Läser du några lättromaner?

[Hoshi]

I princip alla trådar i lättromansforumet är ju helt döda, men jag ville ändå försöka starta en sådan här tråd dels på grund av mitt eget stigande intresse för lättromaner ^-^;

 

Temat är helt rätt och slätt, läser du några lättromaner? Och i sådana fall, har du några favoriter?

En enkel diskussion om lättromaner i allmänhet, kanske någon vill tipsa om en bra romanserie osv~

 

Själv är jag speciellt förälskad i Hakushaku to Yousei och Tate no Yuusha no Nariagari, två väldigt olika serier men som båda är underbara på sitt eget sätt (HakuYo är övernaturligt-shoujo och Yuusha är fantasy-shounen), stora rekommendationer!

Jag försöker även komma igång med No.6 och DenYuuDen eftersom jag älskade animeadaptionerna~

 

För tillfället läser jag också Date A Live och Mushoku Tensei, men trots sina vackra bilder så ryser jag nästan varje gång jag börjar läsa ett nytt kapitel. Mushoku Tensei i synnerhet, som visserligen har några "briljanta" stunder men som för det mesta bara är rent obehaglig.

 

Jag dras för det mesta till illustrationerna, om framsidan ser bra ut så förväntar jag väl mig att insidan ska vara detsamma xD

Någon likasinnad här på forumet? c:

 

[Sceleris]

Jag har första volymen av engelska Spice & Wolf – vilken jag köpte efter att ha läst klart Haruhi-böckerna – liggande på nattygsbordet sedan februari, oöppnad. D:

[Jackdaw]

Jag tycker det inte riktigt går att bedöma om en lättroman är bra på dess framsida av det simpla skälet att de flesta lättromaner ser likadana ut vad framsidan gäller, iallafall med de japanska utgåvorna. (Söt tjej, två söta tjejer, söt tjej bredvid en kille med svärd/pistol, söt tjej med svärd, ett harem... hmm...)

 

Jag gör mitt bästa att läsa lättromaner, men det går segt och med en del möda fortfarande så än så länge har jag bara läst klart första volymen av Spice and Wolf (den var bra!), 1/4 av Hyouka och påbörjat Yahari Ore no Seishun Love Comedy wa Machigatteiru och Toradora. Tror om jag bara får upp min vokabulär mera så lär jag få mer fart på läsandet. Ser fram emot den dagen jag slipper läsa böckerna vid datorn för att fullt förstå, har iallafall uppnått det med manga. :)

 

Väntar just nu på en beställning från japan med fler böcker. Har hört att Utsuro no Hako to Zero no Maria ska vara väldigt bra, så jag ser framemot att spana in den närmare när den väl dyker upp med posten.

[Hoshi]

Jag har första volymen av engelska Spice & Wolf – vilken jag köpte efter att ha läst klart Haruhi-böckerna – liggande på nattygsbordet sedan februari, oöppnad. D:

 

Är inte Haruhi gående? o:

Spice and Wolf är bra, du får ta dig en eftermiddag när det är dåligt väder och sätta tänderna i den c;

 

 

 

Jag tycker det inte riktigt går att bedöma om en lättroman är bra på dess framsida av det simpla skälet att de flesta lättromaner ser likadana ut vad framsidan gäller, iallafall med de japanska utgåvorna. (Söt tjej, två söta tjejer, söt tjej bredvid en kille med svärd/pistol, söt tjej med svärd, ett harem... hmm...)

 

Bra kan man ju aldrig veta, men om något ser intressant ut kanske förklarar bättre :3

När jag blir intresserad av något så har jag förstås stora förväntningar på berättelsen (annars hade jag aldrig blivit intresserad), men bilderna bidrar till det en stor del eftersom jag lätt förtrollas av det visuella. Framsidan av en bok kan ju också till viss del förklara ungefär vad man har att vänta sig - en fantasyvärld, en skolförälskelse, ett actionpackat sci-fi-drama... Jao, nåt sånt c:

Men i mitt fall har motivet fortfarande inte lika stor betydelse som kvaliteten på bilden, jag vet inte om jag någonsin skulle öppna en bok med /sånt som jag skulle anse vara/ "fult tecknade" bilder ^-^;

 

Oregairu vill jag själv läsa någon gång (älskade det lilla man fick se i animen), men den är så lång så det skulle ta så mycket tid att läsa ikapp den!

[Sceleris]

Är inte Haruhi gående? o:

Pja, den är ju inte formellt avslutad, men författaren är inte så aktiv. (Och så slutar tionde boken ganska bra, så det hade varit okej för mig om det inte kom mer.)

[Hoshi]

Pja, den är ju inte formellt avslutad, men författaren är inte så aktiv. (Och så slutar tionde boken ganska bra, så det hade varit okej för mig om det inte kom mer.)

