Hoppa till innehåll
Anime.se

Nostalgi - Minnen i reserv


Herid Fel
 Share

Rekommenderade inlägg

Jag har blivit mer eller mindre nostalgisk på senare tid. Jag kan ibland bara få för mig att se allting jag har gjort från mina första minnen.

 

Denna tråd är till för att slösa tid, och för att berätta mer om sig själv. Och för att påminna sig om bättre tider. Jag väljer dock att försöka berätta om mina tidigaste minnen i en trodd kronologisk ordning. Det är upp till dig att tro dem eller ej. Jag tänker inte besvara någon som kallar mig löngnare eller påstår att jag överdriver. Jag noterar när jag överdriver. Har jag inte gjort det så kommer jag antingen ihåg fel eller så är det så som jag påstår. Och därför tänker jag inte argumentera emot någon som tror sig veta bättre...

 

 

 

Mina tidigaste minnen, del 1.

 

Jag har ett tydligt minne som jag tror är det första jag har. Det är en skjulsvägg jag ser på. Jag ser även en glugg som liknar dörr och lera överallt. Det regnar eller har regnat och jag fryser. Någon tar och vänder på mig och jag ser upp på en kvinna med svart lockigt hår och litet ansikte som har en trynliknande näsa och på huvudet har hon en trasa till huvuduk. Riktigt så smutsig är hon inte hon ser varm och god ut. Och har någon form av trygghet omkring sig...

 

Jag tror detta minne är av min Mor Cloetild De Suaza Cabrall, i den favela jag påståtts ha bott i när jag var mindre. Jag minns bilden dock bara som svart vit och brunt... Jag hatar brunt på grund av just detta minne. Och nu på senare tid så känner jag besvikelse när jag ser ansiktet... Hon lämnade oss, jag och min syster till Fubem. Jag tänker aldrig förlåta henne för det. Även om det ledde till ett bättre liv.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Det första minnet jag kommer ihåg är lite mindre sött.

 

Jag sitter i en lerpöl och kastar lera omkring mig. Gärna på mig själv och alla andra.

 

Annars har jag en hel del roliga minnen som...

 

...gången jag fick en verktygslåda i huvudet och blödde som bara f-n, kompisen som tappade den belv livrädd.

 

...gången jag hotad dum-erik med en krossad flaska.

 

...gången jag skulle impa på kärleken emmy och hoppade ner från toppen av den stora klätterställning. Det gjorde ont.

 

...gången jag och arion( extremt tufft namn) la ut häftstift utanför dum-eriks dörr.

 

...gången jag och dum-erik spejade på folk och var spioner. Han köpte chokladcigaretter till mig och vi kände osss väldigt tuffa.

 

...gången då jag och micaella blev ihop och jag brukade bjuda henne på chokladpudding (ho vilka tider!)

 

...gången då jag smällde till en snubbe i huvudet med baseboll trä efter att han lagt sniglar i min brevlåda.

 

...gången jag fick reda på att micaella blev ihop med snigelbrevlåde killen.

 

Jag hatar honom fortfarande.... Eller starkt föraktar i alla fall.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Jag har ett minne som för mig är riktigt jobbigt...

 

jag står på en gata och pratar med några personer (ingen av personerna är bekanta för mig) då jag jag känner en hand på min axel... Jag vänder mig om och ser då nån med ett basebollträ...

 

Detta har hänt rätt nyligen så jag tar ett lite äldre minne

 

När snubben som från ettan gjort livet surt för mig får spö.. Av mig..

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Petus, jag avundas dig...

 

Roliga minnen ni har.

 

Mitt Tidigaste Minnen, del 2.

 

Detta minne är inte riktigt placerat men jag minns det. Jag betvivlar allt av det är sannt. Det verkar som en ettårings fantasi.

Jag sitter hur som helst ner på något och flyttar runt något på marken. Samma skjul, då det kommer in något och en massa(blå vit prickiga örngott) flyger mig i ögonen. Jag står plötsligt bakom min mor, som håller en gråtande syster och ser det skjul jag bodde i bli överkört av en stor gul ful sak (jag tror det var en traktor, jag hatade dom när jag var liten..) köra över det. Min mor går jag vill att hon skall stanna och skriker. Då vänder den gula saken, som i mitt minne betecknas som Monstro, emot mig och tänker köra över mig.

 

Minns inget mer, men jag har ett inre avsky för traktorer på grund utav detta. Speciellt gul/oranga saker.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Vi får inte glömma gången då jag...

 

 

..kastade diskmedel på en snubbe

 

... Övertygade kompisarna att jag kunde se, och hade kategoriserat spöken. Vi byggde små mystiska prylar och stack ut i natten och bekämpade dem.

