Anime vintern 2024

[MathJuice]

God jul alla isekaifans!

[MathJuice]

Fate/Strange Fake: Så efter att ha släppt en "teaser" länge länge sen så verkar det bli av som ett helt projekt denna gången. Är dock så ute ur loopen med Fate att jag vet inte om jag orkar mer...

Guild no Uketsukejou desu ga, Zangyou wa Iya nanode Boss wo Solo Toubatsu Shiyou to Omoimasu: Jag kopierade hela namnet bara för att det är så långt att det blev komiskt. Men en serie om guild girl men som smäller till om det blir övertid låter intressant. 

Beheneko: Är det inte samma som den där när en kille blev förvandlad till en hund och följer runt tjejer, fast nu är det en katt och en isekai? Känns som ganska lågt hängande frukt dock.

Akuyaku Reijou Tensei Ojisan: Bakarina fast en pappa blir skruvkorksblondin. Det lilla av mangan jag läst verkar den vara wholesome där villainess (som verkar ha en egen kategori också) försöker att inte vara elak. Yass king slay!

 

…Så kanske bara två serier denna säsong också för mig.

[Sceleris]

Har en aning:

• Solo Leveling 2: eh, visst. 😐
• Dr. Stone 4: vetenskap! 💪
• 100 flickvänner 2: jag gillade första mer än jag trodde att jag skulle göra!
• Jag är receptionist på gillet men dödar bossar för att slippa jobba övertid: vafan, jag hade just börjat läsa mangaversionen.
• Kuroiwa Medaka erkänner inte att jag är söt: bekant premiss om stöddig tjej som vill "tvinga" en kille att erkänna att hon är söt och blir mer och mer kär i honom. Jag gillar mangadesignen; animedesignen verkar tappa en del.
• Übel Blatt: jag läste mangan men föll av vagnen med bara typ 10% kvar, och har hunnit glömma allt, så det kanske är bra att få en chans att komma igång igen.
• Välkommen till Japan, fröken alv: mestadels vanilj-isekai, fast det är något fint att (bara) sova med någon annan, en vardaglig intimitet man ofta inte får se i anime och manga.
• Jag är supermonstret Behemoth men misstogs som kattunge av en alv med jättebröst som vill pippa med mig: riktigt hjärndött, perverst källmaterial, men det finns en figur (eller snarare en arketyp) jag gillar: en hajtandad muskeltjej.
• Möjligtvis historiens bästa alkemist: nån slö isekai; jag undrar om det är den jag läst. Den är medioker.
• Gubben som återföddes som skurkinnan: kul med oavsiktliga framgångar och missförstånd!
• Medalist: jag läste några kapitel när den började, OK sportmanga.
• I'm a Noble on the Brink of Ruin, So I Might as Well Try Mastering Magic: medioker isekai, men det var lite speciellt att han har en 40-årig kvinna i sitt harem (efter att ha föryngrat hennes utseende).
• Magic Maker: Hur man skapar magi: den var faktiskt lite intressant att följa som manga.

Har ingen aning:

• Sakamoto Days: jag är nyfiken.
• Jag blev gift med min klasskamrat jag hatar: jag blir lite arg varje gång jag läser titeln.
• Jag jobbar med min älskade: företagsromantik uppskattas, men undrar om den inte är lite händelselös.
• Takao Amakus detektivpatientjournal: en detektivdoktor låter ju skoj!
• Aquarion: Myth of Emotions: enda Aquarion jag verkligen gillat är Aquarion Evol, men jag kan ge denna ett försök.

Den 2024-12-19 vid 20:58 sa MathJuice:

Är dock så ute ur loopen med Fate att jag vet inte om jag orkar mer...

Gud, ja!

[Klibbnisse]

Vid en första anblick så är andra säsongerna av Apotekarens dagbok och 100 flickvänner självskrivna, men sedan verkar det finns en stor drös komedier och SoL-serier som verkar kul. Exempelvis den där som utspelar sig på Okinawa, verkar rätt hjärndöd.

