Hoppa till innehåll

Vi har nu en wiki! Kolla tråden!

Sceleris

Biofilmer i modern tid

Rekommenderade inlägg

Det kan vara på sin plats att öppna ett nytt litet samtalsämne. Jag har funderat lite på biofilmer det senaste taget...

 

 

 

Bäst att dölja en textvägg så att ingen blir rädd.

Spoiler
Om vi går tillbaka i tiden så kan man säga att animé i mycket producerades för barn och ungdomar i form av TV-serier där veckoformatet gav en naturlig utveckling för leksaksförsäljning och sådant. Biofilmer producerades antingen som barn- och familjefilmer eller som instickare i TV-licenser (Typ Grendizer, Getter Robo G, Great Mazinger mot det stora sjöodjuret) där föräldrar kunde skicka sina barn så att de fick vara ensamma åtminstone en stund under lediga storhelger. En del filmer gjordes dock med en äldre publik i åtanke, men i det stora hela vill inte vuxna se tecknat på bio, om alls. Och för de stackare som nördat ner sig i nån "TV-manga", som det kunde heta vid den tiden, så fanns det inte så mycket annat att göra än att vänta på reprissändningarna på TV när de ville se om något avsnitt.

 

 

 

När hemvideo kom igång så antar jag att nörderiet ökade stort, när japanska animéfans kunde spela av sina favoriter och låna ut åt varandra. (Det är ju lättare att bli fast i något man faktiskt har sett.) Jag antar också att detta ledde till att animéförsäljningen, förutom kassetter åt barnfamiljer, började komma igång på allvar: filmer och videoserier började specialproduceras (OVA) och säljas åt nördar, med en ökande mångfald. En köpvideo är fundamentalt annorlunda än TV-serier och biofilmer, vars produktionskostnader ska uppvägas av en bred publik. OVA-animé, som vi tänker på dem, är riktade mer till specifika nischade målgrupper med en produktionskostnad som ska uppvägas av ett högre pris. På så sätt fick vi från 80-talet och framåt allt från den första animéporren till ambitiösa filmserier till poänglösa men påkostade projekt.

 

 

 

Mot slutet av 90-talet öppnades en ny form av distribution: nattlig animé. Nattlig animé är inte som daglig animé, för programtid under den tid på dygnet när alla är vakna är dyr. På natten kan man sända lite vad som helst. Istället för det typiska, då kanaler köper in serier att visa på dagen, så blev modellen med tiden omvänd: grovt förenklat så fick animéproducenterna börja betala TV-kanalerna för att de skulle visa TV-serierna. Istället försköts inkomstkällan till hemvideomarknaden, med effekten att TV-sändningar nu för tiden kan kallas för reklam för köpversionen.

 

 

 

Efter det har vi även sett Internet komma in i leken, med vissa verk som är helt producerade för webben (ONA).

 

 

 

Hur som helst så tycker jag mig kunna skönja en ny form av animé: biofilmer för en fåtaligare, dedikerad publik: nördarna. Istället för en stor lansering med många simultana visningar runtom i landet (att trycka upp en massa biofilmrullar för distribution kostar mycket pengar) så har man några få rullar som skickas runt (om man inte använder heldigital biodistribution), och istället för påkostade reklamkampanjer litar man mer på nätet och ryktesvägarna. Efter visningarna åkt runt i ett halvår eller ett år så kommer filmerna ut på DVD och Blu-ray och kan köpas av de glada nördarna som vill se om dem -- och som vill hugfästa minnet med en dyr lyxutgåva.

 

Innehållsmässigt har man friare tyglar: till exempel slipper man tänka på TV-censur, så en del vuxnare ämnen kan avhandlas, med en del vuxnare tongångar till följd. Formatet är friare än televisionens bestämda "13 eller 26 halvtimmar", men inte lika fritt som de direkta köpvideorna som helt enkelt kan ta den tid som krävs.

 

Den stora vattendelaren är Kara no Kyoukai: sju filmer på mellan 45 till 120 minuter, som kom ut mellan vintern 2007 till sommaren 2009. Rosad för sitt innehåll och framgångsrik i biograferna och butikerna. Det är så att säga ingen slump att den kommande Berserk-animén har utannonserats som en serie biofilmer.

 

 

 

Kortversion: de senaste åren har det kommit en del bra animéfilmer på bio som inte riktigt kan klassas som de vanliga familjefilmerna från Ghibli eller årets Shounen Jump-långfilmer, men inte heller konstfilmer eller sådana "vanliga" smalfilmer.

