Vilken anime såg du klart senast?

[Saya]

 

Shigofumi ~Stories of Last Letter~

 

En empatilös ung tjej vid namn Fumika arbetar som brevbärare mellan de dödas rike och vår egen värld. Meddelandena utgörs av de avlidnas sista budskap, allt från ren kärlek och hat, objekt med sentimentalt värde till tips i kriminalfall. Till sin hjälp har hon den talande staven Kanaka som är en motpol till Fumikas känslokalla personlighet och strävar efter att bli en människa. Vanligen är brevbärarna evigt unga men av någon mystisk anledning åldras Fumika fortfarande.

 

Serien är regisserad av Tatsuo Sato (Nadesico, Stellvia) med manus av Ichiro Okouchi (Code Geass, Planetes, Eureka Seven). Bland rösterna finns kändisar såsom Kana Ueda som Fumika, Yuki Matsuoka som Kanaka, Saeko Chiba som Natsuka och Rikiya Koyamas väldigt igenkännbara dialekt som Kirameki. Den som har tagit del av Shinigami no Ballad kan säkerligen dra paralleller mellan shinigamin Momo och hennes högljudda assistent och Shigofumis diton.

 

Detta var ännu en serie vars potential jag underskattade väldigt länge och sedan fastnade för direkt när jag väl gav den en chans. Ämnen som självmord, mobbning och dylika problem återges väldigt realistiskt, till den grad att man känner frustration över att behöva titta på utan att kunna hjälpa. Det episodiska upplägget fungerar utmärkt och den bakomliggande röda tråden skapar ett ständigt sug efter nästa avsnitt.

 

9/10

[Jonti]

^Den storyn låter intressant faktiskt, inte hört talas om serien innan. Får ta och kolla upp den tror jag.

[flaskis]

Detta var ännu en serie vars potential jag underskattade väldigt länge och sedan fastnade för direkt när jag väl gav den en chans. Ämnen som självmord, mobbning och dylika problem återges väldigt realistiskt, till den grad att man känner frustration över att behöva titta på utan att kunna hjälpa. Det episodiska upplägget fungerar utmärkt och den bakomliggande röda tråden skapar ett ständigt sug efter nästa avsnitt.

 

9/10

Jag har nog också underskattat denna serie. Har nog haft den på hårddisken i 4-5 år utan att kolla på den. Ska nog ta modet och kolla på den ;)

[Volbla]

Å. Jag kände inte igen undertiteln först så jag började undra om det kommit ut mer av Shigofumi, men ok.

 

Tyvärr tycker jag att den "bakomliggande röda tråden" inte togs till vara på. Tyckte att sista avsnittet var fullkomligt skrattretande, vilket är synd för resten håller jag fullständigt med dig om.

 

Men det kanske bara är jag, och det var trots allt ett bra tag sen jag såg den. Och jag skulle jag absolut rekomendera den oavsett för större delen av serien är ju fortfarande en höjdare.

 

Finns också ett sista (13:e) extraavsnitt.

[Blå]

Jag håller med om att Shigofumi var underhållande i många avsnitt, tyvärr så tyckte jag att det kändes lite platt dock i vissa delar. Jag vill minnas dock att de första avsnitten gjorde ett riktigt bra intryck på mig men föll något i de sista.

[Saya]

Jag ville inte kritisera serien eftersom det fåtal klagomål jag hade kändes mer som individuell smak än objektiva brister. En risk med det episodiska upplägget är att man inte blir lika intresserad av alla figurer, exempelvis var tennisavsnittet tämligen oengagerande för min del. "Plattheten" tror jag beror på att huvudhistorien fick för lite tid jämfört med de enskilda äventyren och därför inte hann utvecklas ordentligt på tolv avsnitt. Helhetsupplevelsen vägde dock upp för detta så jag står fast vid mitt betyg.

[Sceleris]

Jag ville inte kritisera serien eftersom det fåtal klagomål jag hade kändes mer som individuell smak än objektiva brister.

