Hoppa till innehåll
Sceleris

Anime vintern 2017/2018

Rekommenderade inlägg

winter-2018.jpg

Ja, då var det dags igen.

Inte så väldans många som jag är intresserad av så här i förväg.

  • Mangan Pop Team Epic har jag sett folk posta bilder av. Verkar bisarr, och även reklamen är konstig, så vi får väl se om den är kul.
  • Jag älskar den gamla Cardcaptor Sakura-animeserien (och filmerna), det är en fenomenal barnserie, men jag vet ändå inte om jag ska se den nya.
  • Mitsuboshi Colors bygger på en manga av en person som har gjort en annan serie, Hitori Bocchi no ○○ Seikatsu ("Hitori Bocchi" är ett namn, men också homonymt med "ensam") vilken är som en positiv moé-version av Watamote. Jag hade hellre sett den som anime, men jag har ingen aning om Mitsuboshi Colors är bra.
  • Gakuen Babysitters är ganska lågmäld shōjomanga om två föräldralösa bröder som… inte får det så illa. Jag slutade läsa mangan när jag hörde att den skulle bli anime.
  • Karakai Jōzu no Takagi-san ("duktiga retstickan Takagi") har jag också läst och lagt av med när den skulle bli anime. Jag gillade den väl helt okej, men egentligen var jag inte så förtjust i hennes fasoner. Killen hade förvisso inte så mycket emot att bli retad av henne, men det kändes ändå inte så snällt. Fast desto värre var ett enstaka kapitel som hoppade framåt i tiden och gav en spinoff (så att "storyn" har två serier som utspelar sig vid olika tidspunkter) som liksom spoilade sig självt. Det kändes onödigt.
  • Yowapedal säsong 4 ska jag väl se, men det är mest för sakens skull.
  • Overlord II är nog den jag mest ser fram emot, ärligt talat. Alltså, den är inte bra – den har ett ganska tråkigt sätt att skriva sina karaktärer, och känns för cynisk ibland – men jag är ändå intresserad av seriens mysterier och att se hur deras erövringsplaner kommer att arta sig.
  • Violet Evergarden: Kyoanis superultrakvalitetsanime producerad med Netflix-pengar… kommer säkert att se bra ut. Men jag är försiktigt skeptisk till handlingen.
  • Death March: Mangaversionen är inte den sämsta "isekai"-manga jag läst, men det säger tyvärr inte mycket. Den lider av det där typiska för sin genre: huvudpersonen är så mäktig att han liksom aldrig behöver oroa sig för nåt (och därmed inte vi heller), och så är han alltid så lugn att han liksom aldrig behöver bry sig över något (och därmed inte vi heller). Han går mest omkring och är lågmält välvillig. Storyn är procedurbetonad, typ "vi jagade en hare, X dödade den och Y flådde den och Z kokade den. Det var gott. Dagen efter övade jag på magi M. Sen packade vi ihop och reste till by B där vi sålde magiska stenar för P guld". Inte mycket till story. Hans "harem" (som han är helt sexuellt ointresserad av) är mer intressant än honom.
  • Koi wa Ameagari no Yō ni: läst mangan men slutat p.g.a. animeserien. Lång, smal, tystlåten gymnasietjej jobbar som servitris och är kär i sin medelålders chef. Den har sina goda sidor, men jag gillar inte hur jävla ytligt kär mangan är i sin egen huvudkaraktär. Det kan vara hela kapitel som bara visar henne görandes ingenting särskilt, bara för att hon är en bishōjo eller nåt. Det hade varit en annan sak om hon var intressant som karaktär, men det är hon inte. Hon säger knappt något, hon tänker knappt något.
  • Darling in the FranXX har blivit hyfsat hajpad, men jag vet inte riktigt varför. För att det är Studio Trigger?
  • Saiki Kusuo no Sainan 2 ska jag väl se. Inget särskilt, men okej ESP-slapstick.

Förhoppningsvis blir det några trevliga överraskningar bland serier jag inte nämnt – och bland serier jag har nämnt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
  • Toji no Miko: Shrine maidens med svärd. Känns nästan som Vividred Operation med mer magi.
  • Citrus: Svårt att säga emot yuri.
  • Violet Evergarden: Har sett fram emot denna ända sen första teasern släpptes. KyoAni är tillbaka.
  • Märchen Mädchen: Ser intressant ut. Lite Harry Potter möter Narnia utan någon profetia...än så länge.
  • Fate/Extra Last Encore: Baserat på spelet, förhoppningsvis så är det inte lika enformigt miljömässigt. Best Saber dock.
  • Nanatsu no Bitoku: Efterföljare till världens sämsta serie. Ta den bakom ladan och gör slut på allas lidande. Jag skämtar inte.
  • Kaijuu Girls 2nd Season: Yatta! En skön liten favorit är tillbaka!
  • Girls und Panzer Saishuushou: Eller Das Finale. Sista filmen i serien som sen blev sex stycken...Jag menar mer GuP är alltid bra, men det är lite kaotiskt just nu.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
  • Violet Evergarden - Kan bli spännande att se vad den här landar. Trailern lovar ögongodis, hoppas storyn håller bara. 
  • Citrus - Yuri/catfight/romance. :reallyhappy: Vad kan gå fel här? Hehe...
  • Sora Yori mo Tooi Basho - Har redan sett två eps. och det här lovar mycket gott!!! Snygg serie med mycket humor men också med ett oväntat djup. Unga tjejer hittar sig själv medans de kämpar med att komma med på en expedition till Antarktis. Hittills är jag klart imponerad iaf. Humorn är klockren.
  • Yuru Camp - Reklamserie för campingprylar eller platser att åka till? Oavsett så måste jag kolla in den. Snygg var den iaf. och vi får  väl se om den har nån handling med.
  • Ramen Daisuki Koizumi-san - Matporr! Frågan är väl bara hur länge det är roligt? :jhappy:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Jag håller vid min tumregel och väntar in några avsnitt som vanligt och kollar recensioner innan jag provar någon serie. Jag har blivit ganska kräsen och lat så jag provar oftast inte serier under 7.8/10 i betyg på MAL med undantag om jag fått en rekommendation eller om den är i någon utav mina kärn genrer; Military, Romcom eller Musik.