 

..samlade burkar under partillecup (jag bodde i partille) och fick så mycket att jag kunde köpa sonic 3 till segat.

 

...och palle och johan var oskiljaktiga och lekte sonic hela dagarna. Vi bruka skryta om alla spelen vi spelat som sonic 103, sumo sonic och andra saker som inte fanns.

 

...var ung och smal som en pinne och kunde tränga mig igenom gallret till parkeringshuset och lås upp det innefrån. Man kan ha mycket kul i ett parkeringshus, förutsatt att man inte får vara där.´

 

...vi fick knivar i mulle.....

 

 

Å dessa minnen

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

no fence Herid Fel men du är lika glad som han som kör lik-bilen.. vad är problemet? det viktigase är att se frammåt... glömm all skit.. det kanske är viktigt för dig.. men om minnen gör en sur kan tycker jag att du ska dissa dom.. om du vill veta aSet's väg så skicka ett Pm.. jag vet mer än va du tror

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Jag kommer ihåg när jag bröt min arm. Det var flera år sen när jag fortfarande gick på mellanstadiet. På vår skola hade vi ett par stänger som man kunde hänga i. Jag minns hur jag satt på en av dom när en geting (eller var det ett bi?) kom mot mig. Jag slog bort den men tappade balansen. Det som hände sen gick i ultra-rapid. Jag gled ner och såg marken under mig. Min kropp hängde fritt i luften för att sedan braka ner i marken. jag kunde formligen känna hur mina innre ben bröts av inne i armen. Jag skrek som en dåre. Det gjorde mycket ont.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Smärta är bra för hälsan, det lär de veka att vara försiktiga, och de dåraktiga att skratta.

 

Mitt Tidigaste Minne, del 3.

 

Jag är först inne i ett rum, det har gröna, plastiga väggar och det står en man i gul tröja framför mig. Jag minns honom och rummet i flera andra minnen och det alla involverar att jag fått smisk för att ha vägrat gjöra något. Vilket var alltid. Redan på Barnhemmet var jag besvärlig och gjorde som jag ville trots smärtat jag fick uthärda för det. Han var väl just klar och sade något angående leka och jag sprang ut på gården. Jag vet att det var sol och de större grabbarna jag inte gillade så mycket för att de retades lekte med något, tror det var en boll. Och det var sol ute. Jag satte mig högst upp på sluttingen på utegården vid stängslet och kisade in i solen tills vi fick besök igen. Det var tre flickor som jag kände igen och en äldre(kanske fem, jag tror jag var tre vid tillfället) som jag gillade. Jag sprang fram till dom och ramlade. Jag slog hakan i backen, och svimmade.

 

Jag har senare, på vårat andra återbesök i Brasilien tagit reda på detaljer om detta. Vi var på Fubem, det gammla jag var på, och jag fick veta att jag var insänd på Lassarettet i tre års ålder och att ärret jag har på hakan har med den där händelsen att göra. Jag fick även veta att barn från Rubimado, en annan barnhems verksamhetscirkel brukade låta vissa av de äldre barnen komma över på besök. Jag kom också senare på, att en bekant som adopterades sammtidigt som oss som heter Josefin nu, var med dom där två. Och när jag frågade mina föräldrar så bekräftar dom att när dom Träffade Lena och Thomas så kände uppenbarligen Josefin och jag redan varandra. Josefin bor nu med sin biologiska broder Henrik i Göteborg på Hönö. Vi brukade förrut vara ute på någon utflykt tillsammans två gänger per år, men har de senaste åren misst kontakten.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

no fence Herid Fel men du är lika glad som han som kör lik-bilen.. vad är problemet? det viktigase är att se frammåt... glömm all skit.. det kanske är viktigt för dig.. men om minnen gör en sur kan tycker jag att du ska dissa dom.. om du vill veta aSet's väg så skicka ett Pm.. jag vet mer än va du tror

 

Känner igen det där från två dårar i en speciell Disneyfilm. Inget bra tankesätt. ;)

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

no fence Herid Fel men du är lika glad som han som kör lik-bilen.. vad är problemet? det viktigase blaha blaha blaha strunt skit onödigt okunskap...

 

Känner igen det där från två dårar i en speciell Disneyfilm. Inget bra tankesätt. :wink:

 

Vilken film? Vilka personer?

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Petus, jag avundas dig mer och mer. Smärta går att känna och stå ut med, saker du inte kan möta på något sätt går inte.

 

Mina Tidigaste Minnen, del 4.

