Anime hösten 2014

[Sceleris]

 

Hösten har kommit till Lappland, så varför inte starta en höstanimetråd. Och vilken höst! Dystopisk scifi med Psycho-Pass 2, Tomino gör Gundam igen med G-Reco, Ufotable följer upp Fate Zero med Fate Stay Night, vi får den datoranimerade versionen av Ronja rövardotter, och mycket mer inom drama, komedi och action!

 

Inte en illa tid att vara animefan, va?

[Cactus]

Ser faktiskt inget nytt som intresserar. Ronja lär man ju se oavsett.

[Saten]

Ingen Shaft?..         

 

Oh well, får väl bli hype inför de bra serier som får andra säsong nu och FATE/STAY NIGHT JAAAAAAAAAAAAA... men ska ändå se på allt för att man får ju inte missa något som kan visa sig vara bra! 

 

Förväntar mig inget från Ronja Rövardotter då det visade sig att det kommer vara CGI, hoppades mer på traditionell Ghibli-stil om detta kanske ändå blir deras sista.

[MathJuice]

Hitsugi no Chaika 2. I rest my case, lås in er tills oktober kommer med denna tidiga julklapp. Vafalls? Har du inte sett första säsongen!? Vad gör du här, sätt igång och se den! Nu! NU! 

 

...Har också ganska höga förväntningar på Fate- rebooten. Fingers crossed för denna.

[raz]

Kommer definitivt se:

Psycho-Pass 2

Såg första säsongen, kan lika gärna se andra. The Urobutcher är ju inte med på projektet längre, så vet inte hur det kommer sluta.

Kiseijuu/Parasyte

Den får äntligen en animeadaption! Fuck yeah!

Fate/Stay Night - Unlimited Blade Works

Min favoritroute i VNn. Hoppas att det inte blir en katastrof som förra adaptionen.

Amagi Brilliant Park

Kyoto Animation.

Mushishi Zoku Shou S2

Mushishi is da mushishit.

DENKI-GAI NO FUCKIGN HONYA-SAN

FUCK YEