Hoppa till innehåll
Sceleris

Star Driver

Rekommenderade inlägg

BYfdM.png

"En pojke som kastats i land på en söderhavsö en natt när himlen är så full av stjärnor att det känns som att den skulle kunna falla ner -- det är ett riktigt romantiskt sätt att börja på. För mig är den sortens romantik så som den jag kände för animé i 'animéns gryning'."

--Enokido

PUqmu.png

 

Star Driver: skimrande Takuto är en TV-serie som började sändas i oktober 2010. Serien utspelar sig på ön Södra korset, en mycket riktig korsformad ö i södra Japan. Vår huvudperson Takuto -- en lång, rödhårig optimistisk ung pojke -- har kommit till skådeplatsen för sitt nya liv. På Södra korset och dess skola planerar han att leva ut sitt rosiga gymnasieliv. Hans första vänner på ön blir Sugata, barn till en av öns rika familjer, och Wako, en av öns fyra tempelmöer.

 

Djupt nere i öns mystiska inre figurerar dock det mystiska Glittrande korssällskapet, vars maskerade medlemmar laborerar med Nolltiden, ett slags parallell värld med en tidsaxel helt frånkopplad vår egen. Med hjälp av en kidnappad Wako tänker de bryta Nolltidens förseglingar för att föra över de enorma Cybody-robotarna till vår egen värld -- något som måste förhindras för att undvika en katastrof... och Takuto är just mannen att göra det.

 

Okej, vad är det för speciellt med det här då? Det här låter väl som vilken klyschig post-Evangelion-serie som helst? Det är gymnasieungdomar, robotar och mystiska halvreligiösa komplotter. Tja, det som i mina ögon ger Star Driver en viss potential är två namn: Takuya Igarashi och Yoji Enokido. Eller, ja, tre namn om man räknar Bones.

"Nu kommer jag säkert att reta robotfansen, men för mig är robotserier på sätt och vis som serier om magiska flickor. Alltså, robotarnas själva existens -- som de robotar vi såg som barn -- är som magi, eller hur?"

--Igarashi

Takuya Igarashi har mestadels jobbat som fast anställd regissör och storyboardtecknare åt den mycket aktiva animationsstudion Toei. Till skillnad från studior med lägre eller mer ojämn produktionstakt ser Toei till att ha arbetare tillgängliga vid behov, istället för att anlita frilansare som kan vara upptagna när de väl behövs. Det hade ju inte varit speciellt elegant om de skulle behöva göra uppehåll en vecka för att de inte hittar en regissör till senaste avsnittet av One Piece, eller hur?

 

När då Toei ofta producerar långkörare får fler personer chans att få erfarenhet och öva upp sig under mer rutinerade arbetares vingar. Detta gäller både animatörer och regissörer och andra yrkesroller. Under serieregissör Jun'ichi Satou fick Igarashi börja regissera avsnitt av Guldfiskvarning och de olika Sailor Moon-serierna. Efter Satou blev Ikuhara Kunihiko serieregissör, och efter honom fick äntligen Igarashi basa över Sailor Stars, den sista säsongen av Sailor Moon. Efter det chefade han bland annat över ännu fler magiska flickor i några av Ojamajo Doremi-serierna, innan han blev frilansarbetare.

 

Anlitad av uppskattade studio Bones blev han regissör över gymnasiekomedin Ourangymnasiets värdklubb, där han visade (eller fortsatte att visa?) en förmåga att presentera älskvärda figurer och komiska situationer. Åter anlitad, nu för att bestämma över Soul Eater, gav han oss dynamiska actionscener (snabbt valt exempel som innehåller spoilers) och ännu knäppare humor. Min favorit är

...

"Jag tror att folket omkring oss var ganska skeptiska till vad jag och Enokido hade tänkt oss. Typ 'vad i hela friden tänker ni med?!' Jag tror att det kommer att ta ett tag innan de förstår vad vi försöker göra."

--Igarashi

Youji Enokido är däremot manusförfattare, även han med rötter i Toei och Sailor Moon, där han förmodligen lärde känna Igarashi. Enokido var mer frilans från start, och skrev exempelvis för Gainax till Evangelion. Tillsammans med sin gamla gymnasiekompis Ikuhara Kunihiko fick han 1997 utforma och skriva manus till Revolutionsflickan Utena. Robotserier har han skrivit i form av tidigare nämnda Evangelion samt RahXephon och Sikta mot toppen 2: Diebuster. Enokido ligger även bakom den nya hyllade filmen Redline, och arbetade med Igarashi på Ouran.

 

Enokido kan lätt ses som en experimentell författare. Utena handlar om en tjej som, i strävan efter att bli som den prins som räddade henne som barn, dras in i de mystiska maskinerier som omger hennes gymnasieskola. Serien är en symbolladdad allegori om könsroller, adolescens och sexualitet, representerad av dess slogan "bryt igenom världens skal!". I Enokido och Gainax (med Kazuya Tsurumaki i spetsen) energiska FLCL följer vi en ung pojke vars inträde i puberteten sammanfaller med mötet med en helt urflippad kvinna. Vad tror ni möjligen att hornet som börjar växa ur pannan på honom kan betyda? I Diebuster, den fristående uppföljaren till 1988 års Gunbuster, berättar Enokido (och Tsurumaki/Gainax) i stället om lämnandet av ungdomen, genom den klassiska berättelsen om tonårsflickor i jätterobotar som slåss mot rymdmonster. Och vad i hela helsefyr hans TV-serie

har för budskap ska vi inte ge oss in på nu!

