Hoppa till innehåll
  • inlägg
    58
  • kommentarer
    27
  • visningar
    19 548

Om denna blogg

En blogg om allt möjligt och omöjligt. Skruvkorksblondiner! Top 10-listor! Slice of life come to life!

Inlägg i denna blogg

 

Worlds 2019 - som animékaraktärer

Världens största Mobaspel League of Legends är just i detta nu i full rulle med sitt världsmästerskap. Denna vecka är vi i kvartsfinalserien och det kunde inte vara mer spännande just nu! Men självfallet har vi de som är mindre insatta i LoL och deras e-sportscen, så jag tänkte att en mer igenkännande profilering kan hjälpa en i att välja vilket lag man vill stödja.   SK Telecom T1 - Saber (Fate/Stay Night) Förhandstippad som starkast på förhand, men beror också på omständigheterna. Även som übermänniska så är man inte oslagbar. Var dock redo på att dom alltid ger sitt allt och med största sannolikhet klamrar sig till toppen.   G2 - Fujiwara Chika (Kaguya-sama: Love is War) När man är ute efter att bara ha kul och samtidigt göra något som anses oförutsägbart...men som nästan alltid lyckas i slutändan. Energiskt, positivt och ovanligt lekfullt, detta lag kan gå långt.   Fnatic - All Might (My Hero Academia) En välkänd och respekterad symbol, denna organisation kan göra vad som helst möjligt...under en begränsad tid. Därefter är dom rejält sårbara och fallerar. Problemet är hur de felplanerar sin tidsram och har problem att organisera sin energi när det är som viktigast.   Royal Never Give Up - Genos (One Punch Man) Det finns massiv eldkraft och potential här. Här backas inte när en utmaning står framför en. Dock så är det också bevisat att när en större motståndare visar sig så slutar det oftast i tragedi, och man lämnas likt ett ensamt skal kvar och väntar tills nästa utmanare besegrar honom istället för dig.   Invictus Gaming - Tanya Degurechaff (Youjo Senki) Kyliga, målmedvetna, erfarna och blodtörstiga. Har man stått på toppen så vet man vad som är bäst för en, och här har vi någon som har det i mångfald. Låt oss säga att det vore olyckligt att stå i vägen när dom kommer anstormande.   NA LCS - Aqua (Konosuba) Nordamerikanska ligan har konstant hånats för sina motgångar som resulterat i mediokra, ibland patetiska resultat. När alla deras tre representanter inte ens tar sig ut ur gruppspelet...låt oss säga att botten är nådd.

MathJuice

MathJuice

 

Vtubers - vår räddning eller undergång?

Internet har blivit mer toxic på senare tid. Allt från Facebook och MAGA-anhängare till gamers som klagar på Cyberpunk 2077. En annan del av internet som vuxit på senare tid är livestreaming...som också blivit toxic. Det startade som en blygsam väg att streama dig själv när du spelar spel, men har vuxit till något mer. Normen har dock blivit den så kallade IRL-streamingen där du är din egna dokusåpa. Självfallet har det dragit till sig kritik både på grund av kreatörer som inte tar ansvar eller tänker längre än sin näsa, dels på grund av tittarna för vi kan inte ha vackra saker här i världen...         Vi har nu kommit till en ny milstolpe inom streaming - Vtubers, eller Virtual YouTubers. En Vtuber är en streamer som använder en avatar istället för sitt egna utseende. Denna avatar är en 2D- eller 3D-modell som via motiontrackingprogram läser av dina rörelser i realtime och speglar det i avataren. Detta är inget nytt koncept, men vi kan enkelt peka ut vilka som populariserade genren. Kizuna AI var en av de första i denna trend som rullade likt en snöboll nerför Konsumbacken och fortsatte med det extremt populära Hololive. Du kanske har hört talas om Inugami Korone, Kiryu Coco, Houshou Marine, Gawr Gura eller Amelia Watson sådär i förbifarten.   Vtubers avatarer brukar vara animébaserade skapelser (en standard inom Hololive) och har därför skapat stort intresse från både Japan, Hololives och Kizunas startpunkt, till weebs här i västvärlden. Detta har skapat en annan typ av bubbla jämfört med vanliga streamers, där främsta orsaken är att majoriteten av dessa streamers är kvinnor och att de spelar en karaktär de skapat. Kvinnor på internet har varit ett väldigt..."känsligt" ämne i och med att den ordinarie internetanvändaren inte kan bete sig och saknar hyfs. När en kvinna är i rampljuset brukar en av två saker ske: Hot och trakasserier. Deras åsikt är inte önskvärd och istället för att bara ignorera och vända kinden till så måste användaren slå tillbaka med hot om att döda eller våldta. Upphetsning. De ser en kvinna och vill därför se deras hud för att tillfredsställa sig själva, oberoende om kvinnan vill det eller inte. Vtubers har i största allmänhet inte stöt på detta problem. Främsta orsaken är just för att de skyddat sin riktiga identitet bakom en karaktär och just för att de lockar en publik som är mer underkastande och avgudande till sina "Waifu Overlords" som "kommit liv". Så har augmented reality skapat ett fenomen som gjort internet mer wholesome? Kanske, men det kan också vara mer som ett plåster på ett ganska stort ärr som du borde använda stygn istället. Till att börja med så pekar det på det uppenbara problemet att kvinnor som vistas på internet måste vara helt anonyma för att kunna känna sig någorlunda säkra bland en mansdominerad användarbas. Avataren är också den enda riktiga skillnaden mot traditionella streamers, så beteenden och mönster är densamma. En kategori kallad Just Chatting på Twitch är ett praktexempel på vad som vanligen sker i IRL-streaming: Oftast sittande framför kameran. Ganska oskyldigt tänker man, men ack så tråkigt om det är en dålig personlighet. Kvinnliga streamers har även utnyttjat detta till att visa lite extra hud för att locka mer av sina följare att donera pengar, "Simping" i internettermer. Ett ganska grått område och verkligen omdiskuterat ämne. Reaktionsvideor. Igen väldigt beroende på personligheten i sig men ofta så visas copyrightskyddat material i streamen. Också ett väldigt kontroversiellt ämne och, i min mening, extremt tråkigt och idéfattigt. Filma ute på gatan. Beroende på land kan regler för filmning på allmän plats se olika ut, men det är också allmän hyfs att inte trycka en kamera i ansiktet på folk som inte vill bli sedda av främlingar på nätet. Mycket kaos har hänt under denna kategori. Vtubers kanske inte är lika kontroversiella i denna kategori just för att de är bara ett program och är under kontrakt under ett stort produktionsbolag som modererar deras arbete. Men det är fortfarande en form av "flörtande" med sin publik för att få deras pengar. Jag kanske överreagerar på denna punkt, men simping är fortfarande simping oavsett om det är en fejk person eller inte. Gör allt med lite måtta och återhållsamhet och det är inte ett problem. Men tyvärr så är internet internet och det funkar inte alls så i verkligheten... Sen så kommer vi till om vem som helst kan bli en Vtuber. I teorin? Ja. I folkopinion? Nja. Streamern Pokimane, en ganska kontroversiell kvinnlig IRL-streamer, skapade sin egna avatar för ett tag sen och fick motreaktion från netizens. Vissa antyder att hon hoppar på en trend för att tjäna mer pengar (kanske), andra anser att hon är inte "lämpad" att bli en Vtuber och kommer "smutsa ner" dess anseende. Allas vår största export PewDiePie gjorde också sin Vtuber debut ganska nyligen, men han gjorde det medvetet för att provocera Vtuber-fandomen. Självfallet fick han samma reaktion som Pokimane, men han gillar deras patetiska försök till att "cancela" han och hur hypokritiska fansen är. Så vi kanske inte är framme än. Vi kanske aldrig får ett wholesome internet där folk kan bete sig som folk. Kanske så är Vtubers inte svaret. Det har också växt så mycket på så kort tid att det är svårt att inte bli utmattad av alla digitala animékaraktärer. I slutändan handlar allt om folkvett, vilket betyder att vi är redan fördömda för internet kan inte ens stava till folkvett. Fråga bara Brezals. Han dödade sin sömnrytm för att se en waifu i hajpyjamas klockan två på morgonen...

MathJuice

MathJuice

 

Vissa serier bör inte bingeas...

Så det var en dag som jag var riktigt nere med hög feber, så jag tänkte att om jag nu ändå ska stanna hemma hela dagen kan jag se hur mycket serier jag vill. Så min tanke var då att bingea första säsongen av Ghost in the Shell: Stand Alone Complex. Inte en av mina smartaste drag. För de som inte vet så är Ghost in the Shell en cyberpunkserie med mycket data och androider. Lägg till att den även är en polisserie med en hel del djup i sin story, så det kan vara mycket invecklat prat under förhör och brottsplatsundersökningar. Lägg till allt detta med att den är uppdelad i två olika lägen: Standalone och Complex. Så standalone är helt fristående avsnitt med ett fall i varje, helt oberoende av huvudstoryn complex. Så om inte huvudstoryn och allt cybersnack är invecklat nog så måste man åka slalom mellan vanliga random avsnitt OCH hålla reda på huvudstoryn emellanåt. Så jag ligger där med en feber och har gått igenom nästan två tredjedelar av serien innan jag frågar mig själv "vad var det som hände??" Jag blev nog inte sjukare, men jag blev inte heller friskare eller klokare av att köra igenom ett mindre maraton innan jag hade lite betänketid mellan avsnitten. Dock så förstörde detta inte min nyfikenhet för cyberpunk. Istället så provade jag på nästa projekt: Psycho-Pass. I en framtid där Japan är en form av Big Brother-stat där allas stressnivåer och ens "kriminella index" kan beräknas så anses landet vara en av de säkraste nationerna i denna sargade framtid. Inte lika invecklad (eller smart) som Ghost in the Shell, men hade en riktigt fin charm. Den var också extremt dystopisk och mörk. Sen så var den extremt lätt att bara mata på då det hade detta flyt som gjorde att man ville se mera. Men det betydde också att den gradvis blev mörkare. Efter halva säsongen brast det. Jag blev deprimerad av fiction efter elva avsnitt. Man såg det komma, men man kunde ändå inte förbereda sig. Jag tror jag såg färdigt serien på drygt två dagar och var emotionellt tom efter det. Efter att först lekt med ens känslor så öppnar andra akten upp sig med existentiella frågor som verkligen skakar om ens livsåskådning. Serien i sig är briljant, men väldigt hårdsmält. Som sagt, vissa saker bör inte bingeas...

