Chihayafuru

[Meatrose]

Titel: Chihayafuru
Genre: Drama, Sport, Romantik
Sändes: Oktober 2011 till mars 2012
Studio: Madhouse Studios
Regissör: Asaka Morio
Längd: 25 avsnitt

Säsong 1:

 

 

 

Säsong 2:

 

 

 

Chihayafuru är en animeadaption av Suetsugu Yukis manga med samma namn. Utgivningen som inleddes 2007 pågår fortfarande och i december 2011 hade 15 samlingsvolymer släppts. Handlingen kretsar kring ett gäng ungdomar som lär känna varandra genom en sport som kallas för "karuta". De två spelarna som möter varandra placerar ut kort mellan sig i olika rader och bildar på så sätt en spelplan. Det handlar inte om vanliga spelkort utan om kort på vilka inledande strofer ur dikter av kända japanska poeter står skrivna. När spelplanen har placerats ut har spelarna en kort stund på sig att försöka memorera kortens position, sedan vänds de upp-och-ner. När matchen väl börjar sitter en professionell diktläsare med samma kort (fast ordnade på hög i slumpmässig ordning) och läser upp dem. Uppläsaren citerar ett par standardfraser på vers under tiden som han eller hon drar ett kort från högen. När den inledande strofen som står skriven på kortet börjar läsas gäller det för spelarna att så snabbt som möjligt ta kortet från spelplanen, eller slå bort det, innan motståndaren hinner göra det.

Karuta är alltså en sport, men inte en "idrott", och även om sporten i sig kanske inte verkar vara sådär vansinnigt intressant så får serien den att bli intressant. Regin och produktionen är en anledning, handlingen och karaktärerna en annan.


 
Namn: Ayase Chihaya
Röstskådis: Seto Asami

Chihaya är en positiv tjej med en medryckande entusiasm och som alltid tidigare har betraktats som en ”pojkflicka”. Hennes storasyster är en modell och Chihaya är troligtvis hennes största fan. Som ung kommer hon i kontakt med sporten karuta genom att den tystlåtna klasskompisen Arata, som hon annars inte umgås med alls, introducerar den för henne.

Chihaya fastnar direkt och det inte bara på grund av att Arata är något av ett välkänt underbarn i karutavärlden. Hon och hennes killkompis Taichi slår sig ihop med jämnåriga Arata och hinner bilda ett litet karutalag. Laget hinner nätt och jämnt med att delta i en tävling innan dess att fortsatta studier splittrar gruppen.

 

Chihaya växer upp, håret växer sig långt och det blir nu tydligt att storasysterns skönhet inte är något unikt utan ett släktdrag. Många i skolan tycker att Chihaya är som en pojkflicka i en fotomodells kropp och att det, med tanke på hennes personlighet, är ett stort ”slöseri med utseende”. Hon har aldrig gett upp hoppet om att än en gång få spela karuta tillsammans med Taichi och Arata.

Väl i high school får hon syn på Taichi och blir överlycklig. Det enda som stör henne är faktumet att han har slutat spela karuta och det verkar dessutom som att han har skaffat sig en flickvän. Efter att ha sett honom med denna flickvän för första gången stegar hon purket fram och säger till Taichi att om hon lyckas vinna den stundande karutatävlingen och därmed avancera till ”A-klass” så måste han hjälpa henne att grunda en karutaklubb i skolan.



Namn: Mashima Taichi
Röstskådis: Miyano Mamoru

Taichi är ett riktigt underbarn. Inte just inom karuta (där han ändock har riktigt stor potential) utan snarare inom i princip allt annat i livet. Han är skolans klart bästa elev och han har alltid skolans bästa resultat varje gång det skrivs ett prov. Han tycks inte behöva anstränga sig särskilt mycket heller och kontrasten blir tydlig när man ser hur den evige tvåan sliter som ett djur utan att nå upp till Taichis nivå.