Det finns förvisso inte så många "objektiva brister". Allt man kan göra när man recenserar något är att säga vad man tyckte och varför man gjorde det. Det är vad läsaren ska ta ställning till -- hur hans smak jämför sig med din.

 

Men den låter på det du skriver mindre "meh" än vad den ser ut, så det blir väl att pröva nån gång. :d

[Volbla]

Jag minns inte något tennisavsnitt ._.

 

Men den låter på det du skriver mindre "meh" än vad den ser ut, så det blir väl att pröva nån gång. :d

På ett sätt är det kanske så meh som det ser ut, men det har ingen stor betydelse alls jämfört med det... som inte är meh.

[Voffe]

Yoake Mae Yori Ruri Iro na

 

I hopp om att stärka jordens och månens politiska förhållande som gick förlorat efter det uråldriga "Oedipus Kriget" reser mån-prinsessan Feena Fam Earthlight till jorden under tillsyn av Sfär Federationen för att bo hos en utvald familj en tid. Handlingen i ett nötskal. En romantisk komedi med sci-fi element. (Typ, en mer lätthjärtad sci-fi version av Romeo x Juliet.)

 

Animén i sig är väldigt ordinär och saknar en viss orginalitet fundamentalt (handlingen), men presenteras ändå med en unik känsla. Jag tyckte om tempot till och från, jag upplevde det som långsamt i mitten. Karaktärerna var en blanding; en del intressanta samt andra en smula smaklösa (kanske värt att notera att detta inte är ett harem). Dock kändes humorn forcerad i vissa scener tillsammans med moe-inslag och passade inte in. I grund och botten skulle jag bedöma detta som en "feel good"-animé; man kan inte låta bli att dra på smilbanden -- speciellt slutet, vilket jag tyckte om starkt. Jag kanske avbildar min uppfattning lite nedlåtande, men den var lätthjärtligt mysig och helt OK. En stark 6/10 (Bra) förtjänar Yoake Mae Yori Ruri Iro na.

[Sceleris]

Om Tid för Eve: Filmen (Gekijouban Eve no Jikan) har jag nog inte så mycket att säga som jag inte redan sagt. Jag skulle vilja beskriva den som OVA-serien version 1.5 -- samma stoff, men lite fördjupning. 9/10.

[arne]

Senast såg jag en animefilm som hette Summer Wars och var riktigt trevlig om lite märklig.^^ Handlade om Kenji,ett mattegeni som dras med hem till Natsuki för att fira sin gammelmormors 90 årsdag den här sommaren och möter hennes stora familj som tror att de ska gifta sig för att Natsuki helt enkelt sa det och Kenji spelar med.

Hursomhelst första natten Kenji är där löser han ett mattetal som någon har skickat till hans mobil mitt i natten utan att tänka efter var det kommit ifrån. Dagen efter är hans ansikte överallt på nyheterna- han är falskt anklagad för att ha skickat ett virus eller något över siten OZ som styr över allting i världen nuförtiden.

Först sparkar familjen ut honom men sedan hjälps de åt för att rentvå hans namn och hjälpa honom att stoppa viruset..

Får nog 8/10

 

Annars var senaste serien för mig Heibane Renmei som jag såg om eftersom den är så bra!8D

[Volbla]

Blev precis sista avsnittet av Ghost in the Shell: Stand Alone Complex. Dum som jag är tog jag väldigt långa pauser, så jag fick kanske inte ett så fullständigt helhetsintryck, men bra var den :)

 

Den blandade action och detektivarbete på ett naturligt sätt. Inget känns skohornat in utan intrycket är att det här verkligen är Section 9s jobb.

 

Tummen upp.

[Klibbnisse]

Ptja, om man väljer att inte räkna in de två avsnitten som är kvar så såg man ju nyss klart "K-ON!!", men samtidigt är det ju lite underligt... varför skulle man inte räkna in de två sista avsnitten? Även om de kanske inte är lika inbäddade som resten av avsnitten så sänds de ju ändå i samma klump?