 

 

 

Okej, det är min uppfattning av situationen (och jag litar blint på att idrougge och andra kunniga kan rätta mina misstag och missförstånd). Har ni en annan uppfattning? Överdriver jag tendenserna, eller ligger det något i det? Försummar jag filmerna som kom ut, säg, 1995-2005? Vad tycker ni om filmerna som kommit de senaste 5-6 åren? Är detta rätt väg att gå?

 

Här är en lista på olika filmprojekt sedan 2005 eller så.

Spoiler
Air

Z Gundam (3 filmer)

Gunbuster vs Diebuster

5 centimeter per sekund

Kiddy Grade (3 filmer)

Toki wo Kakeru Shoujo

Evangelion (3-4 filmer)

Clannad

Kara no Kyoukai (7 filmer)

Gurren Lagann (2 filmer)

Ice Gekijouban

Eureka Seven

First Squad

Asylum Session

Summer Wars

Red Line

King of Thorn

Macross F (2 filmer)

Higashi no Eden (2 filmer)

Nanoha (flera filmer)

Fate Stay Night: Unlimited Blade Works

Suzumiya Haruhi no Shoushitsu

Uchuu Show e Youkosou

Eve no Jikan

Trigun

Bungaku Shoujo

Break Blade (6 filmer)

Colorful

Loups Garous

Gundam 00

Mardock Scramble (3 filmer)

Fafner

Toaru Hikuushi e no Tsuioku

Onigamiden

Hayate no Gotoku

Berserk (flera filmer)

Hoshi o Ou Kodomo

Tezukas Buddha (3 filmer)

Towa no Quon (6 filmer)

 

Alla av dem är dock inte lämpliga i jämförelsen (de tre delarna av 5 cm/s fick väl premiär på nätet?), men vilka tycker ni passar in i beskrivningarna?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Har ännu inte knaprat igenom textväggen, kanske gör det senare, men jag vill dock bara påpeka att 5cm inte direkt är en "mainstream-rulle". Om något tycker jag att den, liksom Shinkais alla andra verk mycket väl kan klassas som smal-/konstfilm. Dessutom hade delar av den som bekant premiär på nätet, via Yahoo.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Det finns både positiva och negativa delar med sådana filmer men jag ser det mest som positivt. En del filmer som har kommit nu på senare tid är antingen remakes av serier som de har ändrat handlingen lite på eller lag till något som hände under seriens gång. Oftast får man då det man gillade från serien men den känns ändå fräsch då det händer något nytt. Jag antar även att man gör sådana filmer på serier som man vet har sålt bra och många gillar så att det kommer att gå runt är nog inget som helst problem.

 

Om det nu är en film som inte gått som anime eller manga kanske det kan kännas som en liten chansning att gå och kolla på en film i 2 timmar och sen konstatera att den inte var nå bra men å andra sidan gör man ju så när man går på en vanlig bio så det blir ju ingen skillnad där. I just sådana fall behöver man nog göra lite reklam genom mer traditionella metoder eftersom de filmerna inte får gratis reklam genom att de har visats som en serie förut.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Merparten av de filmer som räknas upp bygger ju på framgångsrika tv-serier, och då har det alltid följt en film på det, åtminstone på 90-talet. Det här med få kopior som cirkulerar mellan många biografer försökte sig Toei på i början av 80-talet, med filmer som Natsu e no tobira. Försöket kom antagligen av sig på grund av att OAV:en uppfanns. I OAV:ens barndom, då de ännu var fåtaliga, vältecknade och filmade på 35 mm, klippte man ofta om dem för biografvisning också.

 

En anledning till ett möjligt uppsving kan vara datoranimation, samt den dåliga bärigheten i kombinationen tv+köpvideo. Datoranimation har vi ju haft i drygt tio år, men för bio är det möjligt att tekniken var för dyr tills nyligen. Att göra cellanimation för bio är också dyrt, eftersom cellerna är större än för tv. Om datorkapaciteten ökar minskar däremot kostnaderna.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Jag kanske kan illustrera mina tankegångar lite bättre genom att ta upp de specifika filmer jag tänker på.