Utöver detta har han utseendet på sin sida och är dessutom väldigt omtänksam, social och artig. Han är samtidigt väldigt ödmjuk och ser inte på sig själv som förmer än andra. Hans mamma har kanske tryckt ner honom under hans uppväxt med hennes inställning som säger att ”om man inte vinner eller blir bäst så finns det ingen anledning att delta över huvud taget”. Detta tycks ha präglat Taichi och han spelar inte längre karuta. Han insåg att även om han spenderade hela sin ungdom på sporten så skulle han aldrig bli riktigt lika bra på den som Arata.

När han till slut börjar high school stöter han ihop med sin barndomsvän Chihaya och inser att hon aldrig gav upp hoppet om att nå toppen. Hennes mål är att bli den bästa kvinnliga karutaspelaren i Japan - "Karutadrottningen". Efter mycket om och men bestämmer han sig för att hjälpa henne med att starta och driva en karutaklubb i skolan. Chihayas minne av Arata som någon sorts karutagud får honom dock att känna något han inte har känt sedan de spelade karuta ihop sist – känslan av att inte riktigt räcka till.

Chihaya är bättre på karuta än vad han är nu, delvis på grund av all hennes träning men framför allt på grund av hennes snabba reaktioner och hennes medfödda instinkt. Hon har en viss sorts talang, liknande den som Arata har. Taichi har inte denna medfödda talang men han har ett annat vapen som han kanske kan använda till sin fördel – en intelligens och ett minne som ingen av de andra ens kommer i närheten av.



Namn: Wataya Arata
Röstskådis: Hosoya Yoshimasa

Arata har alltid varit ett geni inom karutavärlden, detta på grund av naturlig, medfödd talang men kanske framförallt tack vare det att hans farfar var en högaktad karutamästare, som undervisade och vägledde honom under hela hans uppväxt. Han har alltid varit tillbakadragen och tystlåten men just när han spelar karuta kan han leva ut och han befinner sig då i sitt rätta element. Detta, i kombination med hans otroliga snabbhet och skicklighet, var det som fick Chihaya att fatta tycke för sporten vilket i förlängningen involverade Taichi.

Arata var tvungen att flytta ifrån de andra och därmed splittrades det lilla karutalag som Chihaya hade propsat på att de skulle ha tillsammans. När Chihaya och Taichi (efter att ha återförenats och börjat spela tillsammans igen) till slut får tag på honom gör de en chockerande upptäckt. Arata, som sist de sågs levde för sporten och bara verkade vara riktigt lycklig när han utövade den, har lagt korten på hyllan och verkar dessutom inte vilja ha något med dem att göra.



Karutaklubben: Ooe Kanade, Komano Tsutomu och Nishida Yuusei
Röstskådisar: Kayano Ai, Yonaga Tsubasa och Nara Tooru

Karutaklubben som Chihaya och Taichi skapar i skolan behöver naturligtvis fler medlemmar för att få fortsätta existera som klubb och Chihaya sätter därför upp lappar över hela skolan. Ingen tycks visa något intresse för klubben men en dag smyger en tjej runt utanför deras fönster, vilket Chihaya upptäcker. Tjejen heter Kanade och hon är ett stort fan av japansk poesi. Det visar sig tyvärr att hon inte har något direkt intresse för spelet i sig. Chihaya är dock övertygad om att hennes kärlek till dikterna som citeras på korten kan omvändas till ett genuint intresse för sporten. Kanades familj driver en butik som säljer klassiska japanska kläder och en anledning till att Kanade var nyfiken på klubben var att hon trodde att lagen klädde sig i traditionell japansk mundering när de tävlade men så var tydligen inte fallet. Detta kanske är något man kan ändra på däremot?

Den andra personen att gå med i klubben är Tsutomu, skolans evige tvåa. Han sliter och kämpar för att nå toppen, utan lyckas. Alla i hans omgivning ser på honom som en kuf och han kallas för "Bänke" på grund av att han alltid är som fastlimmad vid sin bänk, studerandes, även när det är rast. Hur mycket han än sliter och kämpar så finns det ett namn som placerar sig ovanför hans i varenda resultatlista – Mashima Taichi. En dag försöker en fantastiskt vacker men synbarligen halvgalen tjej rekrytera honom till en klubb. Han vägrar följa med henne och klamrar sig fast sin bänk men tjejen släpar både honom och bänken till klubbrummet. Han är helt ointresserad av det de håller på med… tills dess att tjejen kallar den vackra killen vid hennes sida för "Taichi"...