[Sceleris]

Solo Leveling Season 2: Arise from the Shadow: Öh, mer av samma. Fast ingen action att tala om i första avsnittet. 5/10.

Beheneko: The Elf-Girl's Cat is Secretly an S-Ranked Monster!: Riddare dör i labyrint och blir [se titel]; räddas av alvtjej som med sina gigantiska bröst och kortkort kjol går solo i labyrinten, så han viger sitt liv till att skydda henne under hennes generiska äventyr, medan hon och hennes senare följeslagare alla vill ha sex med en kattunge. Dumt och taffligt och praktiskt taget helt utan värde. (PS. Givetvis har kattungen förmågan att absorbera förmågor av sina motståndare.) 4/10.

Bogus Skill <<Fruitmaster>>: About That Time I Became Able to Eat Unlimited Numbers of Skill Fruits (That Kill You): En sån där töntig dussinfantasy där alla kan få en unik förmåga, och huvudpersonens tjejkompis får en superförmåga medan han själv får en skräpförmåga – men skräpförmågan visar sig förstås vara ännu bättre. Här är han den enda som kan äta flera förmågegivande frukter. I sedvanlig stil behandlas allt med extrem lätthet – allt händer fort och helt utan dramatisk tyngd. 5/10.

Headhunted to Another World: From Salaryman to Big Four!: Likt den förmodade tittaren är huvudpersonen en underskattad kontorsarbetare, men olikt tittaren får han en chans i en annan värld, som en av demonfurstens fyra generaler. Demonfursten är en superbra chef, de andra generalerna är b-b-b-brudar, och eftersom huvudpersonen är en kraftlös människa får han bara uppgifter som använder hans förhandlingsförmåga. "Folk som gillar den här sortens grejer kommer att finna att det här är en grej de gillar", som Abraham Lincoln aldrig sa. 5/10.

Possibly the Greatest Alchemist of All Time: Blir felaktigt inblandad i "summoning" men en gudinna (förstås helt mänsklig i beteende) ger honom ett separat liv där han "speedrunnar" sig rik och mäktig. Så pass aggressivt generisk att jag insåg att jag läst mangan först när han tämjer en spindel (som förstås blir en tjej, fast bara överdelen). 5/10.

Ameku M.D.: Doctor Detective: Kvinnlig doktor (som ser väldigt ung ut) på särskild avdelning för att utreda fall som andra avdelningar misslyckas med, får upp ögonen för ett väldigt märkligt dödsfall. Välgjord, men jag hade nog inte fortsatt om det bara var "House M.D. fast anime", men förstaavsnittet gav en hook om en möjligtvis övernaturlig situation. Det kan visa sig (och jag förväntar mig att det gör det) att det inte är ett dugg övernaturligt, men det är ett hyfsat mysterium att börja med. 6/10.

[Sceleris]

Momentary Lily: Konstiga blå jättar har tömt världen på människor så när som på några tjejer som dräper jättar med vapen, men en dag kommer en amnestisk flicka med sitt eget vapen. När de inte slåss så äter de burkmat och pratar nonsens. Det är extremt tjockt med datoreffekter, frenetiska kamerarörelser, konstiga kameravinklar och linser, hyperaktiv animation, plottriga bakgrunder, till och med ljud och dialog: karaktärerna pladdrar över varandra hela tiden, utan att säga något av värde. Det enda som inte var överproducerat var storyn – knappt något händer, så trots all ADHD så lyckas det kännas långsamt och utdraget. Helt odrägligt och uttröttande. 4/10.

I'm Getting Married to a Girl I Hate in My Class: Rikingar får barnbarnen att gifta sig, men paret avskyr varandra. Jag har alltid blivit lite orimligt arg varje gång jag sett titeln, för hur långsökt och orimligt det låter, men det är alltså vanlig ungdomsäktenskapsromcom-animelogik (en sån story som tycks gjord för ungdomar som drömmer om ett framtida förhållande men inte har fantasi för hur man kommer in i ett och därför gärna vill fantisera om ett tilldelat förhållande), och det finns ju åtminstone en inbakad konflikt i premissen som kan vara drivande. Presentationen är dock mest skrik-komedi, och utvecklingen är ju given från början: vi behöver inte undra på om de blir kära till slut. 5/10.

