Comics Market 66

[zimeon]

Vänta dig inte att komma levande därifrån.

 

Tänk dig en nörd. Tänk dig sen ett rum fullt av nördar. Observera gruppeffekten. En nörd som känner sig hemma är i allmänhet jobbigare (men gladare).

 

Tänk dig sen ett hus fullt av nördar. Typ, minst femtio stycken! Som bara springer runt i huset och nördar sig och svettas. Inne i huset är det 35 grader varmt. Alla hundra nördar springer runt med stora kassar fulla med amatörserietidningar. Det låter mycket. Det luktar. Nördar svettas.

 

Tänk dig sen samma hus, fast tre gånger större. Hundrafemtio springande, stressade svettiga nördar. Gratulerar, nu har du en ganska bra bild av Comics Market. Med den skillnaden att Comics Market är ganska precis ett tusen gånger större.

 

Ett. Hundra. Femtio. Tusen. Nördar.

 

Vanvettiga. Åtminstone till en början innan de fått tag på den senaste berömda cirkelns senaste bok. Som det är köer till. Hundratals människor långa köer. I 35 graders värme.

 

Dag 1.

 

Temperaturen som lär ha varit sjukt hög under sommaren i Japan hade gått ner till humana 32 grader, men det ändrade inte det faktum att det var 70% luftfuktighet. Fy farao. Avstigen på Kokusai Tenjijo efter en tågresa som vars nörddensitet ökade alarmerande ju närmre Tokyo Big Sight man kom, upptäckte jag att det till och med var administrerade köer till övergångsställena. Inte mindre än tre trafikpoliser tog hand om att sköta övergångsstället, och det var ändå bara cirklarnas kö! Vanligt folk stod i den kilometerlånga fyratimmarskön. Mitt i solgasset.

 

Fullt. Proppfullt. De östra hallarna är enorma. Det står inte fyrahundra försäljningsbord, utan fyratusen i varje hall. Varje försäljare har ett halvt bord. Åttatusen försäljare vardera i de två östra hallarna, och så har vi de västra som är något mindre. Sammanlagt blygsamma 35000 utställare alla tre dagar sammanlagt. Varje försäljare säljer något mellan en och tio olika fansin. Ibland kopietryckta. Oftast med färgomslag. Kanske 30 sidor var. kostar en 40-lapp eller så.

 

Dag 1. Jump-dagen. Båda östra hallarna var fyllda med amatörtidningar baserade på Naruto, One Piece, Bleach, Hikaru no Go och Tennisprinsen. Jump-dagen. Fullt med pojkar.

 

Fel. Helt fel. Fullt med flickor. Gott folk, på Comics Market vänds rollerna om. Dagen då det mesta handlar om fansin baserade på serier från Shonen Jump, det är flickdagen. Den övervägande majoriteten säljare var kvinnor mellan 20 och 30 år, och besökarna var nog fifty-fifty. (Annat lär det vara dag tre, dagen som alla vet är mansdagen. Ni får gissa helt på egen hand hur många trådar i genomsnitt som personerna i fansinen den tredje dagen har på sig. Ett hett tips är att de går att räkna på ena handens stortå.)

 

Men nu var det alltså flickdagen, och då nöjer de sig pojkarna i serierna med att kramas lite. Ja, de flesta i alla fall.

 

Förvånande (eller kanske inte) var hur stort Tennisprinsen var. Varken one Piece eller Naruto kom ens i närheten. Tennisprinsen upptog halva ena östra hallen. Tvåtusen bord: Fyratusen tecknarklubbar som visade upp sina Tennisprinsfansin. Någon som vill ha en amatörs fantasi om hur det kan gå för Ryoma och gänget? Gratulerar, ni har uppskattningsvis någonstans mellan tio och tjugotusen fansin att välja bland. Naruto stod sig slätt, säkert bara femhundra säljare som körde huvudsakligen med Naruto-böcker.

 

Comics Market gör verkligen skäl för sitt namn. Det är verkligen bara en enda jättelik seriemarknad. Fruktansvärt jättelik. Det går absolut inte att hålla kolla på den. Efter två timmar, inklusive paus, hade jag lite troget gått igenom halva ena östra hallen och sett lite olika YuGiOh-sin. Två timmar. Jag hade hela andra östra hallen kvar, plus de västra, för att inte tala om Cosplayarenan och företagsarenan.

 

Företagsarenan, ja. Den var tiotusen gånger nördigare än resten av Comiket sammanlagt. Där var det ännu svettigare. När August lanserat ut att de gav bort gratissoundtrack till [namn på spel fullt med übersöta flickor] var kön så tät att det var sjukt. Företagsarnenan liknade mer ett slagfält. Gick inte att stå ut. Allt det vidriga med Comiket och inget av det trevliga. Bombarderad av bilder på jättesöta flickor som tittade ner på en med hundögon, visade barmen/trosorna/något annat som man dittills inte ens trodde var ansett som sexigt. Köp, köp, köp. Allt skitdyrt. Och svinlånga köer.

 

Som animeintresserad dör man. Impulsen att gå fram och titta skriker en i öronen så högt från alla håll och kanter att man till slut bara kan hålla händerna för, skrika och springa.

 

I den andra hallarna är det bättre och värre. Det är inte lika skränigt, men så sitter det många folk där med sitt ur svett blod och tårar skapade fansin och ser förväntansfullt på en. Tänk om han går fram och köper! Och man vet att man inte hinner ge hälften av utställarna ens en vettig chans att charma en. För att hinna med Comics Market på de 6 timmar de har öppet (förutsatt att man kommer in när de öppnar, det är en helt annan saga) inser man med lite snabb huvudräkning att man kan ge 1 timme åt tvätusen utställare (ca 12000 per dag) eller eller ungefär 1,8 sekunder per utställare.

 

Man skall inte gå till Comics Market utan att ha kollat katalogen. Eller nej, man skall inte gå till Comics Market i tron att man hinner kolla på allt. Eller man kanske inte skall gå till Comics Market alls, men det är en annan histora.

 

Jag köper katalogen men hinner inte kolla i den ordentligt förrän samma kväll. Till min tur kan jag andas ut och konstatera att det mesta jag var intresserad av ligger på dag 2. Dags att åka hem igen. Svettig väntan på tåget och van tågpersonal som kallat in en helt armé av extraarbetande för att sälja extrabiljetter, spänna upp avspärrningsband och leda folk runt så att det inte blir personkross.

 

Dagens kap: En Sanji-parodi på Tokimeki Tonight, gullig romans mellan herr Tre och fröken Sportlov, tre underbart vältecknade berättelser i vilka Sasuke faktiskt är snäll mot Sakura och så en kyss mellan Roy Mustang och Edward Elric.

 

Jag ser fram emot dag två: cirkeln Oiseau en Vol ställer ut sina Mumin-fansin, och med lite tur har Metasekoiya kvar några gamla Berserk-parodier.

 

Puh!

[Spazer]

Låter minst sagt intressant/panikartat/jobbigt/och skoj.

Intressant läsning.

[Krunaldo]

Mmm, riktigt trevligt tror att dag 3 kan vara lite frusterande^^, bara hentai om jag läst ditt inlägg rätt.

Om jag förstått det rätt ligger denna mässa i japan? så jag antar att du är där eller?

[docster]

Väldigt intressant Zimeon, låter som mycket skoj! Du har inga bilder att dela med dig av?

[zimeon]

Ja, Comics Market äger rum i Japan. Två gånger per år.

 

Kameran jag använder är inte digital. Lägger upp några bilder om jag kan och orkar senare.

 

Dag 2.

 

Aningen mer folk. Kom dit lite senare än jag trott och kom inte in förrän tjugo över tio. Idag var dagen D: blandardagen. Varfken romanspornografi med pojkar som kysses eller mansfantasier med alla animefigurer avklädda samtidigt. Mycket som verkar intressant, och, till min lycka, mycket som verkar helt ointressant (fansin på J-rock och andra musikartister lät jag gå därhän).

 

Knatar in i första östra hallen. Som vanligt fullt av förväntansfulla flickor med sina fansin. Till och med borden som innehåller den föraning till tredje dagen som de pornografiska fansinen utgör har en stab av söta flickor bakom sig. Ibland i alla fall. "Är det DU som sitter och ritar det HÄR" har man lust att fråga. Som tur är är det inte så mycket sånt. Mest de stora cirklarna som har hamnat på dag 2 för att alla inte skulle få plats på dag 3.

