Fruits Basket

[zimeon]

Förvisso är smaken alltid delad och gillar man inte ytan av ett verk kan det hända att det inte är någon idé att försöka gräva i det. Jag hävdar dock bestämt att det visst går att argumentera att man inte förstått ett verk när det är uppenbart. Hade argumenten mot Fruits Basket varit annorlunda hade det varit sin sak men när det lyder att det var huvudpersonen som var en irriterande person märker man att poängen har missats. Lite som att klaga på Nya Testamentet för att Jesus var en tråkig och själlös figur... vilket han förvisso är, men det är liksom inte det det handlar om. Poängen med NT är inte att Jesus skall vara cool, den är till för att ge en något att tänka på. Vilket definitivt lär vara (åtminstone delvis) tanken med Fruktsallad.

[lordgus]

Jag insåg att jag inte var tillräcklig tydlig i min kommentar ovan (en av mina brister) och att jag måste utveckla lite.

Det är fullt möjligt att folk som inte gillar en viss serie med underfyndig symbolik eller liknande missat poängen totalt med den. Jag menar dock att det inte är säkert att de gillat serien även om de förstått författarens intentioner till 100%. Förutom ytan av en serie, som jag vidhåller är väldigt viktig, kan det ju även vara så att de inte gillar själva symboliken eller värderingarna den står för. Bibeln t.ex, som det talats om, innehåller massa symbolik och värderingar ändå kan jag inte säga att jag gillar den eftersom jag varken tror på den (förutom att det säkert funnits en figur som hette Jesus men det är en helt annan diskussion) eller delar vissa av värderingarna i den. Det är dessutom ändå en viss skillnad mellan en serie som är ren fiction och t.ex bibeln med (påstådd) verklighetsbakgrund eller en dokumentärfilm på TV. I ett sånt fall skulle det vara oerhört dumt att säga att man inte gillar serien för att Jesus är irriterande. Det ligger ett faktavärde i att det ju ändå finns en hel del folk som dyrkar honom, vilket förresten ingen skulle göra om folk ansåg honom vara tråkig och själlös. Så på ett sätt är en del av poängen med NT att Jesus är "cool". Ingen skulle (frivilligt) följa en okarismatisk ledare.

 

Vill egentligen inte kommentera just Fruits Basket något mer innan jag sett om den, men om man inte gillar huvudpersonens sätt att hantera sina problem, hennes livssyn eller liknande (om man nu är realist eller bara cyniker) så borde det väl rimligtvis påverka ens helhetssyn på serien en del.

[Deakka]

Meningen kanske inte är att man ska gilla karaktärerna, men om det går så långt att man verkligen stör sig på en lr flera av karaktärerna så skadar ju det helt klar helhetssynen på serien. Så om vi ska ta ett sånt där bibelexempel då...Om nån skulle tycka att jesus va asfjompig och verkligen störde sig på honom så är det relativt liten chans att dom skulle gilla dom delar av bibeln som handlar om honom, dom kanske rent utav inte ens skulle orka läsa dom. Och man kan visst fatta poängen i en serie även fast man inte gillar huvudpersonen. Jag tycker att huvudpersonen i NGE är en riktig jävla crybaby, men icke desto mindre gillar jag serien och jag tror nog jag fattat en del av dom mer "dolda" poängen. Så det kanske är nåt mer jag inte gillar med fruitsbasket än tjejen det handlar om, vem vet. men de va den grejen jag kom på såhär direkt.. va ju som sagt ett tag sen jag såg serien :/

[zimeon]

Så på ett sätt är en del av poängen med NT att Jesus är "cool". Ingen skulle (frivilligt) följa en okarismatisk ledare.

 

Jo, det stämmer givetvis. Jag postade mitt inlägg lite för snabbt, märker jag. Självfallet måste man på något sätt falla för det Jesus lever efter för att kunna ta åt sig budskapet.

 

Men det som gör att jag gärna spolar bort kommentaren att Tohru är tråkig och att hon hanterar sin livssituation på ett dumt sätt är just på grund av att jag har svårt att se att det är det som är poängen. Kanske beror det på att jag omedvetet accepterar hennes val som godkända. Men jag ser henne mer som en katalysator för hela familjen Soma, som mer eller mindre får representera olika mänskliga trauman. Det är egentligen dem det handlar om, och inte Tohru.