Sorairo Utility: Gymnasietjej vill hitta "något eget" som hon är bra på, och faller in i golf. Känns som en OK gymnasiesportanime. 5/10.

I'm Living with an Otaku NEET Kunoichi!?: Lealös kontorsarbetare hemsöks av monster men skyddas av ninjatjej som i utbyte vill leva hos honom som en tevespelande dagdrivare; det självklara (tråkiga) hade varit om han ständigt störde sig på hennes lathet, men istället är det springande skämtet att han är så snäll och uppskattande att hon får dåligt samvete och riskerar att "misslyckas" som dagdrivare. Jag har sett titeln förut, men jag visste inte att det var en Yaki Tomato-serie. 5/10.

[Raccomunk]

Flower and Asura är skriven av Ayano Takeda (Sound! Euphonium), så är en must watch.

Ave Mujica, It's MyGOs edgy lillasyster. Får se om den blir nå vettig.

Fate/strange fake är en lögn!!! Bara ett avsnitt den här säsongen 🤪

[Sceleris]

Dr. Stone: Science Future: Ingen "plotline progression", men en lekfull mjukstart på säsongen känns OK. 6/10, men jag är partisk.

Okitsura: Fell in Love with an Okinawan Girl, but I Just Wish I Know What She's Saying: Nyinflyttad skolgrabb som [se titel]. Att det tycks vara en tilltagande kärlekstriangel (tjejen som översätter för killen är kär i honom) är en styrka, men den är lite jobbig att se på med hur den hanterar okinawiska: en massa färgad onscreentext som är så stor att jag vill zooma ut bilden för att rymma allt i blicken, och engelsktextningen hanterar det inte jättebra. Och i slutändan är jag inte särskilt intresserad av ämnesvalet. 5/10.

I Want to Escape from Princess Lessons: Hertigs sjuåriga dotter blir förlovad till prinsen och genomgår åratal av strikta, kvävande lektioner i etikett, politik, dans etc. tills en dag då prinsen bjudit en främmande dam som sin partner till en tillställning. Jag gillar den! Dels uppskattar jag hur karaktärsdesignen bryter från dussinshōjo-looken, med rundare former och skuggade läppar (och en del bifigurer som påminner mig om typ gamla Masterpiece Theater-serier), dels gillar jag också strukturen: många av denna sorts serier, där startskottet kommer vid en bal där huvudpersonen blir offentligt dumpad av prinsen, hoppar man direkt på dumpscenen; det gjorde även mangaversionen, som jag kom ihåg att jag läst något kapitel av först vid dumpscenen. Jag gillar att denna gång så går vi kronologiskt fram och får först se hennes glada liv som barn, och sedan de långa stränga åren, innan vi kommer till dumpscenen. På så sätt får vi se vad hon tappar och vad som står på spel, och kan på ett djupare sätt förstå hennes motivation senare. Med det sagt så har den nog en mer typisk framtoning senare, men åtminstone förstaavsnittet får 6/10.

Zenshu: En ung kvinnlig animeregissör känner pressen om sitt nästa verk och har skrivkramp och blir allmänt otrevlig, tills hon äter utgången mat och hamnar i en (för henne) inflytelserik fantasyanimevärld där hon måste rädda världen med kreativitet och animation. I tre ord: "Shirobako fast isekai". Snygg, välanimerad, rolig. Jag är taggad! 8/10! 🌟

Promise of Wizard: En vanlig tjej blir tagen genom en hiss till en annan värld där hon ska få hjälpa en massa vackra unga trollkarlar som skyddar världen på nåt sätt. Inte min tekopp, tjejens inre dialog/berättarröst är menlös, och förstaavsnittet är ganska händelselöst: tjejen kommer dit och får välja att följa de vackra killarna istället för en sur gubbe, sen flyger de kvast. Inte någon karaktärisering eller utveckling av handlingen mer än "vi behöver din hjälp". 5/10.