Denna säsong så följer jag:

  • Violet Evergarden - Denna serier är så hypad sedan förhandsvisningarna förra året så den var given att se på och det verkar som den lever upp till hypen också!
  • Darling in the FranXX - Den klassiska Klyschan med underdog protagonist som förmodligen kommer bli mest badass utav alla senare med ful och pinsam Mecha design. Nåväl, jag är en sucker för den där klychan måste jag medge så det blir att kolla vidare.
  • Overlord II - Följer av samma anledning som Sceleris. Inte särskilt jättebra men intressant setting och underhållande nog för att kolla vidare.

Samtidigt så fortsätter ju dessa också

  • 3-Sangatsu no Lion, 2nd season - Best drama?
  • Mahoutsukai no Yome

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Slow Start är en klassisk moé slice of life som följer en tjej som missade intagningen till gymnasiet p.g.a. sjukdom och pluggade då ett helt år för inträdesprovet. Ett år senare är hon antagen men är ett år äldre än sina klasskamrater (vilket dom inte vet) och hon känner skam för det samtidigt som hon är extremt blyg och introvert.

Det är en feelgood/mjukgående serie som måste ha den högsta animationsbudgeten för en slice of life serie jag någonsin sett. Det första man la märke till är hur mjukt och livligt bilderna rörde sig. En riktigt fin bubblare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Gin no Guardian. 2 season. Är det nån som ser den här eller har sett första säsongen? Jag har inte sett den själv men enligt Chrunchyroll så är det den mest tittade på serien i Sverige från vintersäsongen vilket jag har mycket svårt att förstå efter att ha kollat upp den lite. Första säsongen ska ha sugit något styggt och även om andra är bättre (om man bara tittar på Anime-Planets rankning) så verkar den inte vara direkt bra heller. 
Då kan man ju undra hur denna skulle vara den som vi svenskar ser mest på där på CR. Har nån koll? :)

http://www.crunchyroll.com/anime-feature/2018/02/06-1/feature-crunchyrolls-most-popular-winter-anime-by-country-europe

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Alltså, Franxx måste nog vara arketypen för "guilty pleasure". Jag måste sitta med skämskudde halva avsnittet men jag kommer förmodligen att se klart serien ändå. När man kollade på Kill la Kill så tänkte man att "Ja, men all den där objektifieringen kanske har ett djupare syfte, det är starka kvinnor i rollerna, allegorier, dekonstruktioner, osv, osv". Men nu förstår jag att så var nog inte fallet. Trigger är helt enkelt bara snuskhumrar.

  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
21 timmar sedan sa Ebhen:

Gin no Guardian. 2 season. Är det nån som ser den här eller har sett första säsongen? Jag har inte sett den själv men enligt Chrunchyroll så är det den mest tittade på serien i Sverige från vintersäsongen vilket jag har mycket svårt att förstå efter att ha kollat upp den lite. Första säsongen ska ha sugit något styggt och även om andra är bättre (om man bara tittar på Anime-Planets rankning) så verkar den inte vara direkt bra heller. 
Då kan man ju undra hur denna skulle vara den som vi svenskar ser mest på där på CR. Har nån koll? :)

http://www.crunchyroll.com/anime-feature/2018/02/06-1/feature-crunchyrolls-most-popular-winter-anime-by-country-europe

Jag såg ett avsnitt av första säsongen, och även med femtonminutersavsnitt var det outhärdligt. Jag har svårt att tro att siffrorna bakom skulle vara imponerande som sådana: det är knappast tal om typ att "400 000 svenskar tittar på Darling in the Franxx varje vecka, men 600 000 svenskar tittar på Gin no Guardian 2 varje vecka!", jag tror istället att skillnaderna är så små att de är praktiskt taget meningslösa när det gäller att prata om smakskillnader mellan länder. Låt oss räkna på det!

Crunchyroll har omkring 60-70 miljoner besök per månad. 50-70 % är från USA, sedan kommer engelsktalande länder kring 2-5 % vardera, och sedan kommer den långa svansen. Låt oss säga att Sverige ligger på 0,3 %. Det blir runt 200 000 svenska besök. Om vi antar att genomsnittsbesökaren kollar in sajten 8 gånger i månaden så får vi det till 25 000 svenskar som besöker Crunchyroll under loppet av en månad. (Vi räknar för enkelhetens skull alla besök som kommande av människor som faktiskt ibland ser anime, men verkligheten är nog mer skev.)

Genomsnittstiden per besök är 8 minuter. Eftersom ett genomsnittsavsnitt är ungefär tre gånger det, så räknar jag med att besökarna i genomsnitt varvar två korta besök med ett långt besök. (Typ, tillfälle 1: 2 minuter, tillfälle 2: 2 minuter, tillfälle 3: 23 minuter.) Jag räknar med att 15 % av tittartiden går åt till sånt som inte är att titta på anime.