"Jag ska absolut köra hejdlöst. Denna gång håller jag inte tillbaka, inget hindrar mig nu. Jag ska köra hejdlöst, så det handlar inte om vad ni har att se fram emot, det handlar om vad ni måste förbereda er för."

--Enokido

Vad vi har är alltså en talangfull regissör med mycket mer erfarenhet inom flickserier fyllda med magi än robotar, och en manusförfattare med förkärlek för ungdomlig utveckling och sexualitet och en hälsosam dos surrealism, kopplat med en helt gedigen animationsstudio med populära och lyckade verk som RahXephon, Fullmetal Alchemist-serierna, Eureka Seven, Ouran, Soul Eater, Darker than Black och Tokyo Magnitude 8.0 i sin meritlista.

 

Ni kan ju själva räkna ut varför detta är en serie att hålla utkik efter.

"Eftersom detta är min första robotanimé -- eller snarare skolrobotanimé -- så har jag nog gett mig in i okända farvatten. Jag har liksom tagit mig förbi den tid jag tyckte att jag borde ge upp med tanke på min personlighet. Det är inte samma sak som Enokidos hejdlöshet, det är snarare så att jag tänkte att 'jag kanske också kan prova en mer vuxen framtoning?' Det är den sorts serie jag tror det är."

--Igarashi

8Zn8k.jpg

 

F-F-FABULÖS!

  • Uppröstad 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Tänkte kasta ut några tankar före innan jag ser andra avsnittet.

 

Första avsnittet.

Spoiler
Om vi ska förbereda oss lite mer för att få rätt infallsvinklar när vi ska se Star Driver kanske vi ska tänka lite på olika motiv och symboler som serien använder.

 

4DAGV.gif Serien tar en del motiv från det feniciska alfabetet. Wakos symbol är kroken/nyckeln, Benio/"Scarlett Kiss" har symbolen för "mun" på sin mask, medan Takutos cybody är Tauburn, vars namn kommer från "märke" eller "försegling". George/"Raging Bull" har som symbol "oxe", vilket återspeglas i hans robot och karaktärstyp: stor, stark och aggressivt avancerande. Benio med läppstift har en förmåga förknippad med munnen, och ryktet säger att Takuto har ett ärr på bröstet, vilket förmodligen var det som började lysa i första avsnittet. Vi kan gissa oss till att han fungerar som något slags försegling för vilken Wako är en nyckel.

 

4DAGV.gif Ett framträdande motiv är stjärnor och rymden. Från själva namnet Star Driver till öns namn (vad jag tror är en referens till Södra korset) till det hemliga sällskapets hälsning ("kiraboshi", "glittrande stjärna") till Takutos tröja och hela Nolltiden. Första avsnittet börjar med att Wako och Sugata ser en fallande stjärna. Frågan är vad en stjärna är. Dels är det en symbol för hopp och önskningar och goda ting, och dels tänker man på kändisskap. (Takuto säger ju att han tagit sig till sin nya "scen"...)

 

4DAGV.gif Apprivoiser är robotpiloternas aktiveringsanrop, vilket är franska för "att tämja". ("Sa fille est sauvage, elle devrait être apprivoisée": "hans dotter är vild och borde tämjas" (anpassas till det sociala livet).)

 

4DAGV.gif Om vi ska tänka på sexuella symboler, så blev tempelmön i buren ganska extatisk av att bli huggen av stjärnsvärdet. Bara en sån sak att han "bryter tempelmöns försegling" med sitt svärd säger väl en aning. (Den som inte vet vad ett svärd kan innebära får i hemläxa att se Shoujo Kakumei Utena.)

 

4DAGV.gif Det hemliga sällskapet har masker. Inte så konstigt förvisso, de är ju hemliga. Men masker är också en symbol för en falsk personlighet. De behöver masker för att kunna vara i Nolltiden, masker som de inte har i sina vanliga liv. (De känner inte heller till varandras verkliga identiteter, läste jag någonstans.) Men Takuto behöver inte en mask, Takuto är sig själv på båda sidor.

 

4DAGV.gif Apropå Nolltiden så har de sagt att Nolltiden inte är så mycket en ursäkt att ha en skådeplats för striderna, som striderna är en ursäkt för att ha Nolltiden. Nolltiden och vad den innebär är alltså viktig för tolkningen av serien. Tiden utanför Nolltiden står ju också stilla.

 

 

 

Det är givetvis alldeles för tidigt att dra några slutsatser, men man kan börja fundera på det. I och med figurernas ålder och allt det kan vi åtminstone ta det som en uppväxthistoria. Kanske för eller emot social anpassning. Kanske om att vara sig själv (släppa maskerna). Takutos (och robotens) femininitet har väl inte undgått någon, och jag leker med tanken på att det kan vara något av en "coming out"-symbolik i serien. "Det är 2000-talet, kärleken ska vara fri" säger Shindo.

 

För tidigt att tänka för djupt, men eh, uppvärmning? (^_^)

Redigerad av Sceleris
Tack för inget, zimeon.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Det roligaste var att mitt inlägg inte _raderades_ utan flyttades till "meningslösa fakta för folket". Det tar jag som en komplimang :)

 

Star Driver är givetvis något jag ska kolla på, men jag har inte kommit igång än. Måste lida klart med de där gymnasiezombierna först.