 

Ena östra hallen är till hälften fylld av Stålalkemisten. Tecknad av flickor. Eller nej, av kvinnor. För er som inte visste det är originalet också tecknat av en kvinna. Roy Mustang-bok och Edward Elric-bok står det på vart och vartannat omslag. Oftast står namnen tillsammans och då vet man varför. Jag knatar vidare och hittar några Guruguru-fansin. Dagens mål är cirkeln Oiseau en Vol och hennes Mumin-fansin, samt några Berserk-fansin, men den som väntar på något gott säger jag och tracklar mig igenom alla olika Violinisten från Hamerun- och Saiyuki-sinbord. Till slut tar Stålalkemistlängan slut och jag kan hoppa över en stor del som bara handlar om tokusatsu (specialeffekter: läs Godzilla och hans Power Rangers). Kommer fram till novell-delen. Den består av a) Sagan om Ringen B) Harry Potter och c) Jungfru Maria ser dig. Framförallt den senare. De får sammanlagt dela på blygsamma 1200 bord.

 

Skall Boromir och Faramir verkligen göra så där? undrar man lite blygt, men det är i alla fall snyggt tecknat. HP-fansinen är för många för att man skall kunna välja. Än värre är det med Jungfru Maria. Jävlarimig. Säkert 600 bord bara för den serien. De flesta är ofarliga men också ointressanta. Köper lite på måfå.

 

Klockan har hunnit bli halv tolv innan jag är klar med ena östra hallen, trots att jag hoppade över en tredjedel. Men äsch, jag hinner den andra östra hallen, tycker jag, den består ju till två tredjedelar av fansin på musik (läs J-rock), sångidoler (läs J-pop), TV-stjärnor och Gundam. Det får vara. Vad jag inte tänkte på var att resten var "anime -- övrigt", med andra ord nästan det mest tidsödande på hela stället.

 

Alla perifera och gamla saker. Heat Guy J, Galaxy Angel, Haibane, Miyu, för att inte tala om alla flickanimeer: Doremi, Comet, Sailor Moon, Full Moon, Ririka, Chacha... Det här tog tid. Idel fynd. Och här fanns Oiseau en Vol. Köpte allt människan gjort sedan sist: fansinet "Snusmumriken" del 5, 5.5 och 6. Kanon. Och lite brevpapper. Människan hade börjat rita lite Harry Potter! (Men hon klagade på att hon inte kunde rita de vuxna figurerna ur filmen... och jag förstår henne).

 

Idel fynd. Fansin på Skolans spökhistorier, en intervju med Izumi Matsumoto (han som gjorde Orange Road), och hela fem bord som gjorde Creamy Mami-fansin! Fram med plånboken! Största fyndet på Comics Market hittills var en CD med tänkta OP och ED till den för fyra år sedan skrotade idén "Creamy Mami Again". Tänkta och tänkta, det var ju bara fan-gjorda, men komplett med en lika "påhittad" character art book. Och karaoke-spår! Helt otroligt.

 

Började bli utmattad. Klockan närmade sig ett när jag strövade igenom högar av Sailor Moon, Doremi, Comet och, detta Comikets succé, PreCure. Stapplade in på Internationella rummet. Tänkte äta lunch. Gav upp; tanken slog mig att folk brukar smita redan klockan halv tre, och jag behövde kolla igenom västra hallarna då det fanns Berserksin där. Bet ihop och gav mig av.

 

Farao vad varmt. Som tur är hade jag fått tag på en Kitakita-farfar-solfjäder. Kom in i västra hallarna. Här var det specialiserade avdelningar uppdelad efter flick- pojk `- och unga vuxna. Hittade till min glädje och besvikelse cirkeln Gil, men de hade bara ett häfte. Hade inte gjort en tidning på tre år! De som gjorde så bra Berserksin! Gick runt på måfå och hittade lite Gunslinger Girl, Yokohama och en herrans massa Get Backers. Och Conan. Började bli trött och gled mot nästa mål: En mask av glas och flickserierna. Hittade lite grovporrig Negima på vägen. Blev desillusionerad över att jag inte överhuvudtaget blev överraskad.

