Yomigaeru Sora – Rescue Wings

[Saya]

 

Yomigaeru Sora är något i animesammanhang så unikt som en historia om en räddningshelikopterskvadron i den japanska militären.

 

Kazuhiro Uchida är en nyutbildad helikopterpilot som just har tilldelats basen i Komatsu, en i övrigt sömnig stad med 100.000 invånare. Som plikttrogen soldat har han lämnat både föräldrar och flickvän, att han avskyr mobiltelefoner gör det inte lättare att hålla kontakten. Från början ville han inte ens flyga helikoptrar utan hade som mål att bli stridspilot, när dessa valdes ut bland luftvapnets rekryter drog han dock en nitlott. Därför får han nu flyga lägre och långsammare.

 

Som nykomling i gruppen blir hans första uppgift att överhuvudtaget göra ett gott intryck hos kollegorna, en självklarhet när ens prestation som pilot innebär skillnaden mellan liv och död hos både räddare och offer. Detta osympatiska välkomnande bidrar till Kazuhiros osäkerhet på ett jobb som han egentligen inte ville ha. Serien följer sedan hans hantering av arbetet och dess oundvikliga tragedier, förhållandet mellan honom och kollegorna samt de människoöden som räddningstjänsten kan påverka.

 

Detaljrikedomen i de relevanta områdena är otrolig. I både helikoptrar och spaningsplan har instrument, utrustning och inredning återgetts med motsvarande verkliga version som mall, exempelvis flyger Kazuhiro själv en UH-60J Black Hawk (jämför titelbilden med detta foto). Man använder professionella uttryck och påverkas av riktig fysik såsom vind och väder, belastning och bränsle samt krossyndrom, köldskador och brutna ben. Jag skulle vilja kalla det ett dokudrama på grund av all fokus på verklighetstrogenhet.

 

Flygfarkosterna återges främst i 3DCG, detta skär sig naturligtvis med de övriga teckningarna men kan i slutändan ursäktas som ett sätt att vara originalen trogna.

 

Andra element hör till standarden i denna typ av serie. Det finns en butter överordnad som inte är glad i nybörjare, flickvännen som skäligen oroar sig vid varje sorti, inte ens badscenen saknas. Ibland går det så långt att det känns som västerländska serier där man på grund av seriens ämne i förväg vet att "nu går det illa men våra hjältar kommer till undsättning". Tonen är dock vuxen och man drar sig inte för att visa den ibland grabbiga stämningen bland bredaxlade män.

 

Katsushi Sakurabi stod för regin, bland hans tidigare verk finns Tsukihime och Gunparade March. Mamiko Noto spelar Kazuhiros flickvän - för en gångs skull en roll där hennes röst inte stör mig - och Masaya Onosaka en kollega, övriga röster är väl inte så namnkunniga.

 

Jag gillade den trovärdiga inblicken i räddningstjänstens värld som Yomigaeru Sora gav mig. Så länge man har i åtanke att det är en dramatiserad version av verkligheten med extra många udda figurer och osannolika sammanträffanden borde man kunna uppskatta det som en allvarlig serie om ett intressant yrke.

 

Lite rörlig bild finns att se på

[Sceleris]

inte ens badscenen saknas.

Haha.

 

En välskriven introduktion. Serien låter värd att kolla in.

[Klibbnisse]

Åhå, så denna har fått sin egen sida nu?

 

Såg den, var intressant men den slutade fullkomligt platt. Gillade konceptet, men det var bara avsnitts-drama, ingenting direkt övergripande mellan karaktärerna som arbetar i helikopterräddningsteamet. Klart värd de fåtal avsnitt det är, men tyvärr alldeles för dålig handling, och platta karaktärer.

[Blå]

Jag håller med Klibbnisse här. Serien har en del bra avsnitt men det finns ingen huvudhandling som man försöker att hålla samt att karaktärerna inte riktigt får så mycket utrymme för att utvecklas. Men den håller för att vara så kort och just för att det inte är det kanske sedvanliga så tycker även jag att man ska ta och kolla in denna. Intressanta är självklart räddningsaktionerna som är rätt så spännande ändå.

 

Edit: Att det inte finns någon huvudhandling är förstås inte något negativt i sig. Men känns som serien som sagt var på så korta avsnitt aldrig hinner utföra något riktigt stort.

[Saya]

Eh, självklart finns en genomgående handling i Kazuhiros kamp för att bli en bättre pilot, lära sig att hantera arbetets motgångar och bli accepterad av Hongo. Att de inte räddar halva världen med sin helikopter bidrar snarare ytterligare till seriens realism. Sedan är den väldigt kort och episodisk så jag förväntade mig aldrig mer än jag fick.