MathJuice

MathJuice

 

Under luppen: Videospelsindustrin kontra New Game!

Det senaste decenniet har jag varit så less på spel med hur de har transformerats: Mera grinding, allting ska vara ett battle royale, battle passes, loot boxes och all annan möjlig och omöjlig form av monetisering. Samtidigt när man skrapar lite på ytan så märkte jag mer och mer hur hemsk industrin egentligen är bakom kulisserna. Självfallet sker dessa hemskheter i andra mjukvaruindustrier eller där kapitalism regerar (*host* USA), men det slår som hårdast när något man bryr om påverkas. Och det verkar inte gå åt bättre tider hellre... Men 2016 släpptes animé versionen av New Game! Seriens skapare Shotaro Tokuno nämner själv att han har 3 års erfarenhet från industrin (inga specifika detaljer dock) och tyckte att han borde göra en serie om sina erfarenheter. Här följer vi Aoba Suzukaze som ny intern inom Eagle Jump Studio och hennes resa inom denna industri. Efter att ha sett båda säsongerna, en OVA och läst 9 volymer av mangan känns det lite som ett drömscenario jämfört med vad man hör idag. Så jag tänkte bara för att få vädra lite frustration se vad som kunnat vara en mer human värld för programmerare, artister, designers etcetera och hur Eagle Jump styr sitt skepp jämfört med våra IRL företag. Vision När man startar från noll krävs det ett designförslag inom all form av mjukvaruutveckling. Förutom deras flagskepp, JRPG:t Fairies Story, så brukar Eagle Jump uppmana sina arbetare att komma med förslag för nästa spel. Dessa förslag lades fram till direktör Hazuki som med en mindre jury bestämde vilket förslag man gick med. Så teoretiskt sett så kunde alla inom företaget få sin idé förverkligad. Hur designförslag sker i verkligheten är oftast en fråga om marknadsundersökning. Man ställer sig frågan vad som är populärt. I värsta fall kan en ledning högst upp i kedjan (alltför ofta personer utanför utvecklingsprocessen som exempelvis utgivaren) bestämma vad som gäller. Bioware fick uppdraget att "göra ett onlinespel" och det var det enda dom fick som ledord. I nästan sex år försökte man skrapa ihop någonting som liknade ett komplett äventyr, men dålig ledning och kommunikation mellan olika studios och team ledde till många specifikationsändringar innan man till slut fick fram Anthem. Och vi vet hur det slutade... Anthem saknade en vision att följa och hade inte någon ledare vid rodret. Faktisk utvecklingstid var ett drygt år och det som kom ut från studion var en Destiny-klon som inte höll måttet av vad som utlovats. Eagle Jump börjar alltid med att bena ut sitt projekt innan man sätter igång utveckling. Det hjälper också att de har erfarna ledare att luta sig mot samt huvudprogrammeraren Umiko som inte tar nån skit gällande specifikationsändringar. Crunch Inom systemutveckling finns olika metoder och modeller om hur man tacklar ett projekt. En alltför vanlig metod är crunch, där grundidén är att jobba extra hårt inför en release för att fixa och polera produkten innan den når marknaden. Detta betyder extra övertid för utvecklingsteamet. Men vad som var menat som en sista kvalitetskontroll har inom spelindustrin tagit form som "gör det releasefärdigt". Detta betyder inte att det är buggfritt eller optimerat de flesta gånger, utan de vill inte missa releasedatumet. Crunch kan ske i vilket skede som helst hos dom och majoriteten av denna övertid är obetald. Red Dead Redemption 2 till exempel hade 100 timmars arbetsvecka. Ta som perspektiv att vi svenskar i regel jobbar 40 timmar i veckan måndag till fredag vanligtvis, vissa kan relatera hur mycket det är. En vecka är 168 timmar och utvecklarna för RDR2 jobbar alltså mer än hälften av veckan, och hälften av den tiden var obetald. Plus att det är inte hållbart för kroppen och psyket att jobba konstant. Det är skadligt och oacceptabelt. Eagle Jump har haft sista minuten crunch innan release, men det var polering och buggfix som var fokus. Dom har en strikt deadline för när själva huvuddelen ska vara klar innan man ens funderar på polish. Sen så snackar vi om att komma in under en helg och inte 60 eller 80 timmarsvecka, men om man fått övertidsbetalt framgick inte. Sen så har vissa kolleger som Yagami en ovana att arbeta kvällar och även sova på jobbet. Detta gjorde hon på eget bevåg, men man har hört skräckhistorier om utvecklare som inte fått gått hem och sovit på kontoret under crunch. Crunch är en biprodukt av ledningens misslyckande och är inget man bör eftersträva inom industrin men det sker tyvärr fortfarande i stor grad. Anställningsvillkor Alltför ofta så är ens jobbsäkerhet som spelutvecklare alltid i fara, oberoende om man gör bra ifrån sig eller inte. Många studios är marknadsförda och styrs då därefter av...ja, pengarna helt enkelt. Men det var också den gången då Activision Blizzard tjänade rekordmycket pengar förra året, bara för att sedan sparka 800 anställda. Ytterligare att ta i perspektiv: Huvuddirektören Bobby Kotick tjänade 40 miljoner dollar och andra höjdare inom företaget tjänade också miljonbelopp. Samtidigt så finns det folk på grundnivån som inte ens hade råd att äta lunch. Samtidigt på Eagle Jump så ser vi en stabil miljö för sina anställda. De tvingas inte till avsked efter en release, även om det inte sägs om dom går med vinst eller inte. Två saker som sticker ut: Det första är att alla inom företaget är kvinnor, väldigt sällsynt med kvinnor i den verkliga branschen och särskilt inom maktpositioner. Den andra är den gången man fick följa med på företagets årliga läkarundersökning. Aoba och kompani har sjukvård via företaget, ytterligare en grej som är extremt ovanligt i verkligheten bara för att man vill spara några kronor.   Det här borde räcka som en mindre rant för idag. Visst är det omöjligt att leva som man gör i en manga, men standarden inom spelindustrin är skrattretande. Allt detta är mycket beroende på kapitalism och amerikanisering där pengarna flödar uppåt och rättigheter för den vanliga arbetaren (som exempelvis ett fackförbund) ses ner på och ignoreras. Allt för att feta Bobby Kotick ska slippa betala skatt på sina 40 miljoner... Jag märkte allt det här hemska bakom kulisserna allteftersom kvalitén på nya spel sjönk och breddades plats för mikrotransaktioner och säsongspass. Om de som arbetar inom spelindustrin har det dåligt så kommer även slutprodukten att vara skräp. Alla förlorar på det...förutom dom rikaste på toppen förstås. Och det ser alltmer ut som att vi aldrig kommer vara i närheten av det förhållanden som visas i New Game! Vad vet jag, allt jag vill är kanske att ha Hifumin trösta mig då jag sitter nedbruten i tårar efter att jag sett att nyare spel ska kosta 700 kronor styck och att alla ska ha ett eget season pass för 500 extra...

MathJuice

MathJuice

 

Twelve days of Weebmas

On the first day of Christmas my waifu gave to me: A brand new figurine! On the second day of Christmas my waifu gave to me: Two isekais, and a brand new figurine! On the third day of Christmas my waifu gave to me: Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine! On the fourth day of Christmas my waifu gave to me: Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine! On the fifth day of Christmas my waifu gave to me: FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the sixth day of Christmas my waifu gave to me: Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the seventh day of Christmas my waifu gave to me: Seven zombie idols, Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the eight day of Christmas my waifu gave to me: Eight bowls of ramen, Seven zombie idols, Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the ninth day of Christmas my waifu gave to me: Nine packs of Pocky, Eight bowls of ramen, Seven zombie idols, Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the tenth day of Christmas my waifu gave to me: Ten goblins dying, Nine packs of Pocky, Eight bowls of ramen, Seven zombie idols, Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the eleventh day of Christmas my waifu gave to me: Eleven witches flying, Ten goblins dying, Nine packs of Pocky, Eight bowls of ramen, Seven zombie idols, Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine!   On the twelfth day of Christmas my waifu gave to me: Twelve eps a season, Eleven witches flying, Ten goblins dying, Nine packs of Pocky, Eight bowls of ramen, Seven zombie idols, Six body pillows, FIVE GOLDEN DRILLS! Four Keijo pros, Three slice of lifes, Two isekais, and a brand new figurine! GOD JUL PÅ ER ERA WEEBS!  

MathJuice

MathJuice

 

Trilogiernas förbannelse

Nu under vårsäsongen så hände det äntligen. En serie som varit i limbo länge och som behövde en tredje säsong för att verkligen sätta punkt i sagan då tvåan kändes tom med ett alltför öppet slut. Det tog tretton år innan den kom. Jag pratar förstås om Full Metal Panic Invisible Victory. Och...den hamnade på plan to watch orört... Här har man väntat och väntat på att den äntligen ska komma, och sen när den är här så bangar jag. Var det för länge? Har jag bara glömt vad den handlar om efter alla dessa år? Eller var jag bara insnöad på Comic Girls under denna säsong? Sen så slog det mig: det är inte första gången det har hänt. Spola bandet tillbaka till 2008 då Shakugan no Shanas andra säsong slutar. Vi ser Shana vänta vid en julgran och vi inbillar oss vad det menar, detta direkt efter en ganska lam slutstrid. Självfallet vet vi inte hur det slutar för de höll det öppet för tolkning. Fyra år senare, Shana 3 med Final i titeln kommer ut. Än en gång så har jag fortfarande inte sett den. Vad är det som hindrar mig från att ta sista steget för att veta vad som verkligen händer? Ytterligare några år tillbaka till 2006, School Rumble har sin andra säsong färdig och allting hänger i luften. Först två år senare kommer tredje säsongen...i form av en OVA-serie på två episoder. Jag hörde hemska rykten om hur dåligt det blev och fick flashbacks till hur OreImo hanterade sitt slut. Ska Harima få Tenma? Eller går han istället till Eri eller Yakumo? Vad händer med Mikoto? Och får Karen sin Kyousuke eller faller han för Lala? Ytterligare en serie i backloggen som kanske aldrig får se sitt ljus. Kan vi skylla på att det tog så lång tid mellan säsongerna så jag slipper känna skuld över det hela? Vi kan? Skönt, ännu en börda som släpptes från mina axlar. Nu kan jag börja leva igen, hörde ju att Free ska ha en tredje säsong nu under sommaren...