 

Flickseriernas avdelning var bättre. Fick med mig lite Mask av glas och kunde språka tillräckligt mycket med folket som stod vid ett Aoi Hiiragi-bord för att förstå att det faktiskt var hon som skrivit manus och gjort en manga som stod bakom Ghiblifilmen Kattens björntjänst. Hade aldrig sett mangan så jag hade börjat tvivla på dess existens. Måste köpa hennes andra serier också.

 

Bland flickserierna fanns det kul saker. Missade lite Fushigi Yuugi men hittade Fruits Basket som dock inte verkade något kul. När originalserien är för bra är det liksom ingen idé. Borde då i rimlighetens namn gälla även för Berserk, men... Till min glädje fanns det tre bord som gjorde DNAngel-fansin. Klockan hade hunnit bli halv tre och jag övergav västra hallarna då resten bara innehöll Pokemon, Digimon, historia och järnvägsfansin. Hade hört att Abe, som tecknat de bästa Berserkfansinen jag läst var i östra hallarna på ett bort för japanska manliga skådisar. Tänkte hälsa. Tillbaka i østra hallarna hade klockan hunnit bli tre. J-rockavdelningen var helt och hållet övergiven. Utställarna saknade uthållighet; de var väl för unga. Hade redan smitit. Strosade runt lite i gamla överigravdelningen och hittade lite godbitar. Till och med Cyber Team in Akihabara och en underbar crossover: Sakura Taisen, fast Sakura var skrivet med typsnittet för Card Captor Sakura. Grabbarna (förlåt, männen) hade orkat skriva en ordentlig crossover!

 

Efter en hel del stros hann klockan bli halv fyra. Bestämde mig för att stanna i östra hallarna bara för att höra avslutningsapplåden. Det var värt det. När utropet skedde prick klockan fyra jublade och applåderade hela hallen. Imponerande och inspirerade, trots det faktum att mässhallen var övergiven till två tredjedelar.

 

Någon jämra fyverkerifest gjorde att det blev svårt att komma hem; fullt med folk på tåget. Imorgon måste jag komma hit aningen tidigare; det lär bli ännu mer folk då. porrfansinen undviker jag gärna om jag kan, men när Shanghai Alice ställer upp uar det bara att gå tid och köpa rubbet; det vet alla som spelat Perfect Cherry Blossom.

 

Dagens kap:

Ett romantiskt fansin där Edward Elric är en flicka i en flickskola och Roy Mustang läraren, meningslös knapp med dum replik från Stellvia, en extra spøkberättelse från Skolans spökhistorier, en Holmes-historia berättad med hjälp av Sherlock Hund, humorfansin med Creamy Mami, snygg Gunslinger Girl, lite Yokohama, Daisuke kramar Hiwatari, en hyllning till Gandalf och så redan nämda påhittade Mami-sånger och Matsumoto-intervju. Och så blandad Jungfru Maria och Harry Potter.

 

Pust igen.

[docster]

Låter helt klart som ett späckat schema Zimeon! Speciellt om du måste skippa lunchen för att hinna med :) Väntar spänt på en uppdatering...

 

Förresten, har du några siffror på hur många besökare mässan har?

[zimeon]

Förresten, har du några siffror på hur många besökare mässan har?

 

Det kommer ungefär en halv miljon personer dit. Hundrafemtiotusen pers om dagen i tre dagar. Det är världens största seriemässa, mig veterligen. Om nu inte Comics City är ännu större (också en amatörtidningsmässa; inget drar som amatörmässor gör).

 

En dag kvar, bara.

[Gafvert]

Jag kan nästan känna atmosfären från mässan, synd att man inte har nån att åka till Japan med.

 

Väntar på dag tre nu zimeon. Bilder vore roligt att få se.

[zimeon]

Dag 3. Jag är redo för ett helvete, men som genom himmelens försyn så regnar det. Vilken lättnad. Jag orkar inte ta med mig kameran, men knatar iväg förhållandevis tidigt ändå. För det första är det mansdagen, och för det andra vill jag åt en sak.

 

Dagen före hade jag satt i halsen när jag såg att Shanghai Alice var en av de där cirklarna som placerats vid utgångarna. Det betyder bara en sak: cirkeln är så poppis att de tvingas ha köerna utanför konventshallarna.