I jakt på deras femte och sista medlem vänder Chihaya blicken mot en gammal konkurrent från tävlingen de deltog i som barn – Nishida Yuusei. Han har likt Taichi lagt korten på hyllan han med och är nu en del av skolans tennisklubb. Chihaya ger sig den på att hon ska få honom att gå med i karutaklubben och att han fortfarande älskar spelet. Efter att ha spionerat på honom ett tag märker hon att hans fotarbete på tennisplanen i grund och botten är baserat på versmåttet från karutakortens dikter. Hon är på honom tills dess att han går med på att möta henne i en match. Om han vinner så slutar hon förfölja honom, men om hon vinner…


Chihayafuru som anime

Frågar man mig så var det ganska logiskt att den här serien vann guldmedalj för ”Bästa Nykomling” i Anime.se Anime Awards 2011. Regin är riktigt bra, karaktärsdesignen är fantastisk och både handlingen och karaktärerna engagerar, trots att upplägget är hyfsat enkelt och definitivt beprövat. Serien har en del saker gemensamt med Kimi ni Todoke, i flera avseenden, men det är (åtminstone än så länge) mindre repetitivt och handlingen har mer substans.

Eftersom originalet fortfarande är under utgivning förstår de flesta tittare att man inte kommer att få se något slut på vare sig det sjudande kärleksdramat eller karaktärernas karutakarriärer. En serie av det här slaget mår inte särskilt bra av att ta långa pauser på obestämd tid. Det är kanske därför inte alltför omöjligt att en eventuell andra säsong av animen skulle hinna ikapp mangan lagom tills dess att den når sitt slut. Detta är naturligtvis bara en vild chansning från min sida, ett skott från höften, men just det konceptet har blivit alltmer vanligt sedan Toradora! och om jag fick välja så skulle alla adaptioner göras på det sättet.

Oavsett vilket, det här är en serie som jag med gott samvete kan rekommendera vilken animetittare som helst att se. Det finns något i den för alla. Du har romantiken, du har ”coming of age”-aspekten, du har skoldramat, du har sport/tävlings-elementet och allt detta presenteras i ett trevligt utförande. Jag skulle bli väldigt överraskad om det inte blev så att fler medaljer lades till i toppen av det här inlägget i början av mars 2013.

[Sceleris]

Chihayafuru serie fångade mitt intresse när My (tror jag det var) omtalade den som Yuki Suetsugus revansch eller comeback: för den som har glömt det, så blev Suetsugu hösten år 2005 ertappad med att till sin serie Edens blommor (2000-2004) ha ritat av bildrutor ur Takehiko Inoues basketserier Slam Dunk och Real. Det blev ju en riktig liten skandal: Tokyopop beslöt att inte ge ut serien i USA, och Kodansha både avbröt nytryckningar av den gamla serien, samt avbröt Suetsugus då pågående serie Silver.

 

I slutet av december 2007 började Chihayafuru, och har sedan våren 2009 ständigt legat bra till i de japanska mangaförsäljningslistorna -- under perioden januari 2010 till augusti 2011 var Suetsugu Japans 32:a bästsäljande mangaförfattare. Kodansha verkar inte vara långsinta, när serien fått pris för bästa shôjoserie i deras egen årliga mangautmärkelse i fjol. 2009 fick serien årets Manga Taishô, ett pris utsett av bokhandlarna (istället för mangaredaktörer eller mangaläsare), och just nu tävlar volym 15 om Osamu Tezukas 16:e kulturpris. Inte fy skam för en tecknare som avfärdats som plagiator!

 

Och, ja, nog är det en förtjusande serie! Chihaya är bedårande naiv, på ett sånt där "ärligt" sätt: hon är okonstlad och bär sina känslor utanpå. Man kan inte låta bli att gilla henne. Sen är ju serien så jäkla stilfull -- det är helt klart en stark kandidat till årets karaktärsdesign i AAA 2013.