 

Ohh, då förstår jag x3

Tänkte ändå köpa böckerna snart~

[Najica]

Jag tycker det är svårt att sätta fingret på vad en lättroman är. Det är en novel som innehåller några illustrationer i stil med manga/anime? Eller är det något speciellt med sättet den är skriven på? o.<

 

Jag har några ståendes i hyllan, men min favorit är utan tvekan Boogiepop böckerna, dessvärre har seven seas lagt ner serien så alla dom andra böckerna i serien är ju bara att glömma om man inte lär sig tyska. Rekommenderar den dock ändå, då den på sätt och vis indirekt hänger ihop, men man kan läsa böckerna separata.

 

Bungaku shoujo är också rätt trevlig, har dock bara läst en utav serien men de är självstående så det är nice :3 Funderar på att inköpa fler "volymer"~

[Jackdaw]

Lättromanen är väl ganska mycket av en marketing term. Vad som är och inte är en lättroman bestäms egentligen bara om det har släppts under en lättroman label eller inte. Ett exempel på böcker som de flesta tänker på som en lättromanserie men inte är det officiellt är monogatariserien. Varför? Antagligen för att de kan sälja dem dyrare då (kostar runtade 2000 yen styck har jag för mig, jämfört med 500-600 för en lättroman). ¯\_(ツ)_/¯

 

Men om man ska tala generellt så kan man säga att lättromaner är serialiserade ungdoms- och pocketromaner med illustrationer. Generellt sett menat att vara lättare att läsa än vuxenromaner också (mer furigana i dem iallafall). That's it. Inte märkligare än så.

 

Bungaku Shoujo har jag också beställt, den har jag velat spana in länge!

[Snok3n]

Lättromaner är faktiskt ett begrepp som härstammar från debatten som försöker definiera längden av en roman. Finns inga direkta definitioner av hur lång en roman är men att den är längre än novellen, sedan tog man och bestämde sig för att namnge noveller som var länge än typ 40-60 sidor (minns inte riktigt exakt) och som var uppdelade i kapitel ( ett typiskt drag för romaner) och kalla dem för lättromaner/kortromaner.

 

Har väl ca 20 volymer av Vampire Hunter D och 12 Volymer av Spice and Wolf, måste ju medge att Vampire Hunter D är snäppet ovanför Spice and Wolf, för övrigt gillar jag inte översättningarna av Spice and Wolf särskillt. Kan bero på jag inte vet vilken typ av japansk prosa som författaren använt från början, men översatt blev det inget bra iallafall. 

[Hoshi]

Nejmen se, då har man lärt sig något nytt idag också owo

 

Jag har sett och hört väldigt mycket om Bungaku Shoujo, men jag är tveksam till om jag ska läsa den eller inte. Någon som vill ge mig en liten push i rätt riktning (ska jag läsa den, ska jag inte läsa den för att...)?

 

 

 

För övrigt gillar jag inte översättningarna av Spice and Wolf särskillt. Kan bero på jag inte vet vilken typ av japansk prosa som författaren använt från början, men översatt blev det inget bra iallafall. 

 

På vilket sätt var den inte bra översatt? o: (hade tänkte köpa den)

[Snok3n]

Tolka det inte som att själva berättelsen är dålig för det är den inte, jag har ju ändå köpt och läst de senaste 12 volymerna. Jag gillar bara inte hur översättarna har gjort vissa av Holo och Lawrences ordfighter onödigt komplicerande och näst intill intetsägande ibland. I någon av böckerna kändes det t.ex. som Holo bara var sur rakt igenom utan orsak, långa och dåliga haranger av hennes metaforer som inte sade något egentligen.

 

Men jag gillar berättelsen, bara den kan vara lite dryg ibland. 

 

Börjat läsa Tow Ubukata's bok Mardock Scramble, kanske inte en lättroman då den är 800 sidor, men men :D

[Zeedox]

Har själv bara läst ~3 av de översatta Spice & Wolf-böckerna, men den första tycker jag verkligen är utbota bra. Förmodligen en av de bästa böckerna jag läst, läste ut boken samma dag jag köpte den. Har hört att serien inte fortsätter lika bra. Personligen uppskattar jag den kringliga och utförliga stilen, men den är ju samtidigt lite tradig ibland. Tyckte det var atmosfäriskt.

[Jackdaw]

Atmosfäriskt är ordet. Första boken var verkligen fullproppad med 視線 (blickens riktning) hit och dit. Något repetitivt var det kanske, men alla de beskrivningarna om blickar, ansiktstryck och övrigt kroppsspråk var verkligen effektiva i att ge inlevelse i karaktärerna och dialogerna. Tycker definitivt det är mer av en styrka för boken än en svaghet.

[Gillis]

Aldrig prövat "light novels". Skulle gärna vilja pröva. Ni har inte nått förslag på nån seinen?

[Hoshi]

Aldrig prövat "light novels". Skulle gärna vilja pröva. Ni har inte nått förslag på nån seinen?

 

Jag skulle väl säga Ookami to Koushinryou och Baccano :3 (Jag har inte läst OoKou än men animen var bra, och så har du ju gubbarnas kommentarer ovan)

 

Låter som att jag har en del krångel att se fram emot, men man kan nog luska ut en del själv också~