 

Apropå inget, betyder inte タクト "taktpinne"? Det borde vara en glimrande taktpinne. okej att han keter Taktuo, men... tänker bara på det där Zelda-spelet till GC.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Ja, jag är inte så fåfäng att jag måste censurera dem som påpekar mina fel, men när man lägger ned tid och energi på att skriva så känns det trist att enda responsen gäller en grammatisk rättning. Jag kräver givetvis inte medhåll, men till och med ingenting alls är bättre än något som bara fungerar som en distraktion från ämnet. Vidare off-topic flyttas.

 

Det ligger mycket i namnen, så det ska jag återkomma till. Nu: skola.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Det har jag full förståelse för; jag bara väntade mig att posten skulle raderas, inte flyttas.

 

Nu har jag själv sett första avsnittet, och intrycket jag fick var

kompakt laddning av äg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

 

Nu har jag själv sett första avsnittet, och intrycket jag fick var

kompakt laddning av äg

Håller med, fick exakt samma känsla.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Så efter tre avsnitt...

Är det säkert att anta att det i några avsnitt till kommer vara fokus på högsta hönsen i Glittranda Stjärnan med en fight i slutet? Jag tycker mig märka ett mönster...

 

Jag tycker om hur serien behandlar sina romanser. Det är inte bara en ändlös radda cockteases, utan det finns riktiga par. Det är trevligt :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Namn och avsnitt 2-4.

Spoiler
4DAGV.gif Namn.

Shindo Sugata (シンドウ・スガタ): Han med den mäktigaste roboten, som han inte får använda för Wako. Shindo går att tolka på många sätt, men "Sugata" läses nog enklast som "skepnad" (姿).

 

Agemaki Wako (アゲマキ・ワコ): Söderns tempelmö. "Agemaki" finns som ortsnamnet(?) 上巻, men "agemaki" är också både en kabuki-dans och namnet på fyra färgade knutar som hänger över en sumoring. ("Wako" hittar jag inget om.)

 

Tsunashi Takuto (ツナシ・タクト): Huvudpersonen. Tsunashi är tydligen ett dialektalt namn på fiskarten konoshiro. Det ska enligt uppgift finnas en saga om en ung kvinna vars död förfalskades för att lura någon mäktig man som skulle tvinga till sig en fru. När mannen kom för att hämta henne sa kvinnans föräldrar att hon avlidit, och just höll på att kremera henne. I kistan hade man lagt tsunashi-fisk så att det skulle lukta om det. Utöver det hittar jag i namnordlistan "Tsunashi" som 十 (tio), 綱 (sumomästarskapsbälte), 津無 (ingenhamn) och 維志 (här/nu-vilja?). Vidare är Takuto, som zimeon påpekat, det japanska ordet för taktpinne. Omskrivet i kanji kan det (beroende på tecknen) ha olika betydelser, till exempel hantverkare, stor människa, övertag, upplockad, skicklig person, person som öppnar upp, eller stor tomhet.

 

Man kan observera att Shindos hembiträden Tiger och Jaguar har efternamn som innehåller "sugata". (Sugatame respektive Yamasugata.) Som namn kan "Benio" (ベニオ) skrivas med tecknet för scharlakansrött, vilket går tillbaka till Scarlet Kiss, medan "kana" i rika damen Kanakos namn (カナコ) kan vara ett av uttalen för tecknet för guld/pengar. Bara för att ta några exempel, då.

Då namnen skrivs i katakana (fonetiskt) istället för kanji (betydelsebärande) så blir det bara spekulationer, så klart, men främst funderar jag på en "uppträdande"-infallsvinkel: sumomatcher och taktpinnar...

 

4DAGV.gif Den nämnda "uppträdande"-infallsvinkeln kan förklaras lite mer som att det är mycket i serien som mest ser ut som ett uppträdande. Om vi ser på det hemliga sällskapets masker och deras märkliga beteende (som vid mötet) kan man se det som ett slags Commedia dell'arte (en italiensk teaterform med standardiserade karaktärstyper kallade "masker"). Takutos namn och tidigare uttalanden om att ha kommit till en ny scen, kopplat med strider som nästan är mer uppvisning än allvar, ger också ett intryck av ett uppträdande.

 

4DAGV.gif Mina misstankar för ett gaytema får lite mer grund. (^_~) "Mrs. Watanabe" antyder ("rabu rabu ne") om kärlek mellan Takuto och Sugata; Wako dagdrömmer också om ett sexuellt förhållande mellan de två grabbarna. Och i striden i avsnitt 2 säger Tetsuya att "om du kommer ut så slår jag in dig igen" -- ut ur garderoben? ;) Striden avslutas med Takutos segerord att "om man sticker ut så gör man det även om man möter motstånd".

 

4DAGV.gif Skurkarna i Glittrande korssällskapet är som sagt ganska "sexiga". Kvinnorna har utmanande kläder, Head leder en tempelmö till något liknande orgasm med sitt "svärd" och så vidare. Detta kan ställas i kontrast med Takutos oskyldighet (lättretad av Mrs. Watanabe, lätt generad när han byter om med Wako, nästan panikslagen med Benio i badet). Avsnitt 3 fick med sitt pengatema mig att tänka att skurkarna kan representera olika aspekter av vuxenlivsrelaterade (eller ungdomsrelaterad?) problem som "Takuto" måste lösa för att kunna njuta av sin ungdom.

 

4DAGV.gif För att koppla ihop ungdomen och uppträdanden: teaterklubben introduceras med att Maaya Sakamotos rollfigur agerar ut en monolog om att tämja ett stort hjul "som skulle krossa mig". Stora hjul kan kopplas till Glittrande korssällskapets högkvarter. (Tämjandet påminner då också om kallordet för robotarna.) Jag vet inte ännu vad hjulet och robotarna är, men det är något att komma ihåg för senare analys.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Nu lackar jag ur. Läste att låten "Monochrome" som spelas varje gång det är dags att hoppa in i roboten inte släpps förrens i Januari.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Nu lackar jag ur. Läste att låten "Monochrome" som spelas varje gång det är dags att hoppa in i roboten inte släpps förrens i Januari.