Total besökstid för svenskarna blir 1 600 000 minuter per månad, vilket alltså blir c:a 1 360 000 minuter faktisk tittartid. Det blir omkring 60 500 fullängdsavsnitt tittade av svenskar, eller omkring 2½ avsnitt per person. Våra svenska tittarminuter är förmodligen fördelade enligt någon potenslag: majoriteten av minuterna går till ett fåtal av de tillgängliga serierna.

Jag kan tänka mig att en tabell över de mest sedda serierna skulle kunna se ut som nedan; mycket av ordningen är taget från Crunchyrolls utbud sorterat efter popularitet. Serier märkta * räknas inte som säsongsserier, serier märkta ^ är inte anime. Siffrorna trollade jag fram med en paretodistribution. Ungefär 2000 avsnitt ryms bortom topp 20; det rymmer alltså sånt som folk som ströser något gammalt avsnitt Lucky Star eller vad som.

24200 Dragonball Super*
 9170 Boruto*
 5198 Naruto Shippuuden*
 3475 Black Clover*
 2542 Ancient Magus Bride*

 1970 Gintama*
 1587 Hunter x Hunter*
 1317 Silver Guardian 2
 1117 Overlord
  963 How to Keep a Mummy

  843 Hitori no Shita*
  746 My Hero Academia*
  667 Katana Maidens
  602 Citrus
  546 Darling in the Franxx

  499 Laid-Back Camp
  458 Bleach*
  423 Hakata Tonkotsu
  392 Naruto*
  365 RWBY*^

  341 Jojo S4*
  319 Fairy Tail*
  300 Pop Team Epic
  283 Death March
  267 Food Wars*

Det ska alltså läsas som att "under en månad ser svenskarna 24 200 avsnitt Dragonball Super" (vilket ju innebär bara ungefär 6000 trogna tittare). Igen, siffrorna är bara påhittade, men de är i storleksordningen och enligt de ungefärliga proportioner som jag kan föreställa mig att de är i verkligheten (förutom att jag tror att Boruto underskattas). Men vi fattar ju att det knappast rör sig om 500 000 svenskar som glor på Crunchyroll.

I diagramform:

dist.png

De röda serierna är vinterserier. Vad Crunchyroll-sidan över "mest populära vinteranimeserier per land" visar är "den röda kolumn som är längst åt vänster". Men medan förstaplatsen och andraplatsen knappast byter plats utan vidare, så är höjdskillnaden mellan de röda kolumnerna praktiskt taget försumbara. Små svängningar av intresse eller bara ren slump kan ge ett annat toppresultat, och vad som är "Sveriges mest populära vinteranime" kan variera dag till dag. (Jag räknade månadsvis, men det som Crunchyroll-sidan listar är ju bara gällande det senaste avsnittet, så vi snackar om skillnader typ 300 visningar för senaste Gin no Guardian 2 och 240 visningar för senaste How to Keep a Mummy.)

tl;dr: skräp som Gin no Guardian 2 kan vara Sveriges mest populära nya anime under den senaste veckan, för att det förmodligen är så liten skillnad mellan hur populära serierna är.

  • Tack 2
  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
1 timme sedan sa hillster:

Alltså, Franxx måste nog vara arketypen för "guilty pleasure". Jag måste sitta med skämskudde halva avsnittet men jag kommer förmodligen att se klart serien ändå. När man kollade på Kill la Kill så tänkte man att "Ja, men all den där objektifieringen kanske har ett djupare syfte, det är starka kvinnor i rollerna, allegorier, dekonstruktioner, osv, osv". Men nu förstår jag att så var nog inte fallet. Trigger är helt enkelt bara snuskhumrar.

Jag har inte sett Franxx, men det måste ju påpekas att studion inte är den skapande chefen -- det är regissörer och författare och producenter och liknande som man ska titta efter!

Kill La Kill hade framför allt Kazuki Nakashima (prisbelönt teaterförfattare; Gurren Lagann, Oh Edo Rocket, Nodame Cantabile Finale) och Hiroyuki Imaishi (energisk animatör/regissör; Gurren Lagann, Panty & Stocking). De har visat gott omdöme om hur man skriver karaktärer och scener och håller en handling vid liv.

Darling in the Franxx har å sin sida spelförfattaren bakom Steins Gate, Robotics Notes och Plastic Memories, och regissören bakom Idolmaster. Steins Gate är ju kul, och Idolmaster-animeserien ska visst vara bra för vad det är, men Darling in the Franxx kanske inte är det bästa för deras förmågor?

Trigger är förmodligen snuskhumrar, men ibland så gör de anime med ledning av snuskhumrar som också kan tillföra något extra.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
3 timmar sedan sa Sceleris:

Jag såg ett avsnitt av första säsongen, och även med femtonminutersavsnitt var det outhärdligt. Jag har svårt att tro att siffrorna bakom skulle vara imponerande som sådana: det är knappast tal om typ att "400 000 svenskar tittar på Darling in the Franxx varje vecka, men 600 000 svenskar tittar på Gin no Guardian 2 varje vecka!", jag tror istället att skillnaderna är så små att de är praktiskt taget meningslösa när det gäller att prata om smakskillnader mellan länder. Låt oss räkna på det!

