typ "vad heter en sån där stor, vit maskin man har mat i för att den ska hållas kall?", då hör man nog till nybörjarkanalen. Men undvik svenska så långt ni kan och vågar ändå – det är ju så man utvecklas.
 
Chattklienter finns till Windows, Mac och Linux.

Observera att detta inte innebär någon ledning från Anime.se:s sida! Vi har ingen lärarledning, regelbunden eller ej. Aktiviteten beror helt och hållet på er, så var beredda på att rummen är mindre än fulla. (Förslagsvis kan ni anordna träffar typ Japanskklubben.)

Har sett en del gamla forum trådar där folk har varit intresserade av att prata Japanska med andra i syfte med att utveckla sina språkkunskaper men fått väldigt dålig respons. Japan-guide.com är en sida där du kan läsa om hur man kan ta sig till Japan, Boende, Tips etc. Du kan även skapa en egen kontaktannons eller svara på andras kontaktannonser i syfte att skapa ny vänskap eller utbyte av språk och kultur, eller oftast båda delarna. Innan jag hittade den här sidan så kändes Japan som Nordkorea när jag försökte skaffa kontakter. Men just nu så har jag ungefär ett dussin Japanska vänner som jag pratar med, och de flesta har jag fått härifrån: http://www.japan-guide.com/

Lang-8 Är en sida där du skapar en profil och väljer ditt modersmål och det språket du vill lära dig. Till exempel, Svenska-Japanska. Dock så har jag valt Engelska-Svenska då jag hellre rättar Engelska. Du kan du skriva inlägg på Japanska som då Japaner eller folk som kan det Japanska språket, kommer att rätta åt dig. Du kommer kunna rätta deras svenska/engelska när dom skriver inlägg. Och på så sätt kan du också skaffa kontakter som kanske är mer villiga till att prata över Skype och öva språket. För nånting jag vet från erfarenhet är att Japaner inte är så duktiga på Engelska ("haha") men framförallt så är många livrädd för att prata Engelska och Öva språket med främlingar. http://lang-8.com/

Det här en mysig kanal du kan följa på youtube och just den här videon har väldigt nyttig information med länkar i description till alla möjliga hjälpmedel. https://www.youtube.com/watch?v=EnZ8DnYBMLY

Nu orkar jag inte skriva mer så ha det gött!

Uppdaterar eftersom eller vid intresse.

Vi är ett gäng som kommer att börja prata med varandra på Skype. Vi kommer diskutera allt som har med Japan att göra men fokuset kommer att ligga på att prata japanska så gott det går. Tanken är att vi ska hjälpa varandra att utveckla våra japanska språkkunskaper samt framkalla ett gemensamt intresse för att lära sig mer. Det är inte ofta man får chansen att öva den muntliga delen i japanskan. Så ta chansen!

Du som är intresserad kan ta och slänga iväg ett PM till mig med ditt Skype namn. Första "mötet" blir nu på fredag (28/3) klockan 20:00

Hittills Bekräftade "klubbmedlemmar"

- Soverejn

- JackDaw

- Kidaw

Undrar bara om någon vet något bra ställe att köpa in japansk litteratur ifrån.

Alla tips är uppskattade för de alternativ jag hittat än så länge är ganska dyra, så alternativ är uppskattat. 

Är inte säker på om detta är rätt forum att placera denna tråd i, men jag gör ett försök. Flytta om så behövs!

Jag ska åka till Japan när jag har pluggat färdigt här i Sverige. Har hört av säkra källor att datorerna i Japan är billigare, så jag köper nog en dator där. Troligtvis en laptop.

Min fråga är då;

Finns det Windows XP/Vista med språk på svenska? Det är kanske inte så sannolikt, men engelska då? Det funkar lika bra.

Svara gärna! Tack!

senast tatuerat "japanska tecken" som han förklarade det, tagna ur en tattoo-bok..

kanske inte världens smartaste. Han påstår att dom betyder "tålamod" och nåt mer som jag inte

minns... tänkte kika ifall nån här kan tyda vad det står/betyder?

(Önskar givetvis att det betyder nån maträtt så jag kan retas)..