 

Det är många egenskaper hos serien som en sportshôjoanimé som gör att den känns speciell. I och med sportdelen får vi in den där kampen efter att bli allra bäst (♪ och bygga upp ett lag ♪), och kärleken till sporten och dess detaljer. Och med shôjodelen får vi in mer betydande och dynamiska relationer och bättre hanterade kvinnliga sinneslag (och känslor i allmänhet). Sedan kan vi betänka exempelvis behandlingen av Ôes bröst.

 

Det tog ett tag innan jag började komma in i serien: jag hade inga klagomål angående hur den är producerad, men jag kände mig inte speciellt manad av ett kortspel för barn. Insatserna och riskerna i spelet var små, och jag var inte ännu så fäst vid karaktärerna. Men med tiden har jag kommit in i det: det är humoristiskt, medryckande, spännande i matcher, och jag är intresserad av hur karaktärernas relationer kommer att utvecklas. Starka rekommendationer, absolut.

 

Men så här med bara tre avsnitt kvar blir man allt lite orolig över huruvida serien kommer att kunna sluta på ett tillfredsställande sätt, och jag vet väl inte hur utsikterna är för en uppföljare: varken tittarsiffrorna eller försäljningssiffrorna verkar något vidare. (För att jämföra med Kimi ni Todoke: tittarsiffrorna ligger kring 1,6 % i medel mot för KnT:s 2,2 %, och försäljningssiffrorna under 2000 mot KnT:s sisådär 7000.) Det hänger väl på om typ Kodansha vill satsa ännu mer pengar som något slags "cross promotion" för mangasuccén -- eller om jag helt feltolkar den ekonomiska situationen, vilket är helt möjligt.

[Venoz]

Oj! Det var tråkigt att höra att siffrorna var så dystra. Den här serien skriker ju kvalité jämfört med andra jag kan nämna, samtidigt kan jag förstå varför Kimi ni Todoke är så populär, fastän det inte riktigt var poängen.

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... men jag skulle tro att det krävs otroligt bra serier inom den här kategorin för att de ska säljas bra. Det är synd, men det är ett faktum att de inte är lika populära som många andra genrer inom anime.

 

Gällande serien själv.. så slutade jag kolla när det inte fanns mer avsnitt ute än. Jag ska kolla klart så fort alla avsnitt är ute, då den helt klart är en sevärd serie. Den sopar banan med serierna jag ser nu, dvs Nisemonogatari, som jag inte är säker på om jag kommer att fortsätta med, och Prince of Tennis 2, som är mer något att kolla på än någonting annat.

 

Låt mig förklara det såhär - det här är en serie jag mycket väl skulle kunna tänka mig att importera även om det skulle kosta skjortan, om jag hade ett någolunda välbetalt arbete samt kunde Japanska. Fast såklart, det skulle antagligen bli via auktioner på Yahoo Japan isåfall. Fler människor borde se den här serien liksom den otroliga Usagi Drop som verkligen överraskade mig.

[Sceleris]

Men så här med bara tre avsnitt kvar blir man allt lite orolig över huruvida serien kommer att kunna sluta på ett tillfredsställande sätt, och jag vet väl inte hur utsikterna är för en uppföljare: varken tittarsiffrorna eller försäljningssiffrorna verkar något vidare. (För att jämföra med Kimi ni Todoke: tittarsiffrorna ligger kring 1,6 % i medel mot för KnT:s 2,2 %, och försäljningssiffrorna under 2000 mot KnT:s sisådär 7000.) Det hänger väl på om typ Kodansha vill satsa ännu mer pengar som något slags "cross promotion" för mangasuccén -- eller om jag helt feltolkar den ekonomiska situationen, vilket är helt möjligt.

Jag misstolkar den nog inte, jag hörde nyligt ett påstående om att Chihayafuru trots sina bleka utsikter har sitt tevebolags fulla stöd i dess egenskap av kvalitativt verk. Om det är några chefer som helt enkelt är väldigt förtjusta i serien och tar det som en personlig uppgift att härda ut, eller om de tycker sig ha köpt grisen i säcken och åtminstone vill kamma hem lite goodwill får vara osagt. Men att hoppas på att de skulle vilja göra en uppföljare efter detta är nog naivt.