Crunchyroll har omkring 60-70 miljoner besök per månad. 50-70 % är från USA, sedan kommer engelsktalande länder kring 2-5 % vardera, och sedan kommer den långa svansen. Låt oss säga att Sverige ligger på 0,3 %. Det blir runt 200 000 svenska besök. Om vi antar att genomsnittsbesökaren kollar in sajten 8 gånger i månaden så får vi det till 25 000 svenskar som besöker Crunchyroll under loppet av en månad. (Vi räknar för enkelhetens skull alla besök som kommande av människor som faktiskt ibland ser anime, men verkligheten är nog mer skev.)

Genomsnittstiden per besök är 8 minuter. Eftersom ett genomsnittsavsnitt är ungefär tre gånger det, så räknar jag med att besökarna i genomsnitt varvar två korta besök med ett långt besök. (Typ, tillfälle 1: 2 minuter, tillfälle 2: 2 minuter, tillfälle 3: 23 minuter.) Jag räknar med att 15 % av tittartiden går åt till sånt som inte är att titta på anime.

Total besökstid för svenskarna blir 1 600 000 minuter per månad, vilket alltså blir c:a 1 360 000 minuter faktisk tittartid. Det blir omkring 60 500 fullängdsavsnitt tittade av svenskar, eller omkring 2½ avsnitt per person. Våra svenska tittarminuter är förmodligen fördelade enligt någon potenslag: majoriteten av minuterna går till ett fåtal av de tillgängliga serierna.

Jag kan tänka mig att en tabell över de mest sedda serierna skulle kunna se ut som nedan; mycket av ordningen är taget från Crunchyrolls utbud sorterat efter popularitet. Serier märkta * räknas inte som säsongsserier, serier märkta ^ är inte anime. Siffrorna trollade jag fram med en paretodistribution. Ungefär 2000 avsnitt ryms bortom topp 20; det rymmer alltså sånt som folk som ströser något gammalt avsnitt Lucky Star eller vad som.


24200 Dragonball Super*
 9170 Boruto*
 5198 Naruto Shippuuden*
 3475 Black Clover*
 2542 Ancient Magus Bride*

 1970 Gintama*
 1587 Hunter x Hunter*
 1317 Silver Guardian 2
 1117 Overlord
  963 How to Keep a Mummy

  843 Hitori no Shita*
  746 My Hero Academia*
  667 Katana Maidens
  602 Citrus
  546 Darling in the Franxx

  499 Laid-Back Camp
  458 Bleach*
  423 Hakata Tonkotsu
  392 Naruto*
  365 RWBY*^

  341 Jojo S4*
  319 Fairy Tail*
  300 Pop Team Epic
  283 Death March
  267 Food Wars*

Det ska alltså läsas som att "under en månad ser svenskarna 24 200 avsnitt Dragonball Super" (vilket ju innebär bara ungefär 6000 trogna tittare). Igen, siffrorna är bara påhittade, men de är i storleksordningen och enligt de ungefärliga proportioner som jag kan föreställa mig att de är i verkligheten (förutom att jag tror att Boruto underskattas). Men vi fattar ju att det knappast rör sig om 500 000 svenskar som glor på Crunchyroll.

I diagramform:

dist.png

De röda serierna är vinterserier. Vad Crunchyroll-sidan över "mest populära vinteranimeserier per land" visar är "den röda kolumn som är längst åt vänster". Men medan förstaplatsen och andraplatsen knappast byter plats utan vidare, så är höjdskillnaden mellan de röda kolumnerna praktiskt taget försumbara. Små svängningar av intresse eller bara ren slump kan ge ett annat toppresultat, och vad som är "Sveriges mest populära vinteranime" kan variera dag till dag. (Jag räknade månadsvis, men det som Crunchyroll-sidan listar är ju bara gällande det senaste avsnittet, så vi snackar om skillnader typ 300 visningar för senaste Gin no Guardian 2 och 240 visningar för senaste How to Keep a Mummy.)

tl;dr: skräp som Gin no Guardian 2 kan vara Sveriges mest populära nya anime under den senaste veckan, för att det förmodligen är så liten skillnad mellan hur populära serierna är.

Det var inte dåligt jobbat en fredagkväll. Hehe... Har du inget bättre för dig? :D Intressant läsning iaf. och det skapar ju några intressanta följdfrågor. 
Undrar vad för serier som faktiskt är populära i Sverige. Alla listor och ranking är ju internationell och inte direkt perfekt egentligen då det är flera sajter som har sånt för sig, men alla anime-diggare hänger ju inte på alla dessa sidor så felmarginalen är nog rätt bred. 

Det vore kul om det gjordes nån riktig undersökning som kunde fånga upp majoriteten av svenskar så man fick lite kul statistik och se vad som lockar oss mest och vad som ev. skiljer oss från andra i smak. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
1 timme sedan sa Ebhen:

Det vore kul om det gjordes nån riktig undersökning som kunde fånga upp majoriteten av svenskar så man fick lite kul statistik och se vad som lockar oss mest och vad som ev. skiljer oss från andra i smak. 

Kan man inte göra något med forumet om man har lust? Det är väll många som har MAL så om man har tid och energi till övers kan man nog få ihop något av att titta på folks listor där. Så går det ju också med en gammal hederlig poll. Blir ju inte hela populationen i vilket fall men i alla fall ett stickprov.

det jag tolkar Scelleris statistik som är att svenskar inte använder CR för att titta säsongsmässigt i speciellt stor utsträckning. Är det förhastat?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
12 timmar sedan sa Ebhen:

Det var inte dåligt jobbat en fredagkväll. Hehe... Har du inget bättre för dig? :D Intressant läsning iaf. och det skapar ju några intressanta följdfrågor. 
Undrar vad för serier som faktiskt är populära i Sverige. Alla listor och ranking är ju internationell och inte direkt perfekt egentligen då det är flera sajter som har sånt för sig, men alla anime-diggare hänger ju inte på alla dessa sidor så felmarginalen är nog rätt bred. 