 

Crap den är nästan det enda som gör det värt att se serien just nu :/

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Har inte så mycket att lägga till här egentligen; om man bortser från att det här lätt är det bästa jag sett på sistone, mest på grund av att det för en gångs skull känns som det som _jag_ känner är en "animé". Jag tänker inte försöka sätta något exakt definition på vad just jag läser in i ordet "animé" i just den här bemärkelsen, men det kan väl något fluffigt beskrivas som "en tecknad TV-serie som finns till för sin egen jävla skull och inte för att sälja leksaker eller figuriner eller porriga planscher". Glimrande Taktpinne ger mig känslan av att kolla på typ Escaflowne eller något; en tecknad TV-serie helt för sin egen skull, som förvisso bygger på tidigare verk, men är helt frikopplad från både flagrant fanservice som Strike Witches eller Milky Holmes, och lika frikopplad från de där löjliga lättromansjargongerna som jag tycker att fanservicen via meta-otakuism är.

 

Paradoxalt nog innebär detta inte att det är Glimrande Taktpinne jag ser på helst av allt – i och med att den ger mig samma sinnesstämning som de jag fastnade för en gång i tiden (fast i modern tappning), så sätter den igång för många animénerver och gör mig väldigt utmattad. Jag minns för mycket, och sörjer för mycket den tid som flytt, och det blir därför ibland jobbigt att se på den när jag märker att min processorhastighet inte är lika hög som förut.

 

Det jag tänkte säga var något så mundant som att jag undrar om inte Monochrome är en Vocaloid i förklädnad. Jag gillar i och för sig hur mekaniskt det låter, det gör jag absolut. Men om det där inte är justerat på något vis så är det en väldigt konstig sångerska med i bilden.

  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Apropå "viljandet att se serien", så att säga... Tittarsiffrorna i Kanto-regionen (serien sänds söndagar 17:00 på TBS) har legat på 1,2 % för avsnitt ett, 1,7 % för avsnitt två, 3,2 % för avsnitt tre, 2,9 % för avsnitt fyra och 3,6 % för avsnitt fem. 1-2 % är ganska fattigt, men 3,6 är väl hyfsat. Code Geass R2 i samma tid och kanal låg mestadels kring 1,5-3,0 %, och Gundam 00 på kring 4-5 %. Jag var lite orolig för att den skulle vara för excentrisk för publiken -- men kanske inte, trots allt?

 

När det som zimeon säger kommer animé för animéns skull, så tycker jag att det hade varit synd om ingen tittade.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Jag har inte möjlighet att kolla alla avsnitt så tidigt, och jag orkar inte hålla på och skriva kommentarer om något jag inte analyserat klart, och vill inte läsa några heller.

 

Men fy fan vad den här är så jävla bäst. Jag baxnar i min stol. Den här är värd all tid jag lagt på animé det senaste åren (vilket är alldeles för lite). Jag måste nästan köpa det här, fast jag är pank. Historiskt. Pretto utav bara helvete, men fy satan vad bra.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Mjao, det känns rätt lönlöst att analysera detaljer i nuläget. Man behöver nog mer av en helhetssyn.

 

Däremot kan man spekulera i vad som komma skall. T.ex., tror ni att serien blir mindre episodisk snart? Jag tycker att de har presenterat tillräckligt av miljön och figurerna för att kunna berätta något som inte blir överstökat i samma avsnitt. :d

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Eftersom det inte skrivits något här på en ganska lång tid tänkte jag ta och dra lite tankar efter att ha sett avsnitt 13 till 21 ikväll.

 

Avsnitt 13-21 bör ses innan detta läses, typ, eller nåt

#1 - Star Driver är en sjukt snygg serie, även om många animationer återanvänds. När väl BONES gör något nytt i ett avsnitt dvs introducerar en ny robot eller miljö, så gör dom det galet galant med en design som jag verkligen, verkligen gillar! Pluspoäng!

 

#2 - Formulan som har varit ständigt närvarande i avsnitten var nog det som fick mig att tappa lusten ett tag och fick mig att missa typ halva serien. Det är lite skolmiljö, lite om varje karaktär, zero time och sedan något mer. Men efter att ha sett så många avsnitt i rad så kände jag mig ändå inte riktigt utröttad. Innehållet som byts ut i varje avsnitt känns på något sätt ganska förfriskande MEN...

 

#3 - ... jag börjar bli orolig för hur en sådan här formula ska kunna funka för att bygga ett ordentligt slut. MAL säger att serien ska bli 25 avsnitt, och med fyra avsnitt kvar med andra ord så är det mycket som behövs göras för att det ska funka. Jag menar, vi har fortfarande inte sett en enda av de manliga piloterna i Vanishing Age göra något, om vi bortser från Head. Ett magplask känns som något som inte är helt omöjligt, och att BONES eventuellt murat in sig i en återvändsgränd som kommer göra många (inklusive mig) väldigt besviken. Men man ska väl inte säga något förrän serien är slut.

 

#4 - Har serien något indirekt pacifisttema i sig? Jag menar, Takuto verkar vara ytterst obekväm med att åsamka skada på personer. Eftersom den fjärde fasen uppenbarligen gör så att piloterna inte kan lämna sina Cybodies (vilket uppvisades i avsnitt 21 när den där bruden blev "ett" med sin maskin), vore det inte en ytterst rolig sluttwist att helt plötsligt möts vi av ett blodbad? Nu tror jag inte att det blir så men....

