JoJo no Kimyou na Bouken Parte 5: Ougon no Kaze

[Sceleris 1452]

JoJo är i farten igen.

[Sceleris 1452]

Så, en Jojo 5-tråd.

Jag gillar att inte ta reda på detaljer om ny anime, men jag har undrat efter fyran vad nästa skulle gå ut på. I ordning:

1. 1880-talet, England. Jonathan Joestars onda adoptivbror Dio blir vampyr, och Jonathan tvingas lära sig använda “vågenergi” för att besegra honom.
2. 1930-talet, USA/Europa. Jonathans sonson Joseph tvingas lära sig använda vågenergi för att besegra uråldriga supermänniskor uppväckta av nazisterna.
3. 1980-talet, Japan/Mellanöstern. Josephs dotterson Jōtarō Kūjō, med följeslagare inklusive Joseph, tvingas till resa runt världen för att med övernaturliga humanoida förmågor “stånd” besegra den återuppväckta Dio, för att rädda Jōtarōs mor från magisk förgiftning av Dios närvaro.
4. 1990-talet, Japan. Jōtarō undersöker Josephs bastard Jōsuke Higashikata, som bor i en stad där en seriemördare härjar, och där ett gammalt Dio-instrument för att ge folk “stånd”-krafter cirkulerar.

Och femman i samma stil blir väl något i stil med:

2000-talet, Italien. Jōtarō skickar Jōsukes vän Kōichi till att undersöka en pojke som kan vara Dios son, Giorno Giovanna. Fler “stånd”-upptåg!

Araki är ganska bra på att variera sina serier. Nu kommer det väl att utveckla sig på oväntade sätt, kan jag gissa. Kommer GioGio att gå i sin skurkfars fotspår? Kommer de att slåss mot “stånd”-maffian? Kommer Jōtarō någonsin vara inte-cool? Vi får se.

Om avsnittet har jag inte så mycket att säga. Kanske att jag nog ändå hade önskat att de hade lite mer “manly-man”-röstskådisar för huvudpersonerna.

Slickar-Bruno, haha vafan. Påminde mig om Kakyōins körsbär…

[Riss 0]

Många episoder utkomna nu. Jag gillar färgerna och musiken, roligt att vara i Italien. Karaktärerna är också trevliga men striderna känns inte så spännande för mig personligen. Jag läste mangan innan och det här var nog den tråkigaste delen för mig, det känns ofta lite utdraget. 

Önskar slickscenen hade varit lite längre, fast det vore kanske onaturligt. Den här "tortyrdansen" var utsökt. 

o narancia é cool

[Sceleris 1452]

Vettefasen om det ska vara spännande alls, egentligen. Det är liksom så bisarrt och konstigt, och alla karaktärer förklarar hela tiden vad som händer mitt i stridernas hetta. Det är som en parodi ibland, men jag har aldrig förstått om det är avsiktligt, och jag har aldrig förstått om folk som gillar JoJo med entusiasm gör det ironiskt. Själv gillar jag att det är urflippat, men jag hade gillat det mycket mer om det var vassare skrivet.