Det vore kul om det gjordes nån riktig undersökning som kunde fånga upp majoriteten av svenskar så man fick lite kul statistik och se vad som lockar oss mest och vad som ev. skiljer oss från andra i smak. 

Nä, jag har inget bättre för mig; mest bara hostar jag och läser A Dance with Dragons. ( ´-`)

Det hjälper nog vara specifik med vad man vill veta. Vilken grupp vill man veta mer om: alla svenskar (10M) oavsett animevana? Alla som vet vad anime är och har sett minst en (1) animeserie (d.v.s. typ allt från en gamer som laddat One Punch Man av nån polare på Dreamhack, till oss mer "otaku")? Eller alla som ser minst 3-4 nya animeserier varje säsong?

Alla undersökningar talar ju egentligen bara med auktoritet om de individer som undersökts och, om urvalet är tillräckligt stort, personer lika individerna. Om datan är omröstningar på Anime.se så har man bara statistik över personer som besökt Anime.se och kanske personer som skulle kunna tänka sig besöka sajter som Anime.se. (Statistiken skulle kanske inte vara representativ för t.ex. personer som har noll intresse av animefandom.)

Och ett problem är att ju mer "otaku" man undrar över, desto färre personer talar man ju om. Och ju färre personer, desto mindre visande är det ju. Vilken serie som är mest populär bland typ 400 personer, är det ens värt att ta reda på?

10 timmar sedan sa Alron:

Kan man inte göra något med forumet om man har lust? Det är väll många som har MAL så om man har tid och energi till övers kan man nog få ihop något av att titta på folks listor där.

Mjo, vi har ju ett MAL-fält. Och sen kan man komplettera genom att lägga till alla profiler man hittar via Google (man kan byta ut "Sweden" mot en massa olika städer och synonymer för att maximera fångsten). Sen är det ganska lätt att tråla data och räkna statistik. Inte tvärgjort, men inte komplicerat.

10 timmar sedan sa Alron:

det jag tolkar Scelleris statistik som är att svenskar inte använder CR för att titta säsongsmässigt i speciellt stor utsträckning. Är det förhastat?

Jag bör nog för säkerhets skull återigen förtydliga att det mesta av statistiken var spekulationer. Jag tog lite webbplatsstatistik (~60-70M besök/månad, 8m/besök, Sverige<<3%) från SimilarWeb och Alexa, och resten var rena spekulationer.

Jo, "svenskar använder inte Crunchyroll för att titta på anime säsongsmässigt i speciellt stor utsträckning" är inte en orimlig slutsats att dra, om man följer mina spekulativa argument. Men vad innebär stor utsträckning? Om vi säger att 1000 svenskar använder CR för att hålla sig à jour med vintersäsongen, vilken andel representerar det av antalet svenskar som håller sig à jour med vintersäsongen oavsett metod? (En del piratkopierar, en del tittar på illegala streamingsajter, en del använder alternativa streamingsajter, en del får en inspelad VHS varje månad från en polare i Japan...)

Är det 10 %? 10 000 svenskar som är aktiva tittare och tillräckligt insnöade för att se de nyaste animeserierna, redan det känns ganska mycket för mig. (Fast jag kan ha en skev uppfattning.) Och redan frågan om hur många svenskar som ser anime över huvud taget känns osäker för mig. Det finns förstås också olika nivåer av engagemang, så det får man specificera. Kanske den största gruppen är datanördar som ser stora snackisar typ Attack on Titan och One-Punch Man, jag vet inte, men troligt är att vi som faktiskt följer en stor del av allt som kommer ut varje säsong är en minoritet.

Några siffror man kan använda för att spekulera är att BC Manga (Bonnier-Carlsens mangaforum, under svenska mangaboomens storhetstid; stängt 2009) som mest hade fler än 100 000 medlemmar; Anime.se har haft strax över 6500 personer som registrerat sig; Uppcon drog 3500 besökare; Närcon drar 10 000 besökare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
15 timmar sedan sa Sceleris:

Jag har inte sett Franxx, men det måste ju påpekas att studion inte är den skapande chefen -- det är regissörer och författare och producenter och liknande som man ska titta efter!

Kill La Kill hade framför allt Kazuki Nakashima (prisbelönt teaterförfattare; Gurren Lagann, Oh Edo Rocket, Nodame Cantabile Finale) och Hiroyuki Imaishi (energisk animatör/regissör; Gurren Lagann, Panty & Stocking). De har visat gott omdöme om hur man skriver karaktärer och scener och håller en handling vid liv.

Darling in the Franxx har å sin sida spelförfattaren bakom Steins Gate, Robotics Notes och Plastic Memories, och regissören bakom Idolmaster. Steins Gate är ju kul, och Idolmaster-animeserien ska visst vara bra för vad det är, men Darling in the Franxx kanske inte är det bästa för deras förmågor?

Trigger är förmodligen snuskhumrar, men ibland så gör de anime med ledning av snuskhumrar som också kan tillföra något extra.

Helt riktigt och bra att du påminner mig. Jag tog mig inte tid att gå på djupet i min research innan jag valde mina två att följa den här säsongen. Får se om de lyckas hålla ett högt underhållningsvärde, skämskuddar åsido. 