 

Jag står på tå för att komma in, och lyckas bli insläppt redan fem över tio. Detta på grund av att jag är anmäld som reporter, och därför får stå i reporterkön. Annars handlar det om att övernatta för att vara så tidig i kön.

 

Väl inne, ingen tid att förlora. Rakt iväg mot västra hallarna som reporterkön var läskigt långt bort ifrån. På vägen dit hinner jag bli imponerad av Comic Markets personals köledning. Vad de kan hålla folk stångna! Jag möts av ett vansinnigt lämmeltåg som kommer från andra hållet och är på väg mot östra hallarna och alla erotiska fansin. Jag stannar upp av fasa. Vilken massa! Entusiasm i blicken och ett leende i mungipan kommer de stormande framåt som små barn på väg mot en godispåse. Ostoppbara. Fullkomligt ostoppbara. Dessa folk skulle man kunna bli ihjältrampad av! Comic Markets personal har trevligt delat upp gångarna i två halvor, så själv kommer jag ganska fort fram: det är få som skall från östra hallarna till de västra. Kanske har jag tur?

 

Väl framme i de västra hallarna börjag jag inse att... nej, jag är inte ensam. Det är ett lämmeltåg på väg in i de västra hallarna också. Jag skyfflas runt i en kö som får vänta på att en mindre armé går i förväg. Till slut kommer jag in. Jag leds... ut igen? Aha, de vill att man skall gå runt för att undvika att folk springer åt olika håll... och jag anar den andra anledningen.

 

Sen hör man honom. Mannen med megafonen som ropar "Alla som INTE skall till Shanghai Alice, ta av till vänster, alla som INTE skall till Shanghai Alice...". Wow. Jag får för första gången uppleva en äkta Kö Till En Stor Cirkel på Comic Market. Fyrdubbel. Ute. Mitt i regnet. Jag hade gissat att Shanghai Alice var poppis... men kanske inte fullt så här. Ganska exakt femtio minuters kö, varav de fyrtio första i regnet. Och så utropet: "Fäll INTE ut era paraplyer! Vi ber om ursäkt, men fäll INTE ut era paraplyer!".

 

Till min besvikelse är det bara Imperishable Night och testversionen av Immaterial and Missing Power som säljs. Jag som så gärna hade velat ha Perfect Cherry Blossom, Embodiment of Scarlet Devil och Zuns musikskivor. Men nu fick jag nöja mig med hans senaste. Max sex skivor per kund, så sex av varje blev det. Kanske inte är så dumt. Frågar om man kan få veta hur många ex som Zun säljer av sina spel. Får reda på att det är en hemlighet. Jag tittar förstrött på den långa kön bakom mig och räknar i mitt stilla sinne ut att det är någonstans mellan fem och tiotusen. Börjar förstå hur han kan sälja ett så vansinnigt välgjort spel för bara tusen yen (70 spänn).

 

Trots avsaknade av Perfect Cherry Blossom är jag omtumlad över att äntligen ha kommit över Shanghai Alice-original och strövar sakta vidare mot de bord jag konstaterad säljer Shrine Maiden-fansin. Det här händer bara i Japan. En kille gör ett amatörspel, och det tillverkas amatörserietidningar på de figurer som är med i hans amatörspel. Och som om det inte var nog, tillverkas det amatörspel på hans amatörspel. Jag börjar sakta inte att Zuns (Shanghai Alices) spelserie Shrine Maiden (varav Imperishable Night är det åttonde) är något utöver det vanliga.

 

Nåväl, efter några Shrine Maiden-fansin strövar jag runt bland de andra hemmagjorda spelen och hittar lite småkul. Hur kan man motstå ett skjutspel med Karen, DigiCharat och Nadja? Eller ett bombmattespel från Jungfru Maria? Eller ett slagsmålsspel med Azumanga Daioh? Om inte jag vill ha det kommer väl någon annan vilja, resonerar jag och blir strax av med ungefär tusenlappen.

 

En timme i kö och lite till: klockan närmar sig tolv och det är kanske dags att bege sig till de östra hallarna. Dumpar av lite grejor och efter ett djupt andetag travar jag in i hallen som jag föreställt mig bara innehåller grovporr. Men...!