MathJuice

MathJuice

 

Triage X - överskuggad av "sig själv"

Inom manga så går fanservice och action hand i hand hos flera serier, och i de flesta fall så fungerar det alldeles utmärkts. Varför det fungerar bättre på tryck än som animerad serie kan diskuteras men inte denna gång. Istället ska vi fokusera på en serie som i min mening förtjänar mer uppmärksamhet men som överskuggats av sin föregångare... 2006 kom första volymen av en ny serie från författaren Daisuke Sato och illustratören Shouji Sato (inte relaterade) vid namn Highschool of the Dead. Denna manga handlar om ett gäng skolelever under en helt vanlig dag som spårar ur till en fullskalig zombieepidemi. Vi följer deras resa genom Tokyo där de försöker överleva något som ingen trodde skulle inträffa i dagens samhälle. Serien är faktiskt bra, trott eller ej, och den fick även en egen animéadaption 2010. När videotittarna fick tag på den dock så var dom inte lika imponerade. Det var även en specifik scen där bröst som bröt mot tyngdlagen fick alla att reagera extra kraftigt. Ytterligare ett exempel på små detaljer som folk lägger alltför mycket vikt på som inte påverkar kvalitén (som när folk klagade på Rail Wars där de inte kunde se det magnifika i denna deckarserie på räls). Detta till trots så höll sig serien till källmaterialet och var faktiskt välgjord, men skadan var redan skedd. Dock så saknades ett avslut då mangan var fortfarande ett pågående projekt, men kanske inte så länge som man hade hoppats... Omkring 2008 tog serien ett längre uppehåll. Detta var inte p.g.a. inre konflikt eller agg mellan skapare utan på grund av Daisukes hälsa. Under denna tid sa Shoujis redaktör att han skulle börja på en ny manga likt Highschool of the Dead. Sagt och gjort, och utifrån detta så föddes Shouji Satos originalverk Triage X. De dåliga nyheterna är att HotD inte kommer bli klar då Daisuke gick bort 2017. Men vad är då Triage X för något? Triage är en term inom medicin där man sorterar och prioriterar patienter beroende på deras symptom. I serien är vi i Tobioka City där en form av hemligt medborgargarde bildats under namnet Black Label. Black label är också en medicinsk term där en tumör som får denna klassificering anses som skadlig och bör opereras bort. Dessa individer rensar runt stadens maffias och drogkarteller för att hålla staden levande, och alla medlemmar har en stark koppling till deras ledare doktor Mochizuki. Triage X är en form "spirituell uppföljare" till Highschool of the Dead...förutom det faktum att ena handlar om zombieapokalypsen och den andra om doktorer och medicinstuderande som leker Batman. Den fick också en egen animation, men saknade kvalitén som Madhouse hade vid HotD. Så i dessa tider så har folket som inte kan få sitt bokslut från zombieapokalypsen så finns det ett redigt alternativ från samma illustratör. Det är bara lite synd att uppmärksamheten har överskuggats av sin företrädares ökända rykte och dess snabba uttåg. Jag är bara här för att säga att det finns en serie med hårdkokt action och "en gnutta" fanservice som förtjänar lite mer uppmärksamhet. Sen så måste jag ge en eloge till Shouji Sato för hans stil är verkligen läcker. That is all.

MathJuice

MathJuice

 

Sugoi Dekai: Hur kontroversiella är vi egentligen?

Uzaki-Chan Wants to Hang Out! är en slice of life denna säsong som är ytterligare en reta-min-senpai serie i stil med Please don't bully me, Nagatoro och Teasing Master Takagi-san...där enda skillnaden verkar vara att vår protagonist har stora bröst denna gång. Hana Uzaki var i klassen under senpai Shinichi Sakurai i gymnasiet och den trenden fortsätter även på universitetet som båda går till. Uzaki lägger dock märke till Sakurais tillbakadragna och ensamma natur, så hon bestämmer sig för att "störa honom så att han inte känner sig ensam". Och det var det. Ytterligare en i raden av serier om retsamma karaktärer. Inget mycket att se här eller? Njae, tydligen inte. Uzaki Hanas design har varit ett hett ämne sedan animationen släpptes. Eller kritiken började redan 2019 då Röda Korset Japan släppte en affisch för att öka bloddonationer där Uzaki var "posterflicka". Denna drog kritik för att vara översexuell (med fokus på brösten) och att den inte platsar i ett sammanhang som detta. Mycket av detta utspel verkade vara från Twitter, och särskilt västerländsk Twitter, så det verkar ha ekat svagt hos japanska regeringen och Röda Korset som låtit affischen vara orörd. Men sedan adaptionen började har denna kritik blossat upp igen. Uzaki är relativt kort (likt sina kollegor Nagatoro och Takagi) men har massiva bröst trots sin korta hållning. Detta har väckt liv i Twitter som anser att designen är för barnslig och insinuerar att det är en form av sexualisering av en minderårig. Japan har alltid varit en nation som med sin unika kultur valt att marschera till sin egna takt och göra vad dom vill utan påverkan utifrån. Det märks särskilt inom manga och animé. En renässans av karaktärer och scenarion breder ut sig i dessa verk. Men en vanlig trope är just den där ålder möter kroppsideal. Äldre kvinnor är egentligen purunga och småflickor är gamla som haggor. Ett gammalt koncept som förståeligt inte sitter så bra med en mainstreampublik, även om det är att ta i att slänga ut pedofilkortet så fort man inte gillar någonting ur metat. I en tidigare blogg gick jag igenom just hur svårt det är att rättfärdiga just fanservice inom scenen, men det kan även appliceras till denna situation om besattheten från väst om hur Japan skildrar sina karaktärer. Å ena sidan så kan man ta sig en funderare om vi som konsumenter av detta medium borde tänka mer på konsekvenserna av tecknade serier med väldigt unga kvinnliga karaktärer. Det är dock inte rättfärdigat att stryka alla över en kant över minsta småsak som dom själva inte gillar. Att ge en generaliserande etikett eller på andra sätt trycka ner sin motpart skapar inte dialog eller insikt, bara mer konflikt. Å andra sidan så känns hela detta spektakel som ytterligare en kastvind utan kraft. Visst kan man dra fram argumentet att vi pratar om fiktion, men det vore enklare att peka ut den sanna andan av "outrage culture". Sociala medier har på senare tid blivit mer och mer giftigt i och med att alla SKA höra ens åsikt och dom MÅSTE tycka om det vare sig dom vill eller inte. Men detta händer alltsomoftast i en bubbla, och medan två sidor eller mer slåss i en tråd så fortsätter livet utanför på som vanligt. Uzaki-chan kör fortfarande på som vanligt och folk fortsätter se på den eller andra serier. Så vad lär det oss som tittare egentligen? Saker som detta gör mig lite rädd över vad som händer ifall animé slutar vara en sån nisch och fler ögon granskar varje serie. Vad händer när folk förstår att Senran Kagura är en grej? Uzaki-Chan Wants to Hang Out! är helt okej förresten. Designmässigt är Uzakis kropp det minsta problemet, men hennes röstskådis lyfter verkligen hennes framträdande (Naomi Oozora, eller Satania från Gabriel Dropout). Och scenen när hon viftar i cafeterian var nog en ganska bra höjdpunkt. Den gillar att vara riktigt fräck dock, så var redo på det. Fast på ett nontroversiellt vis förstås!

MathJuice

MathJuice

 

Storma Area 51 i stil

Det är snart den 20:e september, datumet för årets stora event: stormningen av Area 51. Eventskaparen har själv nämnt att deltagarna ska "Naruto-springa" för att kunna undvika att bli träffad av amerikanska kulor. Om du som deltar inte vet nog mycket om Naruto (eller om du har nog med självrespekt att inte se den serien, lol) så kommer här en lista över andra rekommenderade stilar att vandra in i den hemliga basen på. Stilrent? Effektivt? I din egna takt? Vi har för alla smaker!   Menacing Man kommer långt med klassiker, även om det är lite långsammare än andra stilar. Som extra bonus så skrämmer man iväg de mera knäsvaga motståndarna innan du ens hunnit fram till ingången.   Saitama Det ser ut som en normal jogg, men med rak rygg och extra höga knälyft...och extremt snabba såna. Du ser lite fånig ut när du springer så, men garanterar en plats längst fram i leden.   True Shinobi Få vet om att Narutostilen är bara en av olika ninjastilar när man springer. Denna är en mer effektiv och disciplinerad stil där den främre armen minskar luftmotståndet mot kroppen. Detta gör en även redo att dabba på direkten om så tes nödvändigt.   Nii-san Mer miljövänlig än en Micra och snabbare än en Qashqai, denna coola (heh, pun) snabbtransport används av de mest disciplinära kombattanter utan att trötta ut deras ben. Andra varianter inkluderar issurfning och isskridskor, men då krävs extra ninjaträning.   Valkyria Snabb acceleration och ganska bra medelhastighet, denna variant garanterar att motståndarna vet att du kommer. Det är också rekommenderat att bara använda denna för att fly i motsatt håll. Garanterar att du springer som en häst.   Devil Dash Ingen kommentar...   Bröderna Fluff Ett svenskt patent, denna manöver kräver två personer och en lite längre uppstart. Men när den väl kommer igång så är man så gott som ostoppbar. Hastigheter uppemot 50 krull i minuten är garanterat.