Medaka Kuroiwa is Impervious to My Charms: Bortskämd tjej som (enbart) för sitt utseende alltid fått allas uppmärksamhet och beundran har ny klasskamrat som är till synes oberörd, så nu vill hon "besegra" även honom men blir till slut och motvilligt kär (samma som Teruhashi i Saiki Kusuo, eller som tjejen i Kuzumi-kun, Can't You Read the Room). Här är det så att grabben ska bli buddhistpräst och bara lyckas se oberörd ut. Så det blir en serie med "utmaningar" från hennes sida, sen lite kärleksrivalitet och typiskt gymnasieromcomstoff. 5/10.

[Sceleris]

Jag kanske bör påpeka att 5/10 är mitt standardbetyg när jag i princip inte känner något alls, så att jag sätter två serier som 5/10 betyder inte att jag nödvändigtvis tycker att de är "lika bra".

Tasokare Hotel: Tjej med kattmun (och kattnamn) blir knivhuggen och vaknar upp med minnesförlust i ett 1920-talshotell "i världen mellan livet och döden", dit osäkra själar kommer för att ta reda på vilka de är: de tilldelas rum med ledtrådar. Hon listar ut sitt eget namn och hjälper en annan gäst att hitta sina egna minnen, och tycker att det är kul och ber om att få jobba där. Så det blir nog en "veckans människoöde"-serie. Helt okej. 5/10.

Sakamoto Days: "John Wick fast Shōnen Jump"? Tomokazu Sugita som superyrkesmördare som träffade en tjej, la gangsterlivet på hyllan, skaffade familj, och blev en fet småbutikföreståndare. Fem år senare vill gamla gänget ha ihjäl honom och skickar hans gamla undersåte, en yngre tankeläsare. Sakamoto har dock inte tappat stinget. Det ena leder till det andra, och tankeläsaren får jobb på butiken. Hayashi Yūki-musik. Jag gissar mig till utvecklingen: det kommer några fler yrkesmördare/gangstrar som blir en del av "Team Sakamoto", men också fler skurkar med varierande superförmågor från olika organisationer som vill hämnas eller av andra skäl ha ihjäl dem, medan Sakamotos gäng vill skydda sin vardag. 6/10.

I'm a Noble on the Brink of Ruin, So I Might as Well Try Mastering Magic: Isekai där någon vaknar upp som 12-årigt adelsbarn i fantasyvärld och upptäcker att magi finns men är sällsynt, men han kan lära sig fort, och snart blir han förstås bäst av alla i allt. Klumpigt berättat, och helt karaktärslöst: han tänker inte alls på sitt gamla liv, så jag förstår inte varför det är isekai annat än för att låta honom återuppfinna snabbnudlar. Fundamentalt harmlös men typiskt väldigt fantasilös och ointressant maktfantasi. 5/10.

Flower and Asura: Anspråkslös tjej som gillar deklamation (högläsning) blir scoutad till PA-sändningsklubben i gymnasiet, men velar. Lite långsamt, och jag har väldigt svårt att komma in i klubbserier med vag seishun-handling, men avsnittet kändes välstrukturerat, och det lilla dramat ärligt. 6/10.

The Daily Life of a Middle-Aged Online Shopper in Another World: Åh wow, vilken revolution inom isekai! Huvudpersonen är en överarbetad kontorsarbetare som kollapsar... men överlever! (Jag var sarkastisk.) I ett bisarrt intro ser man till tonerna av Richard Strauss Also sprach Zarathustra att han flyttade ut till landet och blev småbonde, och tog det lugnt och tittade på isekai-anime, tills konstiga rymdälvor en dag spelade ett isekai-spratt på honom. Han har "statusruta"-tillgång till Amazon och blir köpman. Same old, same old. Det mest intressanta är att han ligger med en värdshustjej, och så intressant var det inte. 5/10.