 

I vilket fall, Mot slutet har ju K-ON blivit mer och mer tragik över Azusas kamp mot ensamheten, en slags djup kamp mellan hennes inre och hennes frontfigur. Tyvärr måste jag nog säga att slutet på denna episka berättelse var lite smått kliché, men som jag tidigare nämnt, kliché på ett bra sätt och helt fritt från överraskningar. Allting går likt en järnvägsräls, precis som väntat.

 

Så, under sin lilla tid i etern har ju serien kort sagt lyckats underhålla en hel del, komiken var det ingen fel på, och vill man gräva lite så kan man säkert någonstans hitta något djup i både karaktärer och handling.

 

Tumme upp dessutom, för all bra musik de spottat ur sig!

[Voffe]

Ookami-san to Shichinin no Nakamatachi

 

En parodi på fabler och sagor med Satomi Arai (Kuroko i Toaru Kagaku no Railgun, Hata i Seitokai Yakuindomo) som berättare. De tre huvudsakliga protagonisterna är två småbystade flickor, vilket ofta görs narr av; den ulviga Ookami Ryouko, "manlig" och oberoende tsundere-tjej som vi alla svansar efter (skulle kunna beskrivas som yandere ('yankee' + 'dere-dere') vid första anblick). Ackompanjerad av hennes lilla, röda vän Akai Ringo. Tillsammans är de medlemmar i en skolklubb kallad "Otogi Banken" som behandlar olika efterfrågningar från elever, andra mer farliga än andra, som sedan betalas tillbaka vid senare tillfälle. Vår manliga huvudkaraktär, Morino Ryoushi, som lider av en mental sjukdom vilken gör honom okomfortabel när folk ser/stirrar på honom, blir indragen i detta så fort han erkänt sin kärlek för Ookami.

 

Största fokus läggs på tidigare nämnda personer, men som titeln antyder ("Ookami-san och Sju Kumpaner" på svenska) existerar ett flertal karaktärer till i sagan. En del får en introduktion och bakgrund, medan andra stannar på introduktionen. Jag tyckte de valde rätt i måttlig mån vilka karaktärer att fokusera på [från den goda sidan]. Det jag saknar är lite mer och invecklad bakgrund på Ryoushi, fast jag känner ändå att det skulle bli överflödigt -- delade känslor. Tyvärr får skurken knappt en introduktion mer än ett namn och istället för att motivera till varför han gör det han gör, gör han det bara. Hans enda syfte är att vara hatobjektet utan djup.

 

Det är många referenser till andra verk än sagor och fabler (en parodi, som sagt). Exempelvis i första avsnittet handlar deras första begäran i avsnitt ett om Prinsen av Tennis. Bra avsnitt, men dålig porträttering; som det ska vara! Mycket annat dyker upp från deras tidigare arbeten, Toradora! och Toaru Kagaku no Railgun.

 

Stark 6:a eller svag 7:a [av 10]. Inget mästerverk och underhållande som bäst, men inte på något sett vedervärdig. Rekommenderas till den som söker humor med mindre romantiska, flertal bra utförda, inslag.

[Klona]

Fate/stay night

Efter att ha haft den på min "att se lista" och att jag kände att jag behövde se någon bra animé så började jag kolla på den. Jag gillade den enda sen det första avsnittet och en av anledningarna är nog för att jag alltid har varit svag för hjältehistorier, magiska vapen och myter. Förutom striderna så flyter serien på på ett skönt sätt med både humor, lite romans och konflikter. 8/10.

[Volbla]

Bakemonogatari

15 avsnitt

 

Plot

Araragi Koyomi får en dag en tjej nedfallande på sig. Han måste hjälpa henne med ett lite speciellt problem. Sen kommer det flera tjejer.

 

Genrer

Mystery, Romance, Supernatural

 

Tankar

So yeah... Först och främst så är den väldigt artistisk. Den utnytjar animationsmediet till max, både som en jättego krydda till dialogerna och som humor (och för att vara allmänt grym). Det är vad vi har shaft till antar jag. Det här är egentligen nästan det enda serien har som jag gillar starkt, men det räcker gott och väl för mig.

 

Jag har sagt att fanservicen känns som en parodi på fanservice, och aa. Den är ofta så överdriven att jag inte kan annat än skratta. Det tappade dock lite i sista avsnitten. Katten är mest bara vanlig fanservice.