 

Pacifistanime :psyduck:

  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

I avsnitt 22 började man ju att få lite ordentligt med kött på benen till spekulationer om vad som hänt, händer och kommer att hända.

 

Avsnitt 22.

Spoiler
Vi har nu två relaterade berättelser i serien: fiskflickans och teaterklubbledarens.

 

Fiskflickans berättelse...

Spoiler
En pojke på fiskplaneten blev kär i en flicka han träffade. Pojken var en fiskare vid namn Sam, som drömde att han och flickan skulle segla iväg i galaxen.

 

Endast ett skepp på planeten kunde ta dem ut i galaxen: konungens skepp. Konungen lät meddela att den som besegrar bläckfiskarnas våldsamma kejsare och hämtar hans blå blod ska få sina önskningar uppfyllda.

 

På flickans anmaning började pojken att träna med spjut och blev känd som bläckfiskstickaren Sam. I hemlighet åt pojken och flickan bläckfisk, vilket var förbjudet.

 

De fick reda på var kejsaren var. Ett år tidigare hade Sam tvekat på grund av en storm, men nu anmanade flickan honom att slåss.

 

Sam och kejsaren kämpade vilt, och Sam vann. Med blått blod i en flaska återvände han till kungen, som drack blodet och blev befriad från sin odödlighet.

 

Kungen erbjöd sin tron, men Sam vägrade; han ville bara ha skeppet. Kungen förklarade att Sam skulle få skeppet, men att det inte skulle starta om han inte spillde allt rött blod ur flickan han älskade.

 

Sam dödade flickan. Han offrade hennes röda blod till skeppets motor. Sam hade aldrig verkligen älskat flickan, utan hade bara drömt om att få komma ut i galaxen. Flickan hade bara varit en dekoration för hans resa.

 

Sam gav sig iväg, men insåg att fiskplaneten alltid hade varit en del av galaxen. Varför hade han då dödat flickan?

 

Båda berättelserna berör kungar och bläckfiskar och skepp och fiskplaneter (planeten jorden, alternativt ön) och män som överger sina kvinnor.

 

Men: vilken eller vilka berättelser betecknar det som har hänt? Och är det då samma händelser ur olika perspektiv, eller olika? Eller är det vad som händer? Eller kan hända?

 

Nåja, vi fick vissa uttalade svar, och vi kan dra en del slutsatser.

 

Serien kretsar kring rester av en uråldrig (vi ser dinosaurier i en bild) civilisation, troligtvis utomjordisk. För att tekniken inte skulle missbrukas har det satts hinder på det, som öns tempelmöer och annat relaterat. Människorna som började utforska ruinerna bildade ett hemligt sällskap för att få kontroll över de mäktiga robotarna och att få ett intergalaktiskt rymdskepp.

 

Teaterklubbledaren och räven är utomjordingar som känner till allt som händer, men inte kan/vill göra något åt det, och pjäsen var ett sätt för henne att (som de sa rakt ut) testa Takuto ("Mark", för att han har ett märke, det feniciska alfabetets kryssformade "tau").

 

"Kleis" (Wakos rollfigur i pjäsen) kunde inte synas eller beröras. De menar väl då att hennes osynlighet representerar Wakos hemlighet som tempelmö, och att hon inte kan beröras är att hon inte får ha sex. Typ. "Columner" (Sugata) säger att han nöjer sig med att se henne, men blir frestad av en häxa som kan se och vidröra Wako: Glittrande korssällskapet erbjuder alltså ett sätt för Sugata att kunna bli intim med Wako. Han ska bara ta fram "skeppet", alltså Samekh, den cybody som Sugata är kopplad till, och ge till sällskapet. Columner blir korrumperad av Samekh -- han blir Samekh. (I avsnitt 21 så såg vi ju att den halva extra fasen gör att piloterna blir sina cybody-robotar.) Columner blev odödlig konung över fiskplaneten och drog sig undan. Skeppet förseglades.

 

"Entropeople" förklarar för "Mark" att han är som "Columner" -- alltså, Takuto har möjlighet att styra skeppet. ("Star driver"?)

 

Av berättelserna, vad kan man tro om det förflutna? Fiskflickans berättelse om Sam (Samekh?), är det en gammal myt om vad som hänt? Eftersom den har en odödlig konung så skulle den kunna placeras efter teaterpjäsen. Kan väl också spegla Reiji/Head, eller kanske vad som Takuto skulle kunna göra. (Reiji fick ju dock aldrig skeppet, och Takuto har aldrig varit besatt av någon resa.) Teaterpjäsen skulle förvisso också kunna vara om Reiji: Columner förråder ju Ayin. Ayin är ögats tecken, och vi har ju sett någon kopplad till ögon, en viss herre som slet ut sitt öga för att ha mist kvinnan han älskade.

 

 

 

I grund och botten så vet vi alltså att det är gamla supermäktiga robotar som kan motstå kärnvapen och grejer, och att den mäktigaste av dem, Samekh, funkar som ett rymdskepp. Glittrande korssällskapet vill knäcka förseglingen på Samek. Varför? Eftersom många av dem verkade vara goda människor kan vi tänka oss ett vanligt "tvinga världen till fred"-argument som vi sett ofta i animé de senaste åren. Vissa av dem är kanske obotliga romantiker som vill ut i rymden. Takutos motivation är mer att bevara och leva ett lugnt och lyckligt ungdomsliv (i förlängningen kan man väl så uttolka ett tema om att vara ung medan man kan och inte stressa in i vuxenlivet (= galaxen) med sina vuxna kroppar (= cybody)).