 

Jag har inte tänkt på det så mycket tidigare, men sett i ett litet perpektiv är faktiskt Fruktsallad mer lik en religion än man kan tro. Tohru får faktiskt rollen som messias för hela familjen Soma, hon ser deras "fula" sida och accepterar den (precis som Jesus tog på sig alla människans skulder) och vad är denne nyckfylle och okontrollerade men ändå tragiske gestalt Akito, om inte en symbol för ondskan? Som jag ser det är Fruktsallad mindre en berättelse, och mer en presentation av "vad sägs om det här synsättet" för folk som känner sig oönskade (som ju familjen Soma verkligen lider av). Tohrus iakttagelser (som givetvis kommer från Takaya, men ändå) som "det enda människan har när hon föds är drifter som hunger eller överlevnad. Snällheten är något man får odla själv; den är som ett hemmabygge som var och en står för och dess form och utseende varierar efter person. Det är därför det är så lätt att de missförstås och tas för hypokrisi." eller "Kanske kan man se det som att varje människas kvaliteter ligger som ett torkat plommon på ryggen? Man kan se alla andras, men man ser aldrig sin egen, och därför tror man att man man själv bara är en färglös risboll." är uppenbara men träffar i sin barnslighet mitt i prick och bildar utan minsta tvekan ett rättsnöre som går att ha som fast punkt i tillvaron.

 

Men som sagt, faller man inte för charmen med serien kanske inte dessa budskap går in heller. Så mycket värre för de som inte vet uppskatta serien.

[lordgus]

Jag förstår ditt resonemang också, Zimeon. Serien rör ju uppenbarligen upp känslor, både positiva och negativa, och bara det i sig gör ju serien intressant. Så, som sagt, överskattad är den ju inte. Jag ska börja se om serien ikväll så det ska bli intressant att se om min åsikt kommer att förändras något eller ej.

[My]

Jag måste erkänna att jag inte riktigt gillar Tohru heller, hon är seriens minst intressanta karaktär tyvärr. Det var bra till en början men sen så förvandlades hon till ett berättelseverktyg. Nu är det i och för sig hennes funktion i mangan. Tohru är navet som de stackars Zodiak-barnen kretsar runt och hennes outtömliga godhet och tålamod lockar fram det allra innersta i dem, även i en så pass agressiv karaktär som Rin eller Hiro. En efter en kommer de till henne för att se vad som nu är så fantastiskt med just henne, och en efter en finner de att de helt plötsligt sitter och berättar sina innersta hemligheter, sorger och svarta hemligheter för en helt vanlig människa.

 

Man skulle kunna säga att jag både avundas och ogillar Tohrus godhet. Hon är som Nalle Puh, med ett stort hjärta men inte riktigt lika stor hjärna. Hon är som förkroppsligandet av kärlek och förlåtelse ungefär. Jag älskade biten med Kisa (tigern), där såg man verkligen var Tohrus styrka låg. Men på det personliga planet (kärlekstriangeln mellan Tohru, Yuki och Kyou) så har jag förlorat intresset och vill inte att Tohru ska bli ihop med någon längre.

 

Seriens stora stjärna är dock Tohrus fantastiska, ensamstående och oerhört beundransvärda moder. Utan henne så hade inte Tohru varit den fantastiska lyssnare hon är nu. Punkt.

[Deakka]

Kan hända att jag är en av dom som inte såg dom djupare sakerna i fruits basket.. Men "man ser ju det man vill se", det var som sagt ett tag sen jag såg serien, men jag har för mig att jag va så förbannad på tohru som person och att hon inte valde kyo (ja jag tycker han e femtielva ggr ballare än den andra killen som jag glömt va han heter) Så jag missade dom djupare budskapen i serien. Blir dock till o se om serien nu när zimeon m.fl öppnat mina ögon en aning :D Måste också säga att jag är positivt överraskad av den mogna diskussionen som förts i ämnet, inte ofta man kan föra en diskussion på ett forum utan att nån kommer o skriker att serien är bäst för att dom tycker så eller nåt liknande. Många bra inlägg av bla lordgus, My och zimeon. Tack för denna gång och gokväll.