[Venoz]

Lite konstigt att ta det är - men det skulle vara korkat i min synvinkel. Om de gör serier som går med vinst så finns det ju bättre framtidsutsikter för anime i stortsett - det är alltså inte bara korkat ur företagets ekonomiska synvikel om du frågar mig. Men med det sagt är jag självklart glad att de inte gav upp i mitten hursomhelst, tycker det var bra gjort utav dem att se serien till sitt slut, även om det antagligen blir abrupt.

 

Som jag ser det är väll problemet att den lilla skaran som faktiskt köper anime i Japan är ganska långtifrån den målgruppen som Chihayafuru siktar in sig på. Att det finns nya ecchi serier i varje ny säsong är inte så konstigt med det i åtanke - det är långtifrån allas favorit men det säljer bra.

[Sceleris]

Om de inte har tänkt göra en uppföljare är det nästan elakt hur slutet på serien är. :P Inte så att det är en "cliffhanger", utan snarare som att slutavsnitten känns lite som vilka avsnitt som helst. Lite mer skulle de allt kunna knyta ihop påsen.

[wilfried]

Fast det är ett avsnitt kvar

[Sceleris]

Ja, jag skriver om slutavsnitten. :P Om de tänker runda av med sista avsnittet så kan det lätt bli för hastigt, och om de bara klipper berättelsen kort ("fortsättning? Läs mangaserien!" eller, helst, "vänta på uppföljaren!") så blir det inte heller särskilt tillfredsställande.

[Sceleris]

♪ Det kommer mera! ♪

 

Nyutkomna sjuttonde volymen av Yuki Suetsugus manga avslöjar nämligen att man tagit beslutet till en uppföljare! Det trodde jag inte!

[Venoz]

Så jävla sent att skriva det här inlägget - men bra! Jag älskade serien. Mysig, skön och livsnjutande glad.

[Sceleris]

Chihayafuru 2 har börjat, och jag ser redan fram emot nästa avsnitt! Ett ganska bra knep med

skolstart med nyintag av färska ettor

för att få en ursäkt att förklara spelreglerna igen.

 

Säsong 2 avsnitt 1

Spoiler

Vad tror ni om den där nya tjejen då? Kommer hon att bli en spelare? Det tror jag. En av dikterna fick henne ju att gråta, det måste ju vara upplägg inför en koppling mellan henne och karuta. Hon kommer nog att se Taichi spela och bli kär i spelet. Men är den där killen hon satt bredvid i klassrummet en annan kommande karaktär? Kommer de att kunna skrapa ihop fem nya medlemmar? (Vet inte om det spoilas i öppningsvinjetten, den tittade jag inte på av säkerhetsskäl.)

[Meatrose]

Det här är nog den av de tidiga 2013-serierna som jag har sett fram emot mest. Jag har inte sett första avsnittet än men jag ska nog få tummen ur ikväll. Det enda med Chihayafuru som gör att jag delvis håller mig reserverad är faktumet att karaktärsrelationerna är så centrala för serien och det i kombination med faktumet att det är en sorts triangeldrama det handlar om gör att det finns potential för en "tågkrasch".

 

Hur var det nu det nu med källmaterialet, hmm... 

[Meatrose]

Har nu tittat ikapp och trots att jag mindes Chihayafuru som bra och något jag hemskt gärna vill se en fortsättning till hade jag glömt bort hur bra den faktiskt är. Hade jag tittat ikapp på dessa avsnitt innan jag var tvungen att lämna in mina röster i Anime.se Anime Awards så hade jag nog röstat annorlunda lite här och där. Jag är nu smärtsamt medveten om att jag röstade "fel" exempelvis i kategorin Bästa Karaktärsdesign. Jag får fokusera på det positiva, som att jag till exempel i sista sekund lät Chihaya klättra på min prispall i kategorin Bästa Kvinnliga Karaktär och att jag valde att stoppa in Taichi bland mina kandidater till Bästa Manliga Karaktär. Nåväl, den nu pågående säsongen kommer ju att kunna tävla nästa år. Jag hoppas verkligen att folk ger den här serien en chans för det är den sannerligen värd.