 

Jag är fortfarande tre år och det är mitt i vintern i brasilien(Juni, ca 20 grader i skuggan). Jag minns inte riktigt men en dag så åskade det och det slog ner eller något i barnhemmet. Det blev mörkt och luktade smält olja i luften eller något. Dagen efter så kom några snubbar som härjade runt på taket och jag minns att det var så spännande. Det fula är att jag typ minns att när det blev svart så såg jag dom andras ögon så som man brukar göra i serier.

Jag misstänker att jag såg dom andra svagt också och med tanke på att vi var mörka så kanske jag inte riktigt kommer ihåg konturerna av de andra eller bara inte kommer ihåg det. Jag tror även att det inte var en blixt som slog ner utan snarare att någon säkring gick. Det har nämligen börjat brinna i ett elskåp när jag var på ett konfirmations läger förut och då luktade det samma sak, och det var inte åska då.

 

Ett annat minne jag har är en dag då jag behadlats någolunda bra och ville gå på toaletten, med tanke på att dörren var låst så låg jag på golvet och ropade genom springan under golvet för att få gå på toa. Efter ett tag så kom någon och jag fick gå på toa. Jag minns även att jag inte sov den natten utan såg ut genom det enda fönster som fanns i rummet tillsammans med ett par andra.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

mitt första minne är väl lycklig ifrån mina ögon.. då ja befann mig i en husvagn på en kampingplats.. såg upp på nånting på hyllan vet inte vad det var men det var nått jag ville ha..

 

men verkligheten var väll lite tråkigare.. för ja hade klättrat upp på hyllan och svept kokhet vatten ifrån en vattenkokare - direkt upp på sjukan.. skinnet hade runnit på bröstet.. var 3 år gammal..

 

minns även när min kompis bajsa på gräsmattan och lekte med skiten..

var väll även då mkt liten.. var på ett lägenhetsområde bredvid lekparken.. hehe jädrar va hans föräldrar vart sura..

 

på samma ställe när ja gick på förskolan så vare en kaxig krullhårig kille.. 3 år äldre än mig som jävlades dagligen med mig och brottade ner mig i sandlådan.. en dag vart ja sur och drämde till honom.. tappade bägge framtänderna. var turligt nog mjölktänder, tror ja iaf men kan inte säga säkert..

 

cyklade väldigt mkt på den tiden och vi tävlade vem som kunde cykla snabbast.. så på en ful röd liten barncykel trampa jag som fan.. i nedförsbacken i området så gick det lite för fort.. körde in i cementbocken som stod på sidan och flög över cykelvägen och ner i taggbuskarna via cykelstället.. en handuk nerblodad på 10 sek..

 

minns även när min polare berättade att även han var "ihop" med gulliga frida när vi gick i två.an.. så vi var "ihop" med henne i tre dagar.. fick reda på det efteråt dock..

 

ja ja kan nog fortsätta i flera år till.. roligt de här.. inte för att nån lär bry sig..

 

 

EDIT: detta är alltså saker ifrån 3 år till 2.dra klass

brydde mig inte om att lägga dom i kronologisk ordning men i efterhand så tror ja dom ligger bra..

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Vi får inte glömma gången då jag...

..samlade burkar under partillecup (jag bodde i partille) och fick så mycket att jag kunde köpa sonic 3 till segat.

 

Kom ihåg du jag spelad i partille kupp och lyckaders få en motspelare att bryta armen...

 

Har ett svårplacerat minne...

 

Springer ner för en gata... En kille som är as förbannad jagar mig.. Snubblar till lite men faller inte, springer runt ett hörn snubblar igen, jag faller och han kommer i kapp.. Första gången jag var i en riktig fight och då jag bestämde miga att så att såga "tuffa till mig"..

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Kommer ihåg en gång grunt lurade mig att hans föräldrar var monst och skulle äta up hos när vi hade somnat...

Vi la ut kretskort runt våra sovplatser så att de inte skulle komma åt oss och varje gång vi smög ut för att kolla så klart ensamma för att bevisa för varandra att vi var modiga så kommer vi tillbaka med hemska historier om dem :D. Till slut går grunt av mistag på ett av kretskortet och han slår sig riktigt hårt då tror vi kretskorten är onda och går och lägger oss i våra sängar och gömmer oss till vi somnar.

 

 

Ah the old days...

 

 

btw grunt vi måste ha ett till anime martathon :D!

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne…

×   Inklistrat som formaterad text.   Klistra istället in som oformaterad text

  Endast maximalt 75 uttryckssymboler tillåts.

×   Din länk har automatiskt inbäddats.   Visa som en länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa editor

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder med URL.

 Share

×
×
  • Skapa nytt...