[My]

Fruitsbasket är en så pricksäker serie att den sätter fingret rakt på problemen istället för att ha den där långa startsträckan (det kallas tydligen att "tittarna ska kunna identifiera sig med den vardaglige, klantige etc huvudpersonen") som så många andra serier har.

 

Själv älskar jag alla karaktärer i serien, oavsett om de är riktiga otäckingar (Akito, Shigure) eller kalla "fiskar" som Yuki (han får mer tid i mangan dock och blir mindre "isprinsessa").

 

Jag gillade Jesusliknelsen förresten och tyckte det var spännande att den inte känns allt för långdragen trots att den kom lite oväntat (har inte heller tänkt på det så innan). Om Akito är ondskan så är kanske scenen där han kommer till sommarhuset och pratar med alla "djuren" ett och ett något av en religiös symbolik det med. Måste ta och läsa om den scenen, när jag läste Fruitsbasket kunde jag knappt någon japanska alls så jag missade en hel del tror jag. Det är en riktigt bra scen så vitt jag minns.

[zimeon]

En efter en kommer de till henne för att se vad som nu är så fantastiskt med just henne, och en efter en finner de att de helt plötsligt sitter och berättar sina innersta hemligheter, sorger och svarta hemligheter för en helt vanlig människa.

 

Klockrent, eller hur? Precis som Momo i Kampen om Tiden.

 

Man skulle kunna säga att jag både avundas och ogillar Tohrus godhet. Hon är som Nalle Puh, med ett stort hjärta men inte riktigt lika stor hjärna. Hon är som förkroppsligandet av kärlek och förlåtelse ungefär.

 

Absolut. Hon är helt enkelt oändligt god, och det är hennes roll. Kärlekstriangeln var ointressant redan efter kapitel 2, och om den här serien slutar med att Tohru får ihop det med någon kommer jag börja skjuta vilt omkring mig. Serien skall inte handla om det.

 

Kanske läser jag in för mycket, men tycker ni inte att "Soma" är ett underligt namn? Betänk då att det betyder "kropp" på grekiska, och att många japaner känner till det. Och observera (detta kan knappast vara en tillfällighet) betyder det tecken som Tohrus namn skrivs med "genomtränga", eller "genomsyra".

 

Seriens stora stjärna är dock Tohrus fantastiska, ensamstående och oerhört beundransvärda moder. Utan henne så hade inte Tohru varit den fantastiska lyssnare hon är nu.

 

Hon är onekligen bilden av en idealmoder. En perfekt modern jungfru Maria om man vill (om nu "jungfru Maria" skall ses på ett metaplan som "inkarnationen av den perfekta modern").

 

Hmm... Fruktsallad med religiösa Bibelallusioner blev riktigt kul.

[Freiztan]

Fruktsallad har en väsentlig symbolik i sig (annars hade jag nog slutat läsa den för länge sedan). Till all lycka är den inte heller ett triangeldrama mellan självutplånande-flicka, kall-blåhårig-pojke och hetsig-rödhårig-pojke (då hade jag slutat läsa den för länge sedan, skaffat katt och använt den i kattlådan). Men jag börjar bli lite oroad nu över hur det är tänkt att den ska avslutas, någon gång i framtiden. Tanken på en smetig klyschupplösning i bästa romanskomedistil är ju inte direkt lockande...

[Patrik B]

Aah! Här pratas det visst Fruits Basket. Jo den är riktigt härlig och Tohru förvånade mig väldigt många gånger. Jag menar, addera all godhet som finns på jorden och lägg till lite till och du når knappt upp till fotknölarna på den jäntan. Det är riktigt skönt med en serie som handlar om ren och vänskaplig godhet istället för godhet som måste rättfärdigas med slagsmål, boffer och våld. Det är avslappnande men absolut inte tråkigt utan visar att serier kan röja utan att innehålla våld. Det är i alla fall en av de absolut bättre serierna som finns! Nu tillhör inte jag någon FB-elitsryrka och har inte läst mangan alls, dock älskar jag ändå animen som den pärla bland pärlor den är.