 

Det här var ju inte så farligt. jag inser till min förvåning att jag överdrivit: Ena halvan av hallen är dedicerad till brudspel, och jag trodde det bara betydde en sak. Men det visar sig vara ganska fredliga fansin. Sen kommer jag till andra halvan, som beskrivs som "för män", och då börjar det lukta mer. Faktum är att det inte fanns så mycket att hämta, så jag kommer igenom ena östra hallen ganska fort. Jag blir aningen nedstämd över det faktum att jag börjar vänja sig vid bilder på små oskyldiga flickor som skrevar rodnande. Man behöver ju inte ens köpa fansinen för att hjärnan skall ruttna bort.

 

Första halvan av andra östra hallen ter sig likadant. Sen får jag dock en överraskning. Jag har undrat lite vad "sousaku"-halvan var, och nu fick jag svaret: Hemmagjorda prylar. Andra halvan av hallen var helt hemmagjorta fansin, alltså icke baserade på någon existerande figur, samt all världens underliga saker. Folk som sålde sina foton på stjärnbilder, husdjursmanualer, dockskåp och dockkläder och tillbehör, smycken, hemmagjorda mjukdjur, tvål... ojojoj! Leksaker, muggar, porslin... vad sjutton gör dessa på Comic Market kan man undra. Men på något sätt passar de väl in.

 

Avdelningen för originalfansin var mest påfrestande. Folk som slitit som djur, riktigt som djur och klämt ur sig sin egna historia. Nyaste tillskottet det 18. Del 1 till 17 finns i tjockare böcker som i förhållande till sin tjocklek är billiga, men ända kostar en hundralapp. Känns tungt. Jag vet hur svårt det är att göra en egen berättelse, och jag vet hur mycket man vill att folk skall läsa det. Samtidigt säljer detta mycket sämre än andra billiga fansin som bara klär av Shima från Stellvia. Sorgligt, sorgligt. Jag kan inte göra annat än att köpa de serier som omedelbart faller mig i smaken. Några ambitiösa serier med vackra japanska manliga krigare får gå förbi, och mitt hjärta går ut till tecknarna. Får dåligt samvete för att jag inte främjar deras insats med mina pengar, men jag har fått nog av utgifter och det känns dumt att köpa någons verk bara för att främja dem.

 

Joas sluter upp och vi käkar lunch. klockan har hunnit bli två. Vill gå tillbaka till västra hallarna för att se om man kan få en pratstund med Zun. Det visar sig att Imperishable Night sålt slut, men jag lyckas faktiskt få en kort pratstund med skaparen som visar sig verka vara en mäkta trevlig och ödmjuk typ som skrattar generat när jag berättar att han har en liten men mycket intensiv skara beundrare i avlägsna Sverige. Får av en annan person reda på att det kan visa sig vara mycket svårt att få tag på Zuns tidigare verk, tyvärr. Men sånt är livet.

 

En sista liten rundtur bland de bås som står kvar när klockan hunnit bli halv tre ger en roligt pusselspel och ett vansinnigt spel i Ice Climber-stil, med skillnaden att man är en söt flicka med ett stort vapen och som flyger med hjälp av vapnets rekyl(!) Funderar på om jag skall lägga ner animéhobbyn och istället börja en hobby som går ut på hemmagjorda spel.

 

Nu börjar det bli dags. Jag vill gärna behålla entusiasmen men sex timmar gånger tre dagar av att bli mött av obruten skaparglädje har lämnat mig något öm. Plånboken känns som om den träffats av en av Marisa Kirisames smartbomber. Gör en mental notering om att aldrig mer tro att jag kommer billigt undan på Comics Market.

 

På Rinkai-linjens station är det proppfullt. Fler än jag som vill hem. Slocknar på Yamanote-linjen. Väskan känns tung och plånboken skadad, men väl hemma radar man upp sina troféer och kan inte låta bli att känna sig lite stolt. Med andra ord, ytterligare ett Comic Market är över.

 

Tack för ordet.

[docster]

*Applåder*

 

Väldigt rolig och intressant läsning Zimeon, det tackar vi för. Ganska roligt att göra amatörspel från ett amatörspel måste jag säga. Kan tänka mig att alla varor måste variera otroligt i kvalité...

[Teron]

Stort tack för att du delat med dig av detta Zimeon. Kan inte göra mycket annat än att hoppas på att kunna besöka något liknande själv en vacker dag.