Violet balanserar upp Franxx i kyskhet så det passar att kolla dem back to back. :)

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Så...Fate/Extra Last Encore...Jag vet inte om jag riktigt pallar mer Fate. Så fort jag såg den så tänkte jag "det här känns för bekant", och efter lite undersökning så ser jag att Shaft är bakom denna serie, vilket förklarar dess udda stil. Den känns att den vill vara smartare än den är, men det är svårt när den känns så tom på folk runtomkring. Allt är så melodramatiskt, så Matrix-inspirerat...så inte Fate av någon anledning.

Så Stay Night och Zero är de jag anser är de bästa som serien har uträttat, Apocrypha var i slutändan underhållande, Unlimited Blade Works var lite för mörkt och alldeles för långdraget, Kaleid Liner Prisma Illya håller på att spåra ur, och nu står vi med en Shaft-produkt i väntan på alla Heaven's Feel filmer...Gud vad deprimerad jag blir av den här serien. Jag tror jag lägger ner Fate för ett tag, känns som att jag fått nog. =(

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
Den 2018-02-11 vid 00:01 sa MathJuice:

Så...Fate/Extra Last Encore...Jag vet inte om jag riktigt pallar mer Fate. Så fort jag såg den så tänkte jag "det här känns för bekant", och efter lite undersökning så ser jag att Shaft är bakom denna serie, vilket förklarar dess udda stil. Den känns att den vill vara smartare än den är, men det är svårt när den känns så tom på folk runtomkring. Allt är så melodramatiskt, så Matrix-inspirerat...så inte Fate av någon anledning.

Så Stay Night och Zero är de jag anser är de bästa som serien har uträttat, Apocrypha var i slutändan underhållande, Unlimited Blade Works var lite för mörkt och alldeles för långdraget, Kaleid Liner Prisma Illya håller på att spåra ur, och nu står vi med en Shaft-produkt i väntan på alla Heaven's Feel filmer...Gud vad deprimerad jag blir av den här serien. Jag tror jag lägger ner Fate för ett tag, känns som att jag fått nog. =(

Jag såg Stay Night för många år sen och tyckte väl serien var okej om det inte hade varit för den totalt urblåsta MC som förstörde HELA upplevelsen med sitt naiva gentlemannasätt som hela tiden förstörde allt nästan. Totalt värdelös karaktär  helt enkelt. :P Det gjorde ju att jag stoppade upp och inte ville se mer av det. Har dock hört och läst att Fate Zero var så mycket bättre och har väl tänkt att jag skulle ge den en chans, men har ännu inte tagit mig över tröskeln. Men vad det låter som här så är nog det slut efter den då övriga i serien verkar ju inte vara värda att lägga sin tid på om man inte har jättemycket av den varan. Det här ger mig ju inte direkt mer inspiration. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Alltså... Darling in the Franxx... *facepalm* Snygg i sig, men ledsnade på två röda sekunder på sexanspelningarna... Varför gör de inte bara en Hentai-serie på en gång istället för att besudla något som skulle kunnat vara intressant om det inte stördes av unken objektivisering och dålig fanservice. 
Men va fan... Och hur vill de förklara att man styr en Mecha-robot med en Doggystyle (inkl. stön och allt)??? Jag ger upp. Den här får de skänka till alla pervon där ute. Hoppas den inte sända på någon barnvänlig tid i Japan... :P 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Ser lite skräp.

Beatless är en sån där "pojke hittar kvinnlig stridsandroid (= magisk flickvän)"-anime, med inslag av Chobits-temat om att androider bara är förprogrammerade och inte har någon "själ". Utmärker sig inte på något särskilt sätt, men jag måste säga att andra avsnittet var lite bisarrt: huvudpersonens lillasyster anmäler storebrors nya robot till en modelltävling och hon får göra en "gerilla"-gatumodevisning. En konstig sekvens som jag inte riktigt förstår meningen bakom. En del var nog att visa på det de kallar för "analog hack", att undermedvetet manipulera människor genom att robotarna är så lika människor, men annars känns det kanske mest som att en kostymnisse försökt skriva något "hippt".

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Apropå skräp...

Jag har tidigare nämnt mitt förakt för serien The Seven Mortal Sins (inte att förväxlas med Seven Deadly Sins) och utnämnt den inte bara värsta serien under 2017, utan den värsta serie jag någonsin sett. Så när jag hörde att den skulle få en uppföljare så var min första reaktion att undvika som pesten. Sen dök denna bild upp och jag tänkte "Vad är det som händer? Jag behöver kontext." Och så blev det bara för att man har lite tråkigt en vardagskväll...

e46.png

The Seven Heavenly Virtues följer sju änglar i jakten på nästa Messias. Alla har olika tillvägagångssätt att träna sin kandidat till att bli en bättre människa, men på ett eller annat sätt så dyker det upp lite snusk och anspelningar. Självfallet så menar änglarna inte det, det bara blir så...

Så den är inte bra. MEN! Den är ljusår bättre än dess föregångare. Till att börja med så tar inte serien någonting på allvar vilket var ett problem i den första "säsongen". För det andra så håller det sig till fyra minuters episoder så det inte blir för utdraget. Bikini Warriors gjorde liknande men föll ändå ganska platt, dock så verkar det fungera bättre denna gång. De första två avsnitten med Michael och Uriel var helt okej och resten är ge och ta med mycket boobshots. Så hade dom varit mindre seriösa från början i första djävulsserien hade jag kanske inte hatat den så mycket som jag gör. Fortfarande sämre delen av denna säsong, men jag ger kudos för att dom faktiskt försöker förbättra.