 

Skönast i Furuba är nog Kagura-san. Hon är helt klart sötast och Mitsuishi Kotono gör, som vanligt, ett guldarbete när hon ger henne liv med sin röst ^^

[Mr Fantasy]

Sådär, nu har jag äntligen sett färdigt Fruits Basket, och jag kan väl säga att jag ger den ett väldigt högt betyg. Enda nackdelen är att den hade lite tendenser att vara lite seg i mitten och att den slutade en episod för sent vilket jag tror att jag är ganska ensam om....visst, jag hade blivit galen om den hade slutat där, men det utesluter inte att det hade blivit bra om det hade slutat med 25:e episoden. Kan inte mer än att rekomendera den till alla som inte ännu har sett den.

[Patrik B]

Men jag har min favoritscen: När Yuki och Kyo kommer för att hämta Tooru hemma hos hennes farfars (morfars?) familj, och storebrorsan frågar "Jaså är det ni som Tooru-chan bodde hos?", och Yuki går fram MED DEN DÄR MINEN och leende nästan väser mot honom: "Du ska inte komma här och kalla henne Tooru-chan. Äckel". Jävlarimig vad det sitter!

Det var ju det absolut första jag någonsin såg av serien! När du visade den scenen - *ryser*

[Gäst]

Fruits Basket. Bringar tillbaka minnen så det susar om det. Så underbart underbar serie har jag nog sällan stött på. Även om det tog tid innan jag riktigt började uppskatta den ordentligt. På slutet satt man bara och myste och man blir alltid sugen på att se den igen.

Min absoluta favorit är utan tvekan Momiji, som även blev mitt alias.

[Ane]

Jag hoppas det blir fortsättning på animen :D . För det är som sagt dåligt/skum slut. Tråkigt slut. För det finns väll bara 26 avsnitt? Hoppas hoppas det blir fortsättning i animen. Vet någon nåt om det? Om det blir nåt mera? Hade velat ha mera kärlek och förhållande :D.

 

vet inte vilken min favorit är. Men Yuki är gullig. Lika så Kyo ;). Men även Ayame är rolig :D

[Sceleris]

Jag hoppas det blir fortsättning på animen :D . För det är som sagt dåligt/skum slut. Tråkigt slut. För det finns väll bara 26 avsnitt? Hoppas hoppas det blir fortsättning i animen. Vet någon nåt om det? Om det blir nåt mera? Hade velat ha mera kärlek och förhållande :D.

Två ord: Läs mangan! Den är hejdundrande söt och rolig (som TV-serien), och animeserien täckte bara sisådär en tredjedel av den. Dessutom kommer allra sista kapitlet av mangan ut i Japan på måndag (om jag förstått det rätt), så då får du ett definitivt slut. :>

[Ane]

Jag hoppas det blir fortsättning på animen :D . För det är som sagt dåligt/skum slut. Tråkigt slut. För det finns väll bara 26 avsnitt? Hoppas hoppas det blir fortsättning i animen. Vet någon nåt om det? Om det blir nåt mera? Hade velat ha mera kärlek och förhållande :D.

Två ord: Läs mangan! Den är hejdundrande söt och rolig (som TV-serien), och animeserien täckte bara sisådär en tredjedel av den. Dessutom kommer allra sista kapitlet av mangan ut i Japan på måndag (om jag förstått det rätt), så då får du ett definitivt slut. :>

 

Är inte så dära jätte förtjust i att läsa manga. Men jag ska fundera och kolla upp det lite =)

[Ane]

Jag hoppas det blir fortsättning på animen :D . För det är som sagt dåligt/skum slut. Tråkigt slut. För det finns väll bara 26 avsnitt? Hoppas hoppas det blir fortsättning i animen. Vet någon nåt om det? Om det blir nåt mera? Hade velat ha mera kärlek och förhållande :D.

Två ord: Läs mangan! Den är hejdundrande söt och rolig (som TV-serien), och animeserien täckte bara sisådär en tredjedel av den. Dessutom kommer allra sista kapitlet av mangan ut i Japan på måndag (om jag förstått det rätt), så då får du ett definitivt slut. :>

 

vart kan man hitta mangan?

[zimeon]

I vilken mangabutik som helst, tror jag. Finns ju till och med på utrikiska (engelska).