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Selnia Iori Flameheart

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Selnia Iori Flameheart.   Namn: Selnia Iori Flameheart Nationalitet: England Yrke: Student Roll: Familjen Flamehearts nästa ättling Karaktärsdrag: Tjurig Hårfärg: Ljusblond Hårprofil: Två stora industriborrar Serie: Ladies versus Butlers! Voice Actress: Mai Nakahara   Hakureiyou Academy är en skola för den rika adeln med en liten unik uppdelning. Det finns två "kurser" som går parallellt, nämligen en för adelsfolket och en för tjänarklassen som då kan träna sig till butler eller piga under skolans gång. Självfallet så är dagens objekt från tidigare nämnda högre societet; Selnia Iori Flameheart. En engelsk flicka som flyttat till Japan just för att gå i denna högklassiska skola, Selnia lever och andas högsta klass. Däremot så har hon svårt för att hålla lugnet och brusar upp sig väldigt lätt vid minsta provokation. Detta är vanligt förekommande bland två specifika klasskamrater. Den första är Akiharu från tjänarkursen, en ung man som inte tar skit från någon och särskilt inte från en som tror sig stå över honom. Bråken mellan dessa är ökända och är mycket fram och tillbaka. Det var även Akiharu som myntade smeknamnet "Drill" p.g.a. Selnias två stora skruvlockar. Den andra är hennes gamla rival Tomomi. De har känt varandra sedan länge och Tomomi är lite av en sadist som gillar att trycka på Selnias knappar när hon får chansen. Så även om hon kan ses som en ädel representant av House Flameheart så krävs det inte mycket för att hon ska lacka ur... Men vad som är mer unikt än hennes humör är hennes magnifika hår. Med två stora "twintails" som krullar sig ner ända till baksidan av hennes knän så kan man säga att smeknamnet "Drill" är välförtjänt. Men det är inte bara för syns skull heller! När Selnia blir riktigt arg kan dessa två skruvar börja rotera likt ett par massiva industriborrar. Hastigheter uppemot 2700 rpm har uppmätts. Självfallet har ingen provat att borra med dessa toppar, men teoretiskt sett kan dom användas vid borrning av aluminiumplattor. Selnia- en dam som kombinerar både elegans och nytta. 10/10 Drilluh!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Ranko Kanzaki

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Ranko Kanzaki.   Namn: Ranko Kanzaki Nationalitet: Japan Yrke: Professionell idol Roll: Artist för 346 Productions Karaktärsdrag: Blyg gothic lolita med chuunibyou-syndrom Hårfärg: Grått Hårprofil: Twin drills toppar Serie: The iDOLM@STER Cinderella Girls Voice Actress: Maaya Uchida   Som en idol gäller det att sticka ut och samtidigt hitta sin nisch. Man kan nog säga att Ranko mer eller mindre föddes med den. Hon är fascinerad av gothkulturen och dess mani gällande mörka färger och spets. Dock så kan det misstolkas att hon är intresserad av metal eller skräck, vilket är helt fel då hon inte klarar av läskiga saker. Huvudtemat bakom looken (enligt henne själv) är en fallen ängel som söker efter försoning. Ranko har även tagit åt sig lite av chuunibyou-fenomenet i hennes språk och blandat det med goth för ett riktigt unikt men förvirrande anförande. Detta är mest för att dölja det faktum att hon är riktigt blyg, men det har samtidigt influerat hela hennes akt. Hon var den förste i hennes produktionsgrupp att bli soloartist och deltog även i 346 Productions årliga upplaga av Cinderella Girls-konserten. Hennes största hobby är att rita, även det väldigt gothinspirerat. Är bästis med ryska Anastasia från samma produktionsgrupp som också bor i samma idolhem. När man kör twin drills kör man vanligtvis genom hela svansen (se Claire Harvey), men Ranko har bara sina toppar krullade. Dom är inte små och diskreta som med längre hårlängder men dom dominerar heller inte för mycket över resten av håret. Från toppen av svansen ända ut till topparna känner man en mer raffinerad och välpolerad volym av hår som definierar folk med den klassiska gothlooken, i kontrast med ojousamas som har spretigare och yvigare hår. Toppa av det med spetsiga rosetter och looken passar Ranko som hand i handsken.  10/10 Ranrans!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Nate Mitotsudaira

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Nate "Neito" Mitotsudaira.   Namn: Nate "Neito" Mitotsudaira Nationalitet: Frankrike/Japan Yrke: Student/riddare Roll: Mitotsudaira-klanens nästa efterträdare Karaktärsdrag: Mix av tsundere och gammaldags ridderlighet Hårfärg: Platinumsilver Hårprofil: Fem (!) massiva borrar Serie: Horizon in the Middle of Nowhere Voice Actress: Marina Inoue   På en jord som blivit svårare att bebo där mänskligheten har tappat möjligheten till rymdresor, har man nu börjat gå igenom historien från start i hopp om att återfå kunskapen igen. Detta leder till en mix av fantasy och avancerad teknologi under resans gång och allt kan hända när de olika nationerna eftersträvar dominans. Det är här som Nate briljerar. Född i ett franskt adligt hushåll som hälften människa och hälften varulv blev hon skickad av sin mor till att tjäna klanen Matsudaira i Musashi. Väl där har hon svurit lojalitet till Ariadust Academy och elevrådspresidenten Aoi Toori. Nate är den enda riddaren i Musashi som kan delta i regionens politiska beslut, men när hårt står mot hårt så är hon i sitt rätta element. Med näst intill oförstörbara kedjor som hon manipulerar likt en klätterväxt gör med sina grenar kan hon decimera hela arméer i ett ögonblick. Trots alla hennes storheter så är hon liten när det gäller hennes bröst, speciellt jämfört med hennes klasskompisar. Men hon kan skryta med sin exklusiva frilla...

Trots att Nate är en närstridskämpe så har hon låtit sitt hår växa ut. Hennes varulvsursprung gör att hennes naglar är oförstörbara, men vet inte hur hennes hår påverkas av det. Trots detta så är det imponerande! Föreställ Selnia Flamehearts stora borrar, fast lite större...och lägg till tre till. Så hon har fem massiva och absolut glamorösa skruvkorkar som hon bär runt på mitt i stridens hetta. Men dom dansar tillsammans med Nate när det händer saker som mest. Det finns mycket att gilla med henne från VA:n till personlighet, men det faktum att denna lilla kropp bär på dessa massiva hårborrar med sån elegans är *chefs kiss*! 10/10 Scellan approves!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Luvia Edelfelt

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Luvia Edelfelt.   Namn: Luviagelita Edelfelt Nationalitet: Finland Yrke: Student/Magiker/Affärskvinna Roll: Edelfeldts familjehuvud och magikerstudent hos Clock Tower i London Karaktärsdrag: Tävlingsinriktad och prålig ojousama Hårfärg: Orangegult Hårprofil: Extremt långa och stora lockar likt ett ormbo Serie: Fate/Kaleid Liner Prisma Illya, Fate/Unlimited Codes, Fate/Stay Night - Unlimited Blade Works, Lord EL-Melloi II Case Files: Rail Zeppelin Grace Note Voice Actress: Shizuka Itou   Luvia har en extrem drivkraft och söker alltid efter perfektion, men i slutändan kan det leta till överdrift och lite väl pompöst även för en rik dam som henne. Likt Batman har hon två sidor: den andra är den av en magiker. Hon studerar hos organisationen Clock Tower i London och är ibland direkt inblandad som en form av agent som sett när hon bistod Lord El-Melloi II eller då hon var en Magical Girl. Jepp, hon är (har varit) en Magical Girl. Trots hennes inflytande och bragder har Luvia inte varit involverad i några av krigen över den Heliga Graal. Men det kan bero på att hennes främsta önskan är helt enkelt att förnedra sin rival- Rin Tohsaka. Båda två har känt varandra länge och även samarbetat vid flera tillfällen, men de kan fortfarande inte stå ut med varandra. Ironiskt nog så är båda tränade inom ädelstensmagikonsten (sorry, hittade ingen bra översättning på jewel magecraft). Det finns två saker som Luvia älskar: Emiya Shirou (eller Shero som hon kallar honom) och professionell wrestling, vilket hon själv utövar flitigt. Hon har även fått smeknamnet "Forklift Lady" efter detta. Utöver alla dessa udda karaktärsdrag så är hon en sann ojousama som bemästrat det klassiska Ohoho- skrattet. Luvias hår är av sann ojousama- anda där hennes ringlets dominerar hennes profil. Hennes långa hår har sex- sju stora lockar som kan beskrivas som dreads eller ormar...eller i Rins fall; korvslingor. Som pricken över i:et har vi en delad lugg och två stora blå rosetter på sidorna som ytterligare bekräftar att hon är av blått blod. Det har dock varit exempel där hon har haft håret slungat över hennes högra axel och bara ha topparna som klamrar sig över i slingor (se Lord El-Melloi II och Fate/Stay Night - Unlimited Blade Works). Vid de tillfällena var det när hon var yngre alternativt när hon var i wrestlingkläder. Men det vore svårt att säga att Luvias frisyr inte är ikonisk och ett välkänt tecken inom Fate- universumet. 10/10 Ohoho!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Elf Yamada

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Elf Yamada.   Namn: Elf Yamada Nationalitet: Japan Yrke: Författare Roll: Sötaste och bästa lättromanförfattaren någonsin (hennes ord) Karaktärsdrag: Stort ego Hårfärg: Påskblond Hårprofil: Två små ringletstoppar över axlarna Serie: Eromanga-sensei Voice Actress: Minami Takahashi   Yamada satsade hårt redan från start. Efter att hon gick ut grundskolan började hon skriva, och är nu en succéförfattare som fjortonåring. Hennes främsta serie, "Dark Elf of Bursting Flame", är en fantasyroman med mycket ecchi inbakat. Många har kritiserat hennes berättarstil och hur handlingen inte riktigt avancerar. Dock så säger två miljoner sålda exemplar en hel del, plus den kommande animéadaptionen. Självfallet så har succén stigit åt hennes huvud. Yamada är självsäker i och med att hon har alla siffror som talar för henne. Detta har gjort henne besatt vad gäller att jämföra sig med sina konkurrenter, och i takt med hennes lilla storhetsvansinne har hon börjat kalla sina fans för tjänare. Men det finns en sak som hon saknar: illustrationer från Eromanga-sensei. Hon är ett stort fan och måste bara ha hennes teckningar i nästa projekt. Ironiskt nog är detta det enda skälet till att hon är lite avundsjuk gentemot sin rival Masamune som faktiskt har Eromanga som partner. Även om Yamada är väldigt uppblåst tack vare sina framgångar så kan hon vara riktigt vänlig när man väl lär känna henne. Hon har också väldigt unika vanor i hennes författande som kan ses som excentriskt för andra, men hennes förläggare ser det som lathet. Likt hennes förnamn Elf antyder så har hon spetsiga öron. Hur det spelar in i serien vet jag inget om dock...