  • Gillar 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
Den 12/24/2017 vid 02:36 sa Sceleris:

Death March: Mangaversionen är inte den sämsta "isekai"-manga jag läst, men det säger tyvärr inte mycket. Den lider av det där typiska för sin genre: huvudpersonen är så mäktig att han liksom aldrig behöver oroa sig för nåt (och därmed inte vi heller), och så är han alltid så lugn att han liksom aldrig behöver bry sig över något (och därmed inte vi heller). Han går mest omkring och är lågmält välvillig. Storyn är procedurbetonad, typ "vi jagade en hare, X dödade den och Y flådde den och Z kokade den. Det var gott. Dagen efter övade jag på magi M. Sen packade vi ihop och reste till by B där vi sålde magiska stenar för P guld". Inte mycket till story. Hans "harem" (som han är helt sexuellt ointresserad av) är mer intressant än honom.

Hi hi. Ni vet när anime byter ut vanliga slutvinjetter mot specialare, när något särskilt glädjande (karaktär återvänder! ^o^) eller sorgligt (karaktär dör... ;_;) inträffar? Inte bara i sista avsnitt, utan ibland tidigare. (Tänk t.ex. avsnitt 14 eller 16 eller vad det var, det där bästa avsnittet av Re:Zero.)

Death March avsnitt 10 hade ett specialslut, med en karaktär som då står framför en grav i 90 sekunder, med magiska ljus omkring och till tonerna av en känslosam operaaktig sång.

death march.jpg

Det är inget särskilt fel med sekvensen som sådan. Det hade kunnat vara en rörande avslutning i ett avsnitt av en bättre anime. I Death March så har den dock NOLL känslomässig vikt. Absolut inget som helst. (Det är därför jag postar om det. Det är ingen spoiler, för det finns inget med det att spoila.) Och det är som sagt det som är problemet med serien i stort: det finns inget att bry sig om. Den försöker inte ens ge oss något att bry oss om, inte mer än det där automatiska som förväntas med moéblobbkaraktärer, d.v.s. vi gillar de söta animeflickorna endast för att de är söta animeflickor. (Och jag erkänner, de är lite söta.)

Alltså, jag menar inte ens att graven tillhör någon viktig figur som inte fått någon ordentlig karaktärisering, och att det är därför vi inte bryr oss om denna tysta minut. Nej, anledningen till att vi inte bryr oss är för att graven tillhör några karaktärer som (1) vi inte sett eller hört talas om tidigare, (2) inte har gjort något med särskild känslomässig innebörd för oss tittare, (3) inte väcker några upprivande känslor ens hos karaktären som visar sin respekt vid graven (vi hade ju eventuellt kunnat sympatisera, åtminstone).

Så det är på sätt och vis en förbluffande sekvens. Varför trodde animeproducenterna att det passade med en känslosam avslutning? Trodde de verkligen att de hade sparat ihop tillräckligt känslomässigt kapital för detta?

Det gör mig inte uppretad eller nåt, jag blir snarare road och smått förvirrad.

  • Gillar 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Såg just klart Ryūō no Oshigoto, ä.k.s. “The Ryuo's Work is Never Done”. Av någon anledning trodde jag innan jag börjat titta på serien att det handlade om en bagare.

Men nej, det handlar om en shōgi-elitspelare (“japanskt schack”) vid en viktig period i sitt liv. Han är historiens yngsta ryūō (“drakkonung”), vilket är en titel som tillfaller vinnaren av en specifik shōgiturnering. (Han är 16; i verkligheten var den yngsta ryūōn en 19-åring.) Ett offer för titelns press har han börjat förlora matcher, men vindarna vänder när en 9-årig flicka, nybörjare på shōgi men en naturbegåvning, kommer till hans hem och ber om att få bli hans lärling. Serien handlar om hur han och människorna runt omkring honom förhåller sig till spelet och varandra, och sätts på hårda prov, inom spelet och utom.

Serien är okej. Designen är väldigt “lättroman” (vilket ju originalet är), och egentligen går den inte sååå djupt in i spelet shōgi, så jag tror inte att det är någon “shōgins Hikaru no Go” (som jag förvisso inte har sett), men det var ändå måttligt engagerande och intressant. Åtminstone tillräckligt intressant för att jag skulle titta på några Youtube-videor om hur man faktiskt spelar.

Men “lättroman” som sagt, så det är lite harem-ism. Han har en barndomskompis som han inte förstår är kär i honom, och har kontakt med många andra tjejer, och serien har minimalt med gångbara män som skulle kunna vara hans rivaler om haremtjejerna. Med det sagt så är det faktiskt inte så mycket romcomtrams, inte så många trosfluktar och oj-jag-snubblade-och-föll-på-dina-bröst-*näsblod*.

Men med det sagt så är den dock jävligt märklig med hur den behandlar 9-åringen. Serien är väldigt ivrig om att föra fram henne som romantisk huvudhjältinna, om idén att “yeeaaaah, han och 9-åringen kommer typ absolut att gifta sig om några år”. (Lärlingsskapet behandlas väldigt mycket som en förlovning.) Fast den gör det förvisso ofta på ett sätt som går över huvudpersonens huvud, d.v.s. att han missar insinuationer och liknande. Ett par exempel:

Spoiler

När flickans föräldrar kommer för att ta henne tillbaka (de förstår sig inte på shōgi) vädjar hon om att få vara kvar. “Mäster lär mig väl! Han är snäll, men intensiv! Och så skicklig och outtröttlig! Till och med första gången höll vi på ända till morgonen!” (Där förstår huvudpersonen åtminstone att det kan feltolkas sexuellt; hon pratade ju om shōgi.)