 

Såg precis att avsnitt 8 har landat. Att få sjunka ner i soffan och titta på det kan mycket väl bli hemmakvällens höjdpunkt. ^^;

[Meatrose]

Den enda dåliga känslan som infinner sig när man tittar på det senaste avsnittet av Chihayafuru...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

... är vetskapen om att det dröjer en vecka tills dess att man tittar på nästa avsnitt.

[Sceleris]

Jäklar, [spoiler=(säsong 2 avsnitt 9)]Arata blir diskad från turneringen!? Hur ska detta sluta!

D:

[Meatrose]

Ja, i just det här avsnittet gladde jag mig åt att få följa honom en aning. Jag brukar dock känna ungefär som Taichi när han dyker upp, men det är kul att se vad han kan åstadkomma i dessa sammanhang. Jag gillar för övrigt interaktionen med Shinobu skarpt, och vad den verkar kunna innebära för den fortsatta utvecklingen av serien.

[Sceleris]

Säsong 2 avsnitt 20 kändes lite lidande av dålig planering. Flashbacksekvenser (en del scener var med i båda!) till de senaste avsnitten kändes onödiga, och sen kändes det som att avsnittets höjdpunkt kom för tidigt, innan avsnittets slut. Det kändes som att de drog ut det för att kunna avsluta lite mer "cliffhanger"-aktigt. Förståeligt, men det kändes på något sätt krystat.

 

Fortfarande bra, förstås. Chihaya är så stilig!

[Sceleris]

Uppvisningsmatch i Ōmijingu! Japp, samma ställe som i Chiharafuru!

 

[Meatrose]

Haha, kul att se men jag måste säga att för den som inte har givit serien en chans än kan detta klipp vara lite missvisande. Det är betydligt mer intressant att se matcherna i serien. ;)

[Sceleris]

Ja, helt klart, animeversionen har ju slowmotion och snurrande blomsterblad och rum som fylls med vatten för att symbolisera hur spelarna spelar. Det är kanske inte Kaiji-nivå på det, men nog är det roligare än Youtube-klippet.

[Meatrose]

Så sant som det var sagt. Apropå detta... jag har en del att ta igen. Ett litet Chihaya-maraton är aldrig fel. 

[Meatrose]

Det får inte ta slut. (#ノ｀皿´)ノ

 

Jag måste ha mer. Jag hoppas innerligt att försäljningen av säsong 2 blir så pass bra att man väljer att fortsätta hela vägen in i mål med detta projekt. Av vad jag har hört så har källmaterialet fått sig en rejäl försäljningsboost den här gången med.

[Sceleris]

Hm, jag kan inte komma ihåg att jag hört att mangaförsäljningen påverkades nämnvärt efter första säsongen. I och med att de sa det som att det var lite något av ett prestigeprojekt så antog jag åtminstone att den inte gjorde det. Fast det kanske var TV-stationsproducenten, och de är väl kanske inte så påverkade av mangaförsäljningen...

 

Nåja. Jag vill också ha mer, men jag tror jag överlever om det inte kommer. Vi har åtminstone sett

Shinobu vs Arata

.

 

Det kan även vara värt att nämna att första säsongen täcker böcker 1-9/kapitel 1-49, medan andra säsongen täcker böcker 9-17/kapitel 50-93. Den senast utkomna samlingsvolymen är nummer 21, och senaste kapitlet är sisådär nummer 113. Utgivningstakten är 4 volymer per år.

 

Så om ett år finns det tillräckligt med material för en ny säsong, och så får man lägga på ett år eller två för produktion. Såå... Chihayafuru 3 2015 kanske? Förutsatt att mangan håller i sig -- om den tar slut så kanske de tappar motivationen att producera mer. Ingen produkt att sälja. (Annat än animeserien, och den hade ju inte sålt väl tidigare.)

[Meatrose]

Okej, först om ett år finns det tillräckligt med källmaterial för ytterligare en "2 cour"-säsong alltså.

 

Jag läste någonstans att mangans försäljning ökade 300% efter att animen visades.

 

Följer du mangan? Har man någon som helst aning om det kan tänkas vara så att den kommer att nå sitt slut inom de kommande åren?

[wilfried]

Det kommer en OVA-DVD med vol 22 som kommer ut i september.