 

Frågan är hur det kommer att fortsätta. Det behövs en större konflikt, och då ser jag väl främst en kollision mellan Takuto och hans pappa, samt mellan Takuto och Sugata, på horisonten. Sugata älskar ju också Wako, men verkar beredd att ge upp henne. Kommer Sugata att bli berusad av Samekhs makt och vända sig emot Takuto? Kommer Takuto att lämna Wako? Eller kommer någon av dem att spilla hennes blod? Bläckfiskkejsaren som måste besegras, vad är han? Är han ond? (Är det en osedd fiende? Eller Reiji?)

 

Nåja, bara tre avsnitt kvar.

 

PS: Avsnittets "Hana" spelades av Umiko Kawashima (född 1994), som är med i gruppen som sjunger öppningslåten. Hon är skådespelare, men inte röstskådespelare -- och visst märks det? :happydrop:

  • Uppröstad 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Avsnitt 22

Vice President kan prata uguu kawaii~

 

En annan person funderade kring avsnittet på det här sättet (utöver det du redan sammanfattat Sceleris);

"In the play, the King became immortal as a result of being one with Samekh, which is why, in Fishy's story, he sought the Squid Emperor's blood to kill himself with it. The important detail here is the 'being one with Samekh' part, which sounds a lot like Head's description of Phase 4, sans the whole being stuck in Zero Time forever part. When Katashiro says something along the lines of: 'As I suspected... Your heart had been taken by Zero Time.', it could also mean, aside from the fact that Head's obsessed with Zero Time, that a part of Head was literally been left behind in Zero Time. This could mean Head is already in Phase 4, the way that Takuto was already in Phase 3 at the beginning of the show, and, like the King, became one with his Cybody and is immortal as a result of it, and when he says that Phase 4 Drivers will be trapped in Zero Time forever, when they don't enter Phase 5 in quick succession, he means that their capacity to empathize with other people will be trapped.

 

I also noticed that Columner, Sam, and Head have all disgraced their lovers to gain a power, that, in the end, left them unsatisfied, and, if my guess is right, that this happens in a cycle, with Sugata being the next one in line, since it says in the episode preview that Sugata's taking Wako out on a date next ep, in which he'll probably do something to really fuck shit up, or, maybe, the last few eps of Star Driver will be a repeat of what happens in Fishy's story and the play, but with Head as Columner, Sugata as the Squid Emperor, and Takuto as Sam, except Takuto won't fuck it up by killing Wako."

 

Val av ord som jag personligen tycker låter relativt rimliga. Men som vanligt, vem vet. Ser fram emot de sista tre avsnitten. Serien kan avslutas på ett tillfredsställande sätt. :psyduck:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Star Driver: Kagayaki no Takuto

Okej, en serie jag till och börja med följde intensivt, sedan tappade greppet om, återkom för att inse vilken otrolig charm den hade och sedan bli lite lätt förtrollad av slutet. Det skulle väl kunna summera min upplevelse i en mening.

 

Det kanske är lite dumt att skriva en text om en anime precis när man sett klart den utan att egentligen lägga någon vidare tid till att analysera saker och ting. Serien har definitivt haft sina för- och nackdelar, men i slutändan lyser nog fördelarna igenom nackdelarna.

 

Jag börjar nog med...

tumblr_lj2sg3D2e61qfzowh.jpg

 

Vidare; Serien följer en strikt formula. Det är nog här många antingen väljer att gilla den eller att ogilla den. Vill man vara elak så liknar man den vid en valfri shounen (förutom att här sker allting mycket fortare), vill man vara snäll så säger man kanske att det är ett "intressant koncept som faktiskt funkar". Jag har velat fram och tillbaka under seriens gång och vet nog fortfarande inte riktigt vad jag tycker om formulan MEN; innehållet i konceptet överraskade. Karaktärerna är enkla att tycka om och är inte direkt svåra eller obegripliga men fyller ändå kraven för att vara tillräckligt intressanta, storyn är intressant och "djup" men samtidigt lättillgänglig, musiken varierande men ändå familjär vid stunder.

 

Serien är ett virrvarr av känslor. Vilket nog är seriens största grej. Seriens trio och alla andra karaktärers relationer till varandra är nog den viktigaste delen för mig som tittare. Syskonrelationer, kärlek, vänskap. Serien är självklart inte felfri. Men den levererade på de planen jag hoppades på.

 

Och då har jag inte ens pratat om min robotfetisch.

  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Jag gjorde också slut på serien, och jag fick inte mina "värsta" farhågor uppfyllda: det kom ingen text i slutet med "STAR DRIVER THE MOVIE, PREMIÄR HÖSTEN 2012" eller nåt sånt. Nu hade inte en filmuppföljare varit så dålig i sig, jag gillar bara tanken på serier som är självständig och planerad från avsnitt ett att avslutas på avsnitt 24-25-26 eller hur lång nu serien blir.

 

Att jag ens behövde frukta en filmversion var väl i sig ett tecken på en bristfällighet: om det är något klagomål jag har på serien så är det upplägget, att den mest stod och stampade i över 20 avsnitt. Jag kände inte heller att de akter som avverkades (som de olika tempelmöerna) hjälpte till att bygga upp mot slutet. De var mer punkter att bocka för och säga "det var det".