Flickans mor går till slut med på att låta henne försöka bli professionell kvinnlig shōgispelare (fotnot: “professionell shōgispelare” och “professionell kvinnlig shōgispelare” är två olika skicklighetsklasser; ingen kvinna har någonsin blivit “professionell shōgispelare”), men – efter att han berättat om sin årslön – bara på villkoret att om hon misslyckas så ska han införlivas i deras storvärdshusdrivande hushåll. (Protagonisten tänker mest på att ta ansvar för att eventuellt slösa med deras dotters liv, att vara villig att riskera sitt shōgiliv för att fostra hennes talang, och inte så mycket på de “romantiska” implikationerna.)

Senare i serien hålls ett pseudobröllop mellan dem. Egentligen är det en shōgiceremoni, men det är upplagt som ett traditionellt bröllop, med flickans mor i spetsen. Där vet inte han och hon riktigt vad som pågår.

Och i ett avsnitt säger han den berömda repliken från Ro-Kyū-Bu: 「まったく!小学生は最高だぜ!」 (“Milda makter! Lågstadieungar är så jäkla bäst!”) – och i lättromanen följer han dessutom upp med 「……って俺またロリってた?やばいやばい……。」 (~“…eller var det där pedoaktigt av mig igen? Inte bra, inte bra…”)…

Bilder från första avsnittet nedan.

Ryuuou no Oshigoto! - 01 [www][HorribleSubs][817ECA49]_s.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Sexuella anspelningar och barn hör inte ihop, Japan. När ska du lära dig det? :sceptic:

Är det någon som följer Ame Koi? Jag började slötitta lite på den som en möjlig ersättare för Franxx och blev glatt överraskad. Josei is the shit! Har sett kanske hälften av de tillgängliga episoderna. Verkar den stå sig eller är t ex Slow Start bättre? 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Slow Start är en skön tillbakalutad slice of life med en väldigt imponerande animation för att vara från den genren. Påminner lite om Hinako Note och är en skön serie att slötitta.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Har också börjat kolla på Slow Start och tycker den är riktigt mystrevlig. Lättsam och kräver inget av dig. Är halvvägs nu.

Yuru Camp följde jag genom hela säsongen och det var svårt att släppa den. :) Också en lättsam och rolig serie utan något direkt djup, men med väldigt vackra vyer av landskapet runt Fuji mm. Söta flickor som gillar att campa och laga mat ute. Strået vassare än Slow Start då jag mer kan relatera till den och den är lite vuxnare. Kan klart rekommenderas om du inte spanat in den redan Hillster! :D

SoupyCoordinatedKakapo-size_restricted.g

 

Men säsongens favorit med råge blev iaf. "Antarktisbrudarna" (A Place Further Than the Universe). En originalserie som levererade avsnitt efter avsnitt och blev bara bättre och bättre! Det är så här slice-of-life ska göras! När året är slut kommer jag nog fortfarande hålla den här som en av de bästa serierna i år, det vågar jag sätta en peng på. Härliga karaktärer med  egna arcs som inte tar över på något sätt samtidigt som de alla växer tillsammans längs med vägen. Lagom kryddat med humor och lättsamma inslag så blir det en välregisserad mix som aldrig riktigt lämnar huvudspåret trots div. stickspår här och där. Finalen är mycket välgjord och väl uppbyggd genom hela serien och man kan inte låta bli att ryckas med i gråtfesten. hehehe. Länge sen jag såg en så enkel scen utan dialog alls leverera så mycket känslor och förklara så mycket utan en massa förklarande och stort pådrag. 
För att citera en recensionsblogg på ANN: "Y'know, going into A Place Further Than the Universe, I was expecting to like it. I was not expecting it to punch me in the gut, throw me overboard, and leave me adrift in an ocean of my own tears." 

tumblr_p56y7uMJ1d1sxkjwwo1_500.gif

"EN PINGVIN!" 

Kollar ff. på Violet Evergarden som också är en väldigt snygg och välgjord serie. Hade förväntat mig lite mer av den, men det är ju inte slut än så... ;) 

Citrus var nog den första Yuri-serie jag följt tror jag och måste nog säga att jag gillade den. Lagom balans av djup, känslor och drama. 

Ame Koi får jag nog kolla in, nu blev jag nyfiken. 

Redigerad av Ebhen
  • Gillar 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter
6 timmar sedan sa hillster:

Är det någon som följer Ame Koi? Jag började slötitta lite på den som en möjlig ersättare för Franxx och blev glatt överraskad. Josei is the shit! Har sett kanske hälften av de tillgängliga episoderna. Verkar den stå sig eller är t ex Slow Start bättre? 

Ame Koi? Menar du Koi Ame, alltså Koi wa Ameagari no Yō ni? Jag har läst (läser) mangan, OK drama men jag tycker att det är en sån där serie som är alldeles för kär i sin hjältinna; den ägnar gärna ett helt kapitel åt att bara låta henne gå runt utan att tala eller tänka och bara vara vacker. Kan tänka mig att animeversionen kan tillföra mycket.

Det är f.ö. seinen. ;)

  • Gillar 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt community. Det är enkelt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

×