Hoppa till innehåll
Anime.se

Hur kom ni i kontakt med anime?


docster
 Share

Rekommenderade inlägg

  • Svar 54
  • Skapad
  • Senaste svaret

Toppskribenter i detta ämne

Det var julen 1990, jag minns den som om det vore igår då jag fick några hårda paket från Farbror Tomten. Jag minns hur jag sken upp när jag upptäckte ett Nintendo Entertainment System i ett av de stora paketen. Det var nog den bästa julen i hela mitt liv. Jag upptäckte inte bara Nintendos underbara världar, jag fick ta del av en helt ny värld, bland bergen. Jag upptäckte att jag hade fler paket efter att ha stått och kramat om min Nintendo Entertainment System i flera minuter. Med en stor och glad min så tog jag upp de resterande paketen och slet upp pappret. Nu var det lite småsaker som leksaksbilar och en film. Men jag insåg inte då att denna film var en av objekten som skulle förändra mitt liv. Jag insåg inte att just denna film, skulle påverka mig, nästan starkare än vad mitt kära Nintendo skulle göra. Denna film - titlad; Silver Fang.

Jag insåg redan då att Silver Fang var en annorlunda tecknad film, med tanke på den lite udda tecknade stilen. Jag visste dock inte vilken sorts stil det var, men det gjorde detsamma. Jag visste att det här inte skulle vara som t.ex. de gamla sköna klassikerna Tom & Jerry, eller Droopy. Jag minns hur jag satt och tittade på det detaljrika fodralet som föreställde en liten silvrig hund med tre ärr på pannan. Och bakom honom fanns en mängd olika karaktärer och hundar. Av någon anledning så hade jag ögonen fast på den här filmen ganska länge, och värre skulle det bli efter att jag satte in dess kassett i VHS-spelaren...

 

Det första man går till mötes är såklart den sköna introvideon till filmen. Jag gillade den skarpt, och det gör jag fortfarande. Men vid den åldern så förstod jag inte riktigt vad de sa i musiken. Förvirrad lyssnade jag genom musiken och ropade på Pappa för att kunna få en förklaring till det underliga språket jag just hört. Min kära Pappa gav mig en förklaring, han sa att språket kallas japanska och att det är så de talar i landet Japan. Tacksam över att få veta det, så drogs mina ögon smått besviket tillbaks på TV-skärmen. "Musiken är dötuff, men jag kommer aldrig att fatta vad de säger" - det var ungefär så tanken igenom mig gick, då jag tittade besviket på skärmen. Men till min glädje så upptäckte jag snabbt att filmen var dubbad till svenska, och jag älskade filmen. Av hela mitt hjärta. Att få se den nya stilen av tecknad film där det b.la. innehåller blod och våldsam action. Mina ögon öppnades för en ny tecknad stil. Den japanska stilen... anime. Och det har jag Silver Fang att tacka för. Så under de åren så väntade jag hela tiden på att nästa del ur serien skulle släppas, och när hela serien var komplett, och när jag äntligen fick se den mäktige Akakaboto dö... och se hur Silver och hans vänner stå och yla... så kände jag att tårarna kom. Tårar av både sorg och glädje. Sorgen över att det aldrig mer skulle släppas nya delar av serien. Glädjen över att jag fått uppleva den här filmen. Jag tackar mina föräldrar än idag att jag fick uppleva det här. För utan dem - så skulle jag nog aldrig idag visat intresse för japansk anime, jag är nästan dödssäker på det.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Det började med Sailor Moon, och Pokémon... Sånt för lite yngre som går på helgmorgonar :)

Efter det så tyckte jag att det värkade häftigt ;)

Då letade jag efter liknande serier, letade och letade.. eftersom jag var liten och inte visste att det hette manga/anime så tog det lång tid :D

Till slut kom jag i kontakt med Dragon Ball, efter det vidare till One Piece (tror jag) :) osv osv...

Sen dess har jag alltid gillat anime och manga :D

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

En kompis som jag lärde känna för 3år sedan var galen i ghost in shell.. så vi såg på den och vips så hade jag fastnat. Efter det fick jag ett gäng dvds av en kompis med Love Hina som jag kollade klart på några dar. Sen beställde jag bubblegum Crises och nu måste jag bara har MER O MER anime......

Anime är fan som den drog har man börjat kolla vill man bara ha mer...

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

mitt tidigaste minne va när mina syskon titta på sandy bell,jag kanske va 5 år eller nått. men ja tyckte att den va ok.sen blev det macross och då blev ja småbesatt.men det va för nåt halvår sen ja o lillbrorsan började titta på anime igen,och nu kan ja inte låta bli :D

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne…

×   Inklistrat som formaterad text.   Klistra istället in som oformaterad text

  Endast maximalt 75 uttryckssymboler tillåts.

×   Din länk har automatiskt inbäddats.   Visa som en länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa editor

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder med URL.

 Share


×
×
  • Skapa nytt...