 

Nu låter det kanske för negativt -- jag tyckte trots allt mestadels om att se dessa över 20 avsnitt. Figurerna och deras relationer var helt klart hyfsade, det var lättsam humor och lättsam romantik, och en del (repetativ) action, och serien var onekligen väldigt spektakuääär, så... kompromiss, 7/10 i slutbetyg?

  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Jag är ganska nöjd med serien i sin helhet, det var en väldigt trevlig resa. Trevliga resor brukar tyvärr ha några få negativa aspekter. (Är det inte dålig mat är det kackerlackor på rummet....) Jag tyckte dock den var lite för episodisk stundtals. De hade gärna fått släppa lite på sin formula med att första halvan skulle vara i skolan och andra halvan i "Zero Time". Karaktärerna hade sin charm men samtidigt tyckte jag att de alla föll ganska platt. Tafatta försök att tillsätta ett icke-existerande djup via tillbakablickar och barndomsminnen är något jag är relativt trött på dessutom. Skurkar är alltid viktigt och Kiraboshi som organisation var en bra sådan, däremot var Head rätt tråkig när allt kom till kritan. Det var samma gamla visa som man redan sett så många gånger.

 

De senare avsnitten och genom seriens gång fick jag hela tiden känslan av att fler frågor dök upp varje gång något skulle förklaras. Samma sak hände mig i sista avsnittet, så här följer lite frågor och kanske spekulationer. Som ni gärna får svara på.

 

över 9000 frågor

"Zero Time" och Cybodies

Fick man någon gång under serien reda på syftet med dessa 'robotar'? Varför var dom på jorden, och mer specifikt, vad gjorde deras "skal" i underjorden på ön? (Om inte "skalen" bara var där för att länkas med den elektriska lådan...)

Var det de observerande utomjordningarna som låst in alla Cybodies i "Zero Time" och isåfall satt igång hela systemet med de olika jungfruarna? Hur kom det sig då att

 

Head etc.

Hur höll han sig ung? (Har en liten spekulation på detta)

Varför var hans kompis så lojal mot honom? Trots att ha fått sin flickvän stulen och att han antagligen visste om Heads "end game" om vi kan kalla det så.

Jag undrar också hur Head kunde sitta inne med så mycket information.

Vet inte om jag missade det eller inte, men hade han något märke? eller var märket han fick av sin kompis the one and only?

 

Kiraboshi

Något jag kan ha missat, men vad hade organisationen för mål efter att de förstört den södra jungfruns märke och fört alla Cybodies in i femte fasen?

 

Spekulation

Något som jag också funderade över. Kan det ha varit så att Head faktiskt lyckats genomföra detta en gång innan och att det är anledningen till att han är ung och uppenbareligen sitter på en massa information. Han har som han sa, åkt tillbaka i tiden för att återuppleva gamla minnen. Är det även därför han var uttråkad större delen av tiden i början av serien? Han verkade också tröttna på kvinnor som ville ha hans uppmärksamhet väldigt fort.

 

Antar att vissa frågor kan anses dumma ur ett berättarperspektiv. Sedan tycker jag att inte heller att man behöver eller skall veta exakt allt, men just nu är allt lite snurrigt för mig.

  • Uppröstad 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om serien, och därmed ge den ett rättvist betyg. Kortfattat så gillade jag början mest, mitten kändes som en evig repetition, och slutet var visserligen inte dåligt men väldigt oklart (Jag återkommer till detta under en spoilertag längre ned). Karaktärerna var som Saya skrev enkla att ta sig till med tillräckligt djup för att inte vara ointressanta. Däremot så tycker jag inte alla karaktärernas närvaro fick sin förklaring eller tillräckligt med scentid. Till exempel "Fish Girl", aka North maiden (Sakana?) och Sarina Endō framförallt. Nu kan jag mycket väl ha missat nåt, men det mer spoiler innefattande tar jag upp nedan. Jag förväntade mig ett tillkännagivande av en OVA eller film i slutet av sista avsnittet speciellt eftersom epilogen var frånvarande.

 

spoiler

I slutet så omnämndes absolut ingenting om aliens, t.ex. Sarina Endō (Teaterklubbledaren) och räven verkar ju antingen vara Aliens eller ha väldigt väldigt mycket kännedom om dem, men de verkar inte bry sig så mycket om saker och ting, jordens undergång äh skitsamma. Det är nog egentligen detta som stör mig mest, den totala ignoreringen av aliens i det stora hela stör mig väldigt mycket. Sam bläckfisk-spettsaren kändes först väldigt relevant för serien, likadant med skådespelet, men i slutändan blev det inte mer än en känsla av att det borde vara eller varit mer relevant. Den bästa jämförelsen är väl att spilla flickans röda blod är jämför bart med att bryta tempelmöernas sigil för att kunna ta samekh för att ge sig ut på sin resa (tidsresa), men ja den känns lite långsökt speciellt då Head inte insåg att han hela tiden varit i "galaxen", kan förvisso varit Fish girls sätt att försöka få honom att inse att han borde leva i nuet istället för att eftersträva det som varit eftersom hon trots allt älskade honom. Hade gärna sett mer av Fish Girl för den delen, för hon var den som sjöng bäst av alla jungrur.

 

Gravskopan:

Angående Heads evigaungdom så var det väl för att en del av honom var fast i "zero time", eller ja snarare hans hjärta. Och det är av den anledningen han är uttråkad och mer eller mindre ignorerar tjejer. Hur den delen av honom fastnade förblir en gåta för mig däremot.

Kiraboshi skapades för att de ville ha världsherravälde, har för mig att de sa det någon gång.