 

  • Kara no Kyoukai (7 filmer): De funderade först på att göra en TV-serie av det, och det hade nog sett väldigt annorlunda ut då -- jag tror att de sju-åtta kapitlen följer de två originalböckerna ganska väl i uppdelning, men med tidshoppen kanske det inte hade fungerat så bra med två halvtimmar istället för en film. Det hade också kunnat bli en ren OVA-satsning, men om jag får spekulera så kanske de kände att det blev så bra att de ville visa upp filmerna lite mer, och att detta då startade något av en trend: istället för en TV-sändning som reklam för köpversionen så är biovisningen det.
  • Gurren Lagann (2 filmer): Möjligtvis mycket annorlunda än KnK. En återanvändning/omstöpning av en fortfarande ganska ny TV-serie. Vilken var egentligen publiken? Barn eller nördar? Ville man huvudsakligen sälja biljetter eller DVD? Det har inte varit ovanligt att följa upp framgångsrika TV-serier med en film, men var Gurren Lagann verkligen populär?
  • Eureka Seven: desto mer annorlunda än sitt original. Jag känner att den hade varit en OVA om den hade kommit ut några år tidigare. (Den kom också ut snabbt i köpversion.)
  • King of Thorn: vet inte riktigt hur det är med denna, men jag känner att det är samma som med Eureka Seven-filmen, förutom att den inte bygger på en befintlig animé.
  • Macross F (2 filmer): som Gurren Lagann, fast mer populär. Jag förstår inte varför de gjordes.
  • Higashi no Eden (2 filmer): TV-serien (i sig ett originalverk) fick två avslutande "smalbio"-filmer; varför var den planerad till det istället för fler TV-avsnitt? Eller kanske man hade funderat på att göra en till TV-säsong innan man bestämde sig för film?
  • Nanoha (flera filmer): remake av äldre TV-serier, och en stor nördfavorit hemma och på bio. Jag kan gissa på att de gjorde en filmversion istället för en TV-version av denna omstöpning för att komma åt den där speciella nördbioupplevelsen.
  • Fate Stay Night: Unlimited Blade Works: samma som för Nanoha?
  • Suzumiya Haruhi no Shoushitsu: När Haruhi hade sänts tog det länge innan man uppgav att man skulle göra en uppföljare. Till slut började det att komma ut information, men plötsligt avbröts allt. Långt senare kom det fram att man skulle göra en förlängd TV-serieversion. I min ofantliga visdom tänker jag mig att de planerade för en ny TV-serie, men fick förslaget att göra en biofilm. (Den nya TV-versionen var delvis nödvändig för att (1) påminna alla om Haruhi, och att (2) ge lite mer grund åt filmen genom delar som hoppats över förut.) Att de fick den chansen misstänker jag också är på grund av KnK.
  • Bungaku Shoujo har jag inte sett, men är det inte en nördfilm? Låter som TV-serie- eller OVA-stoff.
  • Break Blade (6 filmer): biovisningar bara sisådär månaden före köpversionen (om jag förstått rätt) får biovisningarna att verka som reklam extra mycket.
  • Mardock Scramble (3 filmer): när projektet låg i Gonzos händer planerades den som OVA-serie, men blev nedlagd 2006. (Ingen fara! Det är inte Gonzo som gör filmerna.) Första filmen tillkännagavs nyligt, 2010.
  • Fafner: hade den kommit som OVA för några år sedan hade jag inte blivit överraskad.
  • Hayate no Gotoku: samma som med Fafner.
  • Berserk (flera filmer): Med den uttalade avsikten att anpassa allt originalmaterial så skulle inte en ny TV-serie fungera, men väl en långsiktig OVA-serie.
  • Towa no Quon (6 filmer): med sex filmer känns projektet väldigt KnK-inspirerat.

 

Alltså, det handlar om filmer (inte nödvändigtvis alla av de ovanstående) som verkar släppas på bio specifikt för att tilltala nördar som vill se dem på bio, inte för att släppa dem åt en större publik. Det blir liksom ett evenemang med en social upplevelse. I en annan tid hade de kommit på TV eller åtminstone som OVA. Det kan vara godtyckligt, men dessa filmer känns annorlunda än, säg, Cowboy Bebop-filmen från 2001 eller End of Evangelion (1997).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Om det hade skett i Sverige skulle jag ha sagt att det handlade om att komma åt filmstödet, ungefär som när tv-filmer som Beck visas på bio.

Dock: Det är nog lättare att sälja en dvd eller bluray om den bygger på en film än om det är material man lika gärna kan banda från tv. Frågan är om det också kan hänga ihop med en utbyggnad av biografer i Japan.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt community. Det är enkelt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

×