Yamada kör en reverse gothic lolita stil med ljusa färger i hennes kläder, speciellt rosa, vitt och rött, elegant ackompanjerat med en liten rosett på hennes huvud. Hennes hår är dock mer traditionellt likt en ojou-sama. En lite bryskare lugg som delar sig på mitten men överlag vågigt hår med mjuka lockar i topparna. För att toppa av det har vi två klassiska axelringlets som ramar in ansiktet. Dom finns alltid där för att påminna dig om att du är underlägsen henne. Väldigt unikt utseende för en författare och kanske Kuronekos motsats (samma universum yadda yadda), men riktigt sött och ibland humoristiskt. 10/10 Animéadaptation!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Claire Harvey

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Claire Harvey.   Namn: Claire Harvey Nationalitet: United States of Liberia Yrke: Student Roll: Elevrådspresident och kommendör över Little Garden militärakademi Karaktärsdrag: Isdrottning Hårfärg: Guld Hårprofil: Twin drills Serie: Hundred Voice Actress: Mao Ichimichi   Hundred kan beskrivas som den mindre lyckade kusinen till Infinite Stratos. Världen är under attack från en utomjordisk ras kallad Savage och de enda vapen som biter mot dessa parasiter kallas för "Hundred". Individer som kan kontrollera dessa vapen kallas för Slayers. Claire Harvey är en av de starkaste Slayers som finns, och tack vare det är hon huvudansvarig för militärakademin Little Garden. Här ser hon till att det mänskligheten har att erbjuda är i topp trim när Savage slår till. Hon är iskall, hård och erfaren när det gäller strid. När Hayato Kisaragi blir inkallad för träning lyckas han hamna i trubbel med Claire vilket leder till att hon utmanar honom på en duell. Där visar hon varför hon är den starkaste Slayern i Little Garden. Efter det så faller hennes karaktär tyvärr offer för harem tropen, men det är inte därför vi är här. Vi är inte här för hennes styrka som Slayer, hennes hårda attityd, inte ens hennes..."tillgångar". Nej, vi är här för att granska hennes troféer på huvudet! Det finns de som avgudar twintails, sen finns de som dyrkar de gyllene kurvorna som gror från hårrötterna (*host* *host*). Sen finns det vissa unika fall där det bästa från två världar möts. Blandrasen Twin drills är det perfekta exemplet av adelsprydnad. Claire Harvey härstammar dock från militär bakgrund, men vissa skulle kunna argumentera att militär och adel har liknande hög status inom hierarkin. Håret är däremot mindre vanligt för en som är konstant vid fronten. Claire bär dessa med bravur när hon utstrålar en aura som visar att hon är högst upp i befälsordningen, samtidigt som hon elegant dansar runt på slagfältet där svansarna böljande följer hennes attacker. De sitter högt och snurrar ända ner till roten och följer även med i topparna när hennes hår är släppt ut. Kortfattat så är Claire den moderna riddaren "vi förtjänar men inte behöver just nu". 10/10 twintails!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Celia Cunami Aintree

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Celia Cumani Aintree.   Namn: Celia Cumani Aintree Nationalitet: Frankrike(?) Yrke: Student Roll: Elevrådspresident och Windford Academys bästa riddare Karaktärsdrag: Lugn och ödmjuk Hårfärg: Platinumblekt blont Hårprofil: Långt hår med krulliga toppar Serie: Walkure Romanze Voice Actress: Kei Mizusawa   Någonstans i Centraleuropa finns den lilla staden Helen's Hill, känd för sin prestigefyllda skola Winford Academy. Här tränas de bästa idrottsmännen och kvinnorna i tornerspelens ädla konst. En av dom eleverna är Celia Cumani Aintree. Celia kommer från en högt respekterad familj och hennes hållning indikerar den ädla bakgrunden, men är trots detta ödmjuk över både hennes ursprung och det faktum att hon har enastående talang. Eftersom hon har båda fötterna på jorden och visar briljans som riddare så är det naturligtvis omöjligt för de andra eleverna att inte avguda henne. Hon har dessutom vunnit Winfords stora turnering två år i rad nu, förankrat hennes dominans inom tornerspel. Celias främsta hobby är att samla nallebjörnar och har stor kunskap om deras ursprung från USA:s 26:e president Theodore "Teddy" Roosevelt. Celias utseende skriker ojousama, men hennes beteende är långt ifrån den stereotypen. Hennes hår dock är typiskt för den arketypen. Långt och gyllene böljande med avslutande krulliga toppar i varje sträng. Hennes överkammade lugg och två sidosträngar som hängandes ramar in ansiktet ger en järv look i ett annars välvårdat hår. Som pricken över i:et har vi två rejäla skruvar kommande från bakom öronen och vilar på framsidan av hennes axlar. Riktigt majestätiskt och verkligen betonar Celias adel rundat av resterande hårverk som bevisar att hon är sportig och elegant på samma gång. 10/10 teddybjörnar!

MathJuice

MathJuice

 

Skruvkorksblondinonomicon: Cecilia Alcott

Skruvkorksblondinonomicon är ett samlingslexikon för karaktärer inom animé som har de distinkta skruvarna, borrarna eller ringlets i håret. Alla är välkomna oavsett hårfärg men blondinonomicon rullar så fint på tungan så jag var bara tvungen att inkludera det. Varje inlägg inom nomiconet presenterar en karaktär med detta drag så att ni, era okultiverade barbarer, får smaka på riktig kultur! Dagens karaktär: Cecilia Alcott.   Namn: Cecilia Alcott Nationalitet: England Yrke: Student Roll: Englands Infinite Stratos Representative Candidate Karaktärsdrag: En modern ojousama Hårfärg: Ljusblont Hårprofil: Långt med skruvkorkslockar i slutet av topparna Serie: Infinite Stratos Voice Actress: Yukana   Infinite Stratos är ett kraftfullt vapen i form av ett exoskelett som bara kvinnor kan använda, vilket förskjutit kraftbalansen i världen. I Japan finns en skola dedikerad till att lära upp studenter till piloter för dessa vapen. En av dom är Cecilia Alcott. Cecilia är en engelsk medborgare men studerar som en representant av hennes hemnation, lite som en utbytesstudent som kommit in på stipendium. Som en representant har man en egen privat Infinite Stratos (nej, jag kommer inte förkorta det!) och i Cecilias fall använder hon Blue Tears, en plattform dedikerad till prickskytte och strider på långa avstånd. Hon är från en ädel familj och hennes beteende och humör återspeglar det likt den klassiska ojousama man är van att se från andra serier. Lite kaxig och arrogant för att hon är "en representant från en ädel familj" samtidigt som hon har träningen att bevisa det med. Självfallet finns drag av tsundere där hon lätt kan bli sur om hon möter motstånd från sina klasskamrater. Hennes största svaghet är matlagning, men tyvärr så har ingen meddelat henne det... Ojousamas har långt, böljande hår som varumärke och Cecilia kör fullt ut på det spåret. Håret är delat i flera separata slingor och hennes lugg är iklädd ett elegant spetspannband. Hennes skruvkorkar bildas i slutet av hårtopparna i fyra-fem av slingorna. De mest noterbara är de två lockarna som hänger ner efter hennes kinder och över axlarna, ett klassiskt drag för damer inom överklassen. Översiktligt kan håret påminna om en bläckfisk med sina tentakler representerat av de olika slingorna. Hennes lugg är dubbelt representerad med först en sidokammning med en liten ahoge som sticker fram under pannbandet, för att sedan spridas till ett mittbena ovanför bandet. Överlag ett hår som perfekt återspeglar Cecilias ädla men vassa personlighet. 10/10 tekoppar!