Head hade så vitt jag minns inget märke från början, först fick han från enögat, sen fick han ett nytt från han som låg i koma eller nåt. Eventuellt att han hade ett, men förlorade det till Takuto kan vara så en del av honom fastnade kanske? Men jo det är onekligen märkligt att Head har så pass mycket kännedom om allt. Speciellt i slutet "Det var min masterplan att skaffa detta tecknet för då kan jag kontrollera andra cybodys". Kändes dessutom väldigt skumt att han kunde ta fram en annan cybodys stjärnsvärd, Diamant tillhörde hans första och Turquoise hans "nya".

 

Wall of text, orkar inte skriva mer, är säker på att jag missat något. Men kortfattat, jag uppskattade serien, även om den var väldigt repetitiv och slutet lämnade väldigt många frågor obesvarade.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Kollade klart på sista avsnittet igår. jag gillade serien men även jag tyckte att den var lite för episodisk. De första avsnitten har ju en tendens att fungera så men att samma bas följde med i 25 avsnitt blev jag lite förvånad över. Fast å andra sidan gillade jag avsnitten de innehöll lite av allt möjligt och sen avslutades det men en robotstrid. Fungerade bra när man kollade på ett nytt avsnitt varje vecka men jag kan tänka mig att det blir lite för repetitivt om man skulle se allt i en följd. Jag får även känslan att de kunde fått till historian bättre men att de bara lämnade vissa saker som de var. Ni andra tog upp det bättre än jag så jag skippar att skriva mer om det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

över 9000 frågor

Spoiler

"Zero Time" och Cybodies

Fick man någon gång under serien reda på syftet med dessa 'robotar'? Varför var dom på jorden, och mer specifikt, vad gjorde deras "skal" i underjorden på ön? (Om inte "skalen" bara var där för att länkas med den elektriska lådan...)

Var det de observerande utomjordningarna som låst in alla Cybodies i "Zero Time" och isåfall satt igång hela systemet med de olika jungfruarna?

Spoilers för hela serien.

Spoiler
Jag tror att nån gång i förhistorien så kom utomjordingar dit med en enorm mecha-rymdfarkost. Mer som en mellanlandning än ett slutmål. De små robotarna följde också med, men snarare som resenärer (eller, ja, föremål med på resan). Saker hände (pjäsen) och jätteroboten blev förseglad; de små blev också förseglade, men inte lika kraftigt. Av berättelserna skulle jag nästan tro att det var självförvållat av utomjordingarna (Sugatas rollfigur förseglade fartyget), men vid något tillfälle borde människor ha kommit in i leken och bildat Tauburn, människornas första egen cybody. Observatörerna sade sig ju i pjäsen inte kunna påverka något för att de inte kunde magi, så Tauburn och jungfrusystemet borde vara människornas.

 

över 9000 frågor

Spoiler

Head etc.

Hur höll han sig ung? (Har en liten spekulation på detta)

Varför var hans kompis så lojal mot honom? Trots att ha fått sin flickvän stulen och att han antagligen visste om Heads "end game" om vi kan kalla det så.

Jag undrar också hur Head kunde sitta inne med så mycket information.

Vet inte om jag missade det eller inte, men hade han något märke? eller var märket han fick av sin kompis the one and only?

Spoilers för hela serien.

Spoiler
Jag vill minnas att Takutos farfar såg till att Takuto fick deras släkts märke istället för Tokio.

 

över 9000 frågor

Spoiler

Kiraboshi

Något jag kan ha missat, men vad hade organisationen för mål efter att de förstört den södra jungfruns märke och fört alla Cybodies in i femte fasen?

Spoilers för hela serien.

Spoiler
Rymdresor, uppfattade jag det som. Rymdresor och, för vissa av dem, världsherravälde.

 

över 9000 frågor

Spoiler

Spekulation

Något som jag också funderade över. Kan det ha varit så att Head faktiskt lyckats genomföra detta en gång innan och att det är anledningen till att han är ung och uppenbareligen sitter på en massa information. Han har som han sa, åkt tillbaka i tiden för att återuppleva gamla minnen. Är det även därför han var uttråkad större delen av tiden i början av serien? Han verkade också tröttna på kvinnor som ville ha hans uppmärksamhet väldigt fort.

Spoilers för hela serien.

Spoiler
Möjligt. Eller så kanske han bara lyckats till hälften och hamnat delvis i Nolltiden, som Dread skrev.

 

Det kanske är det som är temat: ungdomar får inte förhala sin utveckling och låsa in sig där tiden står stilla, för då blir de läskiga freeter-gubbar som mest går runt och ältar sig över tider som flytt!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Ironiskt nog med tanke på det här;

det kom ingen text i slutet med "STAR DRIVER THE MOVIE, PREMIÄR HÖSTEN 2012" eller nåt sånt.

 

Så verkar det vara en Star Driver produktion på gång för hösten, i form av en film. Om filmen kommer vara en sammanslagning av serien eller inte finns det väl inga direkt ordentliga uppgifter kring.

 

Seiji Takeda, the chief producer for anime projects at the television station MBS, said at the "Anime Business Forum+ 2012" event at Tokyo's Digital Hollywood University on Monday that plans for a film version of the Star Driver television anime series are in the works.
- Källa

 

Går väl iofs att anta att "film version" antyder att det blir en recap, men jag tänker lämna saken låta saken ligga öppen tills mer information kommer ut. Snackas om release i november enligt en snabb översättning från en vän, här, om jag nu fick saken rätt för mig!

  • Uppröstad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra sajter

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt community. Det är enkelt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

×