 

Två negativa grejer. Jag gillade inte Hitagi så mycket. Hennes sätt att prata och hennes personlighet har gått lite för långt i en lite för udda riktning. Det kunde väl vara kul ibland, men jag kunde inte känna henne. Andra: jag gillar inte hur serien bryter den fjärde väggen, det också mest runt Hitagi. Det funkar inte riktigt för mig att peka ut hur en stereotyp funkar när serien är full med nämnda stereotyper. Det kunde också vara lite kul men mer avtändande.

 

Jag njöt mestadels. Men ändå känner jag en viss saknad. Det känns inte som att något viktigt har hänt i slutändan. Det finns ingen simplistisk form av spänning. Det är inget som står på spel (speciellt med healing factor) och det mesta är tämligen förutsägbart. Serien är jättebra att kolla på, men den är inte lika bra att följa, om det gör någon sense.

 

[Skatan Milla]

Hokuto no Ken

 

Sjukt bra klassiker som alla bör ha sett.

Den kommer ändra eran definition av sann manlighet!

[Klibbnisse]

Highschool of the Dead rullade färdigt hos mig, strax innan midnatt igår... och mer överreklamerad serie får man verkligen leta efter! När det äntligen kommer en riktigt maffig serie om en zombieapokalyps så skall den naturligtvis förstöras med otroligt mycket omotiverade trosvinklar, storbystade bimbokaraktärer som i verkligheten skulle strukit med från första början, löjliga resonemang och... ptja, kort sagt allt dåligt som någonsin kan höra hemma hos en serie!

 

Det skulle vara roligt om man gjorde någonting ordentligt av konceptet istället för att göra någon ecchiröra av alltihop!

[Misho]

Porco Rosso

 

Filmen var inte alls vad jag förväntat mig men det var underhållning i hög grad som drog i smilbanden flera gånger under filmens gång. Underbara färger i Ghiblistil, den återkommande karaktärsdesignen samt fantasifulla storyn höjde de delar som var lite mindre roliga eller actionfyllda.

 

7/10 får den av mig vilket är helt okej!

 

Med den så passerar jag också 200 olika titlar sedda :)

 

Ikväll blir det Kiki den lilla häxan och sista avsnittet av Maid-sama ^^

[zimeon]

Äntligen fick jag Kacho Oji klartittad.

[Sceleris]

Ordföranden är en husa (Kaichou wa Maid-sama), ordinär men mysig shoujoberättelse. Misaki är en fattig och arbetsför tjej som är sin gymnasieskolas utmärkta och stränga studentkårsordförande samtidigt som hon extraknäcker som servitris på ett pigkafé, ett faktum som hon måste hålla hemligt till och med från sina vänner för att behålla sin auktoritet som ordförande. Så när skolans coola kille Usui får reda på just detta så kan ni ju gissa på hur det går sen...

 

Det var ganska kul att Misaki var en nästan perfekt tjej, men det kändes mindre kul att hon trots sin perfektion hela tiden hamnade i offerrollen så att hon kunde bli räddad av en ännu mer perfekt kille. Det gör att hennes felfrihet känns halvhjärtad, lite som ett glastak: hon kanske är perfekt, men bara som kvinna räknat -- det kommer alltid att finnas en man som är bättre än henne. Om man ville undvika det så hade man kunnat ge henne fler brister till att börja med, eller Usui för den delen om han nu inte tvunget måste spela rollen av supercool och överlägsen snubbe vars enda svaghet verkar vara något slags mörkt förflutet.

 

Figurerna är dock för det skull inte mindre sympatiska. Misaki är både respektingivande och söt, och Usui är (om än platt) inte en dålig person. Hennes familj, vänner och arbetskamrater har också sina funktioner. Det var lite mer blandade skurar över berättelserna. Vissa situationer var inte de allra vanligaste (storma ligisttillhållet, butlertävling), medan andra var mer fyll-i-färgerna, standardmässiga shoujoscenarier. Olika bifigurer fick också sina små akter med varierande framgång, och i mitten av serien visades ett urtrist utfyllnadsavsnitt i form av en "alla figurer sätts in i Persikopojken-sagan"-del.