MathJuice

MathJuice

 

Season passen dödar japanska fightingscenen

Det jag beundrat vad gäller japanska utvecklare är att de alltid gör sin egna grej, oavsett vad marknaden säger. Med det sagt så är deras främsta fokus då på hemmaplan. Å andra sidan så är deras stora produktioner riktigt solida...vilket gör detta mer sorgligt. När det väl adapterar från väst så är det de värsta från industrin. Den senaste trenden inom fightinggenren är season pass, det vill säga innehåll som förköps både långt innan release av själva innehållet och innan vad för innehåll det är. Det är inget nytt men det som händer gällande fightingspel är att karaktärer hamnar bakom denna paywall, speciellt gamla favoriter som nu måste köpas loss. Låt oss gå igenom de större och senaste profilerna/förbrytarna:   Street Fighter 5: Kanske min favorit i serien som också är den mest slemmigaste. Väldigt bristande innehåll med seg grind för att låsa saker. Sen kom smällen med inte en, inte två, men TRE season passes med en handfull karaktärer i varje. Gissa var Akuma, Juri och Blanka hamnade... BlazBlue Cross Tag Battle: BlazBlue, Persona, Under Night och R.W.B.Y. mixar och matchar i denna ambitiösa crossover. Dock så är hälften låsta bakom ett season pass (eller deluxe edition). Riktigt, riktigt lågt. Soul Calibur 6: Jag kan köpa att 2B från Nier Automata kommer som DLC-karaktär, men Tira och Amy? Som i karaktärer från tidigare iterationer? Varför? Bara...varför? Dead or Alive 6: Dead or Alive 5 Last Round hade sjukt många season passes för kostymer med ett fåtal gästkaraktärer inbakade bland dessa. Nu slår man till direkt med ett season pass för 900(!) kronor. Mestadels kostymer kanske, men Mai Shiranui från King of Fighters dyker upp här precis som i förra spelet. Dock så har spelet redan fått kritik från dess utdragna progression vad gäller kostymer och Nyotengu är låsts som förhandsbokningsbonus. Frågan är om mer kommer hamna bakom detta lås.   Det värsta med det hela är att dessa spel är riktigt bra på vad det var menade till: slagsmål. Men det verkar som om den förgiftade brunnen som är AAA-gaming har nått fjärran östern som ger oss urholkade upplevelser där man verkligen måste kämpa för att få njuta av något man lagt ner 700 spänn på. Eller så kanske den har funnits hela tiden? Hur som helst så är det inte kul att hosta upp extra stålar för att få sin favoritkaraktär. Spelar ingen roll om det är Rainbow Six Siege, Street Fighter 5 eller nästa Mulle Meck, det är inte okej och det känns hemskt...

MathJuice

MathJuice

 

Rykte: Hideo Kojima tar klivet till animé

Skaparen av populära TV-spelserien Metal Gear Solid och uppkommande Death Stranding, Hideo Kojima har nu ett rykte runt sig om att slå sig in inom animé-industrin. Sora Tokui, röstskådespelaren bakom Nico Yazawa från Love Live! School Idol Project  och en bekant till Kojima, har märkt ett växande intresse hos honom vad gäller mediet. Han är ett stort fan av Love Live-serien och har tidigare nämnt att han velat skriva ett manus likt det han sett i animéväg. "- Jag är ett stort fan av mediet och har undrat om det inte finns plats för något som skriker 'Kojima' inom industrin", säger Hideo själv. "- Det är dock inte aktuellt just nu då vi fokuserar på Death Stranding, men i framtiden kanske." Han säger även att hans favoritkaraktär är Ohara Marie från uppföljaren till hans favoritserie Love Live. "- Hennes utländska bakgrund och framåtanda är så gulligt, speciellt när hon bryter på engelska." Än så länge är Kojima förtegen och har inte gett något direkt ja eller nej om hans hopp till nästa karriär. Skådespelaren och Kojima-kompisen Norman Reedus verkar inte veta mer än vi. "- Jag har inte hört någonting men om det blir av så är jag gärna på." Reedus är engagerad i idén och drar även paralleller från sina egna erfarenheter av Death Stranding som han medverkat i; "- Jag har en bäbis inom mig, sen är den borta, och en massa döda havsdjur, osynliga utomjordingar och ett par 'änglar' som svävar ovanför...det är ju bara så animé som det kan bli!" Vi försökte även få en kommentar från Kojima-kompisen nummer två, storregissören Guillermo del Toro. Han visste dock ingenting heller, men ville gärna påminna oss om "nästa" Pacific Rim...

MathJuice

MathJuice

 

Recommending ain't easy!

Volbla: MathJuice, jag behöver en ny slice of life att följa. MathJuice: Självfallet, det skulle vi kunna lösa! Har du provat Gabriel Dropout ännu? V: Redan sett, men den var bra. Något mer? M: Vad sägs om Comic Girls? Fyra olika mangakas med olika genrer stannar i samma hus... V: Den var inget för mig, nästa. M: Okej, men vad sägs om Hinako Note? En lantflicka flyttar till storstan för att lära sig teater trots att hon har folkskräck, och så... V: Du, en fråga bara. Har du något som inte är, du vet...cute girls doing cute things? M: ...Ursäkta? V: Jamen du vet, vill ha lite balans i mitt tittande. M: Du sa slice of life, inte skolromcom med lite supernatural vid sidan om. V: Jag vet, jag vet. Men ifall ifall, vettu... M: ...Daily Lives of High School Boys? V: Redan sett. M: JÄKLAR! V: Jag kanske formulerade det fel: Det behöver inte vara fullt testosteron, men mindre cutesy-ish om du förstår. M: Jag menar, du kan ju se Strike Witches. V: Räknas det som slice of life? M: Statistiskt sett, nej, men det omfamnar konceptet ganska bra ändå med lite blandning av äventyr Indiana Jones style. V: Har dom lärt sig att ta på sig byxor ännu? M: ...Definiera byxor. V: Nänänä, vi går inte där. Vet du vad, jag tror jag prövar på något annat... M: Vänta vänta! Jag tror jag har något som passar dig. Lite halvt slice of life med flera tjejer plus lite musik och mycket humor. V: Okej, kör hårt. M:   V: OH MY GOD! M: Gillar du det? V: Det verkar episkt! Tack så mycket för din rekommendation! *Volbla lämnar rummet samtidigt som han googlar Zombieland Saga i förbifarten* M: Another satisfied customer!

MathJuice

MathJuice

 

Nybörjarcosplay del 1

Efter lite mersmak från Närcon funderar jag på hur man kan involvera sig mer inför nästa gång. Ifall det nu blir en nästa gång nu när vi är mitt i en pandemi och allt det där som 2020 gillar att förstöra för oss. Men i alla fall så tänkte jag, varför inte prova på cosplay och se ifall det skulle vara något för mig. Förvänta er inget storslaget dock! Det enda jag pysslat med är Warhammer-figurer och sopcontainrar. Japp, du hörde rätt! Så det jag ville prova på är något så komplicerat som en militäruniform. Vi pratar om en ODST-soldat från Halo-serien. Dessa är de tuffaste soldaterna efter Spartanerna och står för Orbital Drop Shock Trooper, kallas även för Helljumpers. Varför? Jo för dessa är de luftburna jägarna från framtiden vilket betyder att de hoppar i små pods som kraschar från en planets omloppbana. Metal as frick! De har även en unik rustning med utstickande detaljer på bröstplåten, axelskydden och den slimmade hjälmen. Hur svårt kan det vara att göra en i verklighet? Skitsvårt säkert, men man måste ändå prova. Det jag lärt mig är bara några grunder från videotutorials jag skimmat igenom, några gratisguider från cosplay workshops och små tips här och var. Det jag tog från det var att oberoende av erfarenhet så hjälper det att arbeta utifrån en mall, skiss och/eller referens. Så här började det:   Som en grund använder jag gamla hockeyskydd att bygga runt på. Bröstmatta, armbågsskydd och knäskydd som jag enkelt kan bygga på. Jag köpte en liten rulle cosplayfoam som det verkar heta. Likt ett tunnare sittunderlag men kan formas med hjälp av en värmepistol. Jag har ingen värmepistol. =( Skisspapper för referens när man skär i skummet. Simpelt men effektivt. Massvis med kartong för mera raka linjer och för att spara på skummet. En bra mattkniv/hobbykniv att skära med. Limpistol. Bättre än att arbeta med lim på tub, sitter stabilt. Silikontätning för lister. Behöver jobba mer på det... Så det första jag gjorde var att börja med att skissa upp en någorlunda referens till den unika bröstplåten och använde det som mall när jag skar ut den ur skummet. Det låter kanske barnsligt enkelt att göra detta, men denna teknik är extremt effektiv så har det som vana att skissa av något för bättre referens eller utformning. Efter det skar jag ut mindre bitar att bygga den utåt och även ett par axelremmar. Därefter tog jag bort alla skydd på bröstmattan då dessa bara var i vägen. Applicera limmet och vi har något som liknar en bröstmatta som kan ha använts av en ODST-soldat. Om han var lite skelögd och gillade ett lättare pansar det vill säga... Skummet är svårt att få det finslipat så jag försöker bara skapa en grundform och forma i efterhand med tätningsmedel och färg. Nu applicerar jag silikon för att täta glipor och ge en lite mjukare form. Det jag använde var vanligt tätningsmedel för både inne och utomhusbruk. Det är vattentätt och håller mot solen, men det är riktigt tjockt och svårt att jobba med. Funderar på att experimentera med något lite tunnare och mer formbart om så finns. Allt det här kan ändras till det bättre efter lite färg dock, så vi får se slutresultatet. Nästa steg är axelskydden. Min form är ganska basic men kan nog formas lite mer sen när vi kommer längre in i bygget. Axelskyddet hos ODST är delat i en övre del, en undre skena och något som sticker ut i mitten. Det kan läggas till senare efter vi har stabiliserat grunden. Skuldran är en kartongbit som jag böjde över mitten med två sidor klippta som en triangel. Vinkeln är improviserad fram till att passa in till böjningen av första kartongbiten. Trianglarna är också lite böjda i mitten så dom buktar ut och ger en viss 3D-effekt och liknar mer formen i skydden på rustningen. Insidan tejpades med silvertejp innan jag limmade, sen tätade jag med silikon på utsidan för att jämna bygget. Även om det inte blir det snyggaste så tror jag det kommer vara ganska stabilt (för att vara kartong, det vill säga). Sen så gjorde jag...någonting med armbågsskydden. De är i fullt kaos då jag inte riktigt vet än hur jag ska göra med dom formmässigt, för de ska hamna mellan armbåge och handled istället. En idé som jag har är att fästa ett mobilfodral på en av dom så jag kan använda mil telefon från vristen och göra olika grejer den vägen. Vissa rustningar i Halo har en vristdator att pilla med, så tänkte att jag kunde experimentera med det också. Detta är så långt jag har kommit. Hittills i timmar kanske vi räknar med knappt 20 (tekniskt sett rätt, men mera kring 10-12 timmar, mer än så hade varit en förolämpning mot faktiskt bra cosplay), utan att räkna med tiden att låta limmet/silikonet torka. Det är snart två och en halv månad till Närcon och det känns väldigt bra just nu, men det värsta är kvar i och med hjälmen och en eventuell bössa. Men det ska bli spännande när det börjar ta form och vi får lite färg på det hela. Stay tuned för part 2!