 

Nåja. Även om det inte var så hög nivå på berättelserna så stärktes figurerna av den klarfärgade presentationen och de roliga ljudeffekterna (de står synliga i text och läses ut av röstskådisarna själva). Regissören Hiroaki Sakurai, vars komiska regi påminner mig om Akitaro Daichi, lyckas få fram en mysig historia ur allt det här, så även om det inte är något nyskapande eller märkvärdigt så är det väl värt att se om man gillar tecknade romantiska komedier för flickor.

 

Douka, please can you keep my secret~

[Klibbnisse]

Då har man efter många om och men sett färdigt den för nuvarande sista installationen i Mai-HiME-projektet: Mai-Otome 0: S.ifr!

 

Kort sagt så är det lite tråkigt att se den nu när det var ett ganska bra tag sedan man såg någon från varken Mai-Hime eller Mai-Otome, så man är inte jättepåläst om hur alltsammans hände ihop. De tre ova-avsnitten löste inga lösa trådar, utan snarare skapade fler (vilka jag själv knutit ihop efter en dryg timme på Wikipedia efteråt). Det är också lite tråkigt att den inte heller utspelar sig mycket "senare", eller rättare sagt, närmare inpå Mai-Otome så man kan se när allting gick "riktigt fel" så att säga.

 

 

Innan Mai-Otome-OVAn så kikade jag på 10-minuters-ovan Mizu no Kotoba, vilket är en ova i stil med Time of Eve. Förmodligen råkar det även vara samma skapare, har inte satt mig in i det ännu. Trevliga tio mintuer med rappa repliker från ett cafés alla besökare, med mycket underlig storyline som är ganska svår att koppla samman under den korta tiden serien rullar. Av de tre samtal som pågick så kan jag väl säga att jag kanske hajade ett av dom, kanske ett och ett halvt... men för tio minuter är den helt klart värd att ses!

[Voffe]

Säsongsfinaler och andra finalavsnitt har börjat gå av stapeln. Hittills har jag sett klart Highschool of the Dead, Seitokai Yakuindomo och Yumeiro Pâtissière.

 

Highschool of the Dead var OK. Jag tycker dock som Klibbnisse: jag vill se ett ordentligt försök till zombieapokalyps med mindre element av ecchi.

 

Seitokai Yakuindomo har jag uttryckt min åsikt om förut. Jag tyckte om den.

 

Yumeiro Pâtissière förvånades jag över hur mycket jag tyckte om. Lärorik för den bland annat bakverksintresserade med bra karaktärer och med en öppningslåt lika beroendeframkallande som socker. Alltid lika underhållande att se vad huvudkaraktärerna eller deras féer råkar ut för.

 

 

(Till mitt förvånande märkte jag att det kommer en andra säsong när de börjar högstadiet. ^o^)

[Gravskopan]

Kikade klart på Mad Bull 34 och den var helt underbar. Inget mer behöver läggas till.

[Klibbnisse]

Jag gillar verkligen när det drar sig mot slutet av säsonger, inte minst för att man plötsligt börjar kolla klart på en massa serier! Igår av det sista avsnittet av Seitokai Yakuindomo som rullat klart på silverskärmen. Den avslutar på samma noter som den inte bara började med, utan även körde genom hela serien, med tema sexskämt! Dessutom med enorma doser kliché-parodier (vilket vi sett prov på tidigare), ENOMRA MÄNGDER!

 

Slutet som sådant är ju inte det bästa, det händer ju inte så speciellt mycket gentemot övriga serien, men ... öhh... kort sagt, slutet av "dåligt för serien som sådan", men då jag uppfattade hela sista avsnittet som en slags parodi på serier överlag så struntar jag helt och hållet i att avsnittet "hade varit dåligt om det var seriöst", utan fångar alltsammans med den glimt i ögat den var skapt att ses i.

 

Det var en dum idé att skriva det här nyvaken, kan inte tänka direkt klart... <.<