MathJuice

MathJuice

 

Närcon 2019 i bilder

Mitt första Närcon var extremt spännande och samtidigt uppeggande när man vet att alla runt omkring en delar ett gemensamt intresse. Mycket liv och rörelse och 30 plus i luften. Det perfekta tillfället att bara djupdyka i hur det såg ut på konventet. Välkommen till Linköpings universitet:   Tonvis med merch med allt från manga, DVD och Blu-Ray till figurer, plush och dakimakura. Ovanligt mycket krimskrams med K-popgruppen BTS också. Skulle kanske investerat i en Jimin pin... Ordbilder media var även de med på ett hörn. Dom här var lite tråkiga. Dom bara står och...ja, står. Sverok var på plats och hade tävlingar om att göra den snyggaste trollstaven. SvenskaMagic hade en egen hörna där casual EDH och nybörjarvänliga turneringar tog plats. Utöver Magic fanns det tonvis med andra kort- och brädspel som spelades runtom campus. Allas @DrTenma egna föreningsvänner från Mangakai var på plats för att promota deras manga- och animeklubb. Varma hälsningar, wish you were here! Den digitala spelhörnan bestod mest av konsoler med splitscreensupport som (självfallet) Super Smash Bros, Injustice, Guitar Hero och andra klassiker, plus ett datarum där TFT och Roblox dominerade den mesta speltiden. Utöver det fanns det mitt i C-huset en chans att prova på Beat Saber på livestream och även en liten hörna där indiespel visades upp. Uteaktiviteter som föregick innefattade vattenkrig, hoppborg, dragkamp, kubb, sumodräkter och här en demonstration och träningsworkshop av LudoSport Sverige, den officiella kampsportsformen för ljussablar. Bandai Namco hade ett booth där man kunde prova på Code Vein, ett Soulslike för weebs. Det har även coop, så nu kan du carrya mig @Klona. På stora scen bjöds det på J-pop och mindre cosplaytävlingar. Missade tyvärr det mesta som skedde här då scenen var till en början svårt att hitta till. Med allt det där ur vägen har vi sparat det bästa till sist: Cosplayen!   "I never really was on your side!" Blå spion från Team Fortress 2 är här för att förstöra din dag. Danganronpa var väldigt populärt val för flera deltagare, men denna figur från serien känner jag tyvärr inte igen. Eller är jag ute och cyklar igen... Hittade däremot en av massa Chiaki Nanami på plats. En väldigt ung Taiga från Toradora. F.A.N.G. från Street Fighter minglar med Hattmakaren och Alice från Tim Burtons Alice i Underlandet. En Imperial Commissar från Warhammer 40.000, redo att avrätta desertörer utan minsta tvekan! John Wick starring Keanu Reeves...and his mighty pen! "You're breathtaking!" Rainbow Six Siege är också ett populärt val hos cosplayers. Här har vi Bandit, Thermite, Kapkan, en...terrorist, och IQ, redo för inbrytning. Även vår herre och frälsare Tachanka behöver vila lite grann i denna hetta. "GPS satellites? Unmanned drones? Fooking laser sights?" "The more crutches you have, the more it hurts when they're kicked out from under ya." "If there's one thing I know for sure, it's that a six inch blade never loses reception." Rook, Smoke och Fuze gör sig redo att storma Pressbyrån. En stor skara My Hero Academia fans fanns bland oss, här Uraraka och Froppy. Och en väldigt imponerande Bakugou! Under konventet fanns det paneler från olika serier som gick ut på att en liten teatergrupp spelar karaktärerna i en form av improvisationsshow med Q&A med publiken. Helt ovetande vad panelen skulle innefatta gick jag på Love Live! -panelen. Fick mig ett gott skratt när medlemmarna från Muse berättar hur de ska storma Area 51 och rekonstruerar sina favoritvines. Och självfallet en och annan Nico Nico Niii. Maki is not amused. Mera Love Live! Love Live! Sunshine!! Aquors!!! Nozomi tillsammans med någon jag inte känner igen från My Hero Academia. Från klassikern Tokyo Mew Mew. League of Legends var extremt populärt, speciellt K/DA skinsen. Här har vi en riktigt bra Evelynn. "You can always trust Mafia Braum!" Fick höra att för att gå in i rollen som Braum växte han några extra decimeter. Denna Fiddlesticks var mäkta imponerande...och lite läskig. Newt Scamander från Fantastiska Vidunder, eller Sp4zie från YouTube? Ni får bestämma! Här är han tillsammans med storboven Grindelwald. "Requiescat in pace." Ezio Auditore från Assassin's Creed. Har ingen aning vilken serie dessa kommer från. Glömde att fråga... Jag hörde Hetalia Axis Powers, men sen vet jag inte om hon sa Italien eller någon annan. Väldigt proper dock. "Feet first into hell." ODST-soldat från Halo. Äntligen en Vocaloid, och det är Hatsune Miku herself! Och en Sakura Miku bara för att vi kan. Sailor Uranus och Sailor Neptune från...Bananer i Pyjamas, vad trodde ni? Hittade dock ingen Sailor Moon... Sailor Venus är nu med på ett hörn... ...Innan de fotobombar en Stormtrooper och hans selfiestick. Final Fantasy möter Assassination Classroom. Originaltrion från WarCraft 3. Jaina Proudmoore, The Lich King och Arthas Menethil. En Sith från Old Republic-eran och unge Anakin Skywalker från Star Wars Episod 3. Nordisk representation! Lilla My och Snusmumriken från Mumintrollen. Pretty neat. Name a more iconic duo, I'll wait. Link och Zelda från Legend of Zelda. Finbesök från Twitch, Dr. Disrespect jagar nästa chicken dinner. Framgick dock inte om han blev bannad under dagen... En personlig favorit, en nästan livs levande Satsuki Kiryuuin från Kill la Kill. 2B från Nier Automata. Spot on! Väldigt vågat från Fate/Grand Order med egyptiska Nitocris och Cleopatra. Misato Katsuragi från Neon Genesis Evangelion i par med Yang Xiao Long från R.W.B.Y. Featuring Dante from the Devil May Cry series! En småländsk Peter Quill/Star Lord från Guardians of the Galaxy (och baby Groot). Bröderna Ed och Al från Fullmetal Alchemist. Gillar rustningen på denna. Bästa måste nog vara denna Totoro dock!   Summa sumarum så hände det väldigt mycket på universitetet. Ber så hemskt mycket om ursäkt till alla som jag störde med kameran, och ett stort tack för att ni ställde upp. Häftiga kostymer, häftigt community och ett häftigt konvent. En helt okej dag kan man säga.  

MathJuice

MathJuice

 

Mitt problem med shounen och "rule of cool" i allmänhet

Jag skulle säga att jag är en person som gillar (eller för det mesta tolererar) klichéer mer än de flesta. Skulle även säga att jag gillar lite mer ostiga serier för de mesta. Även om ett koncept upprepats till döds så kan jag tycka om en serie, medan de flesta andra blir avtända på det. Så min tolerans för "mellanserier" är relativt hög enligt mig. Med det sagt så är det en trope, för att inte tala om en hel genre, som jag har haft svårt med... Shounen är ett format som ofta handlar om en hjältes resa om att slå huvudbossen och rädda världen. Hjälten i sig är oftast full av självförtroende och gör det främst för sina vänner, oftast med attityden att "allting kommer bli daijoubu". Detta plus alla slagsmålsscener som är extremt långa eller med extrema superkrafter som exploderar hela scener är lite i överkant för min smak. Det sistnämnda är lite i linje med den så kallade "rule of cool", där överdrift går till så extrema längder att det blir coolt. Problemet för mig är att trots allt skumt som kan hända så behöver jag en viss förankring och kan inte se fascinationen i att överdriva. Detta är inte bara relaterat till slagsmålsscener, men även karaktärer och miljön. I min extremt begränsade kunskap inom genren ska jag ta upp två motsatser i One Punch Man och My Hero Academia för att försöka förklara när överdrift öh...går till överdrift. OPM är uppbyggt kring regeln i sitt utförande där en kille överdrivet tränar sig till att bli en superhjälte i en värld bland hjältar och monster. Första säsongen var ganska tyglad och kunde hålla sig tillbaka lite utan att gå helt överbord. Andra säsongen, som de flesta håller med om, tappade gnistan helt och i samma takt matade på med karaktärer och överdrivna slagsmålsscener. Även om universumet säger att det ska vara skumt så finns det inget riktigt samband i hur karaktärerna är...i brist på bättre ordval, representerade. En groda i karate gi, gummihammardräkt, svart man och snubbar i linnen i kontrast med exempelvis terminatorklonen Genos känns lite väl krystat dumt. I kontrast till det så kändes de allra första hjältarna man stötte på i MHA väldigt genuina. Jag kommer inte ihåg namnen alls, men jag kommer ihåg att de gav ett bättre intryck än de flesta andra karaktärer från OPM. Det kändes som om dom är lite överdrivna, men bara till en viss del, och verkligen formats till att ha en egen unik identitet som inte förknippats med dumt-coolt. Så min förklaring kanske inte var den bästa och jag är nog även den person som är minst lämpad att predika om shounenserier, men i slutändan så vill jag bara framföra att överdrift i min mening inte är den bästa lösningen. För mycket av någonting (ja, även fanservice tro´t eller ej) kan vara riktigt avtrubbande på lång sikt.

MathJuice

MathJuice

 

Min Topp 10: Vem kan slå Thanos

För er som inte hängt med i decenniets kanske största crossover: Marvel startade sitt massiva filmprojekt Marvel Cinematic Universe med två dussin superhjältefilmer som knöt samman universumet med gruppen Avengers. Thanos är den stora stygga. Hans mål är att få tag i sex skumma stenar med extrema krafter för att forma hela universum...genom att döda hälften av det. Thanos är stor och stark likt Hulken, och han har bevisat att han kan slåss mot flera hjältar samtidigt. År av erfarenhet har gjort honom extremt slug och flexibel mitt i brinnande strid. Man kan aldrig underskatta denna jättesmurf för han kan vända ett underläge i ett ögonblick. Han är även vis efter sitt sökande efter stenarna. Med dom kan han utrota hela universum, utan dom...tar det lite längre tid bara. Trots att Thanos är ganska imba i sin rätt i filmuniversumet så får vi icke förglömma att OP är ett slagord inom animé. Denna lista drar fram några som kan stå emot och vinna mot honom i en strid på liv och död. Vi skippar karaktärer från One Punch Man (ganska uppenbart varför) och Dragonball Z (för att jag har ingen koll på vad alla karaktärerna gör, och dessutom kan nog minst hälften av dom spöa honom skitenkelt...tre fillers senare).     10. Goblin Slayer (Goblin Slayer) Mannen vars namn och rykte byggts upp från år av goblinslakt möter en motståndare som är i en helt annan liga än honom...och inte en goblin. Även om hans erfarenhet kommer från att mobba små gröna gubbar så betyder det inte att Orcbolg inte är flexibel mot andra motståndare som dyker upp. Han har också en tendens att bryta mot Genèvekonventionen under sina strapatser. Thanos får hoppas att han inte använder vatten mot honom.   9. Naofumi Iwatani (The Rising of the Shield Hero) Som Sköldhjälten är Naofumi en ostoppbar kraft som kan motstå Thanos råa styrka. När han sen är uttröttad sätter han in nådastöten med Iron Maiden och Blood Sacrifice. Detta hänger dock ganska skört om Thanos går hårt på honom och inte ger utrymme för något offensivt utspel. Men Naofumi är även han finurlig och kan utnyttja hans defensiva fördel till att slå hårt.   8. Shiba Tatsuya (The Irregular at Magic High School) En "magiker", soldat och programmerare i ett och samma paket. Denna strid kommer vara över i ett ögonblick eller vara extremt ensidigt till Shibas fördel. Han har räckvidden och eldkraften att förgöra vem som än står upp mot honom. Det hjälper kanske också att han har en "omstartspunkt" att falla tillbaka till, så han är näst intill odödlig. Vore pinsamt för Thanos att få stryk av en nörd...   7. Gilgamesh (Fate/Zero) Det finns nog flera heroiska själar som kan spöa Thanos, men det vore underhållande att se dialogen mellan dessa två. Det hjälper även att Gilgamesh rankats som den starkaste av alla själar och att han tack vare sin Noble Phantasm "Gate of Babylon" har tillgång till ett näst intill outtömligt förråd av vapen och andras phantasmer. Med gyllene kedjor som kan tygla gudar och ett svärd som river sönder allt i hans närhet så sitter Thanos i skiten om Gilgamesh är någorlunda seriös.   6. Rory Mercury (Gate: Jieitai Kanochi nite, Kaku Tatakaeri) En 900 år gammal halvgudinna vars huvudmål är att spöa alla som dissar krigsguden Emroy med en hillebard som likt Thors hammare kan bara lyftas av den utvalde. Rory lever för att slåss och och får något av en sexuell kick utav det. Thanos erfarenhet står sig slätt här och han är inte lika vig som "Rory the Reaper". Hjälper också att hon är näst intill odödlig också, ett återkommande tema i listan...   5. All Might (My Hero Academia) Rättvisans symbol kan i sitt esse och i sin biffiga form visa Thanos var skåpet ska stå. Jämfört med att möta All for One så är detta nog en barnlek även om han inte kan hålla sin form alltför länge. Det finns nog plats för en Plus Ultra reserverad för lila rymdsmurfen, men det känns som att det är lite overkill.   4. Selvaria Bles (Valkyria Chronicles) Kraften från en Valkyria är inte att leka med. Med en urladdning av hennes spjut kan Selvaria decimera inte bara Thanos utan armén som stod bakom honom (betoning på "stod"). Skölden stoppar också allt som han kan tänkas kasta mot henne och i värsta fall kan hon bara självdetonera sig själv i en mindre kärnvapenexplosion.   3. Tokisaki Kurumi (Date A Live) Ingen har koll på vad, när eller hur Kurumi är. Det man vet är att hon vägrar dö, hon klonar sig själv oändligt och hon gillar svart spets. Hennes huvudvapen Zafkiel består av en flintlåspistol, musköt och en klocka. Med dessa tre kan hon styra tiden och göra massvis av fuskiga saker. Även om Thanos hade några stenar så skulle det nog inte spela någon roll i slutändan.   2. Alucard (Hellsing) Inte för att man känner sympati för någon som planerar att mörda halva universum, men när man möter Alucard så är det svårt att inte tycka synd om honom. Nasistvampyrer kunde inte döda honom och om dom har problem men något så är det svårt att se vad en utomjording kan göra för att stoppa honom. Thanos kommer i alla fall att dö med stil...extremt plågsamt, men i stil.   1. Altair (Re:Creators) En entitet vars krafter kommer från fanfics och poster från Pixiv och Nico Nico Douga, Altairs arsenal är bokstavligt talat outtömlig. Hon kan manipulera alla tryckta och digitala medier som manifesterar sig i världen. Tekniskt sett så är dock inte Thanos en fiktiv figur i detta skede, men det förhindrar inte henne från att göra en massa annat skumt. Om det inte funkar så har hon tonvis med svävande svärd. Tro mig, Thanos är körd i denna matchup!

MathJuice

MathJuice

 

Min Topp 10: Udda maskots

Det finns udda karaktärer inom detta medium, och så finns det ännu mer udda maskotar. Riktigt, riktigt udda maskotar. Behöver jag förklara mer än att visa vilka som kom på listan?   10. Dango (Clannad) Kanske den mysigaste maskoten på listan är fortfarande lite udda. Dango är en dumpling gjord på rismjöl och smaksatt beroende på tillfället för att sedan serveras på ett grillspett. Så någon i Clannad tog tillfället i akt att ge dessa dumplings ögon och göra en sång av den. Ser mera ut som stenar med ögon. Eller slime med ögon. Men sången är fortfarande bra.   9. Bonta-kun (Full Metal Panic? Fumoffu) En karnevalsmaskot som redan sett en hel del, men som i sergeant Sagaras ögon är det perfekta vapnet. Efter några modifieringar kan dräkten användas för infiltrering och stormning samt skydda bäraren från kulor och gaser. Det är lek och roligt ända tills Bonta-kun drar fram ett hagelgevär och skjuter gummikulor mot en...   8. Komari-dockor (Non Non Biyori) Hotaru är väldigt, väldigt fäst vid Komari, men kan inte riktigt uttrycka det. Så i hemmets lugna vrå syr hon söta små dockor i hennes avbild. Okej, det är lite gulligt. Men att fylla hela rummet med dom? Det är på gränsen till abstinens. Och lite stalker varning. Och lite hoarder-varning om vi ska vara riktigt petiga.   7. Messengers (Kämpfer) Ni vet hur mahou shoujou-genren har den där sidekicken som ger en magiska krafter för att bli en magical girl? Föreställ er nu gosedjur med deras inälvor stickandes ut från deras mage och som ger en magiska krafter att beväpna en och tvinga in en i en form av battle royale. Vad sägs om att krama Levande Brända Lejonet eller Självmordsbenägna Kaninen?   6. Zombiedockor (Re-Kan!) Hibikis klasskompis Makoto är tokig i zombies. Så tokig så hon har skapat sin egna..."armé"...av zombiedockor. Japp, hemmagjorda zombies att gå runt med. "Fångade mellan liv och död av en okänd förbannelse, men dom sörjer inte deras öde för det" är vad hon säger. Känns lite som muterade tygversioner av dom där Funko Pop leksakerna, fast mer mardrömslikna...   5. Tippy (Is the Order a Rabbit?) Caféet som Chino och hennes pappa driver, Rabbit House, har självfallet en kanin som maskot. Inte bara vilken kanin som helst, utan en Angorakanin. Det skumma med denna kanin är inte det faktum att Tippy i själva verket är Chinos farfar reinkarnerad, utan att Angorakaniner faktiskt ser ut som en boll i verkligheten. Chino gillar att bära runt honom på huvudet också, så det är ju rätt sött.   4. Tuba-kun (Hibike! Euphonium) Det största instrumentet i en blåsorkester har självfallet den största maskoten. En serie av nyckelringar med olika instrumentantropomorf, Tuba-kun hänger på Kumikos väska för "det fanns ingen eufonium i serien". Av någon anledning fanns det även en kostym från en av skolans kulturfestivaler att använda.   3. Komissa (Psycho-Pass) Denna maskot hamnar här inte för sitt utseende i första hand utan mest för sitt utförande. Allmänhetens Säkerhetsbyrå använder denna som ett hologram över sina drönare för att inte störa den allmänna ordningen under pågående polisarbete. Grejen är att det används också vid vägspärrar och infiltration, så helt plötsligt kryper dessa in på en med samma monotona inspelade tjat och försöker svepa iväg en...eller så är det en regeringsagent gömd därunder. Man vet aldrig med dessa hologram!   2. Ankou (Girls und Panzer) De olika stridsvagnarna i Ooarai Girls Academy är representerade av olika djur som sköldpadda, anka och flodhäst. Lagets ledartank, en tysk Panzer IV, har Ankou...en marulk. Mardrömsfisken som lurar sina bytet med ett fejkat ljus som dinglar framför dennes mun fylld med sylvassa tänder. Ja, det låter sött! Kan vi ha den i rosa och med riktigt tjocka läppar? Och kan vi göra en dans om den med matchande dräkter som är så pinsam att ingen vill göra den?   1. Higero (Wataten) Lilla Hanas favorit. Ingen vet var han kommer ifrån eller vad han gör, men Hana är som tokig i honom av någon anledning. Påminner mer om Borat fick en animé-adaption. En fulare version av Borat dessutom...

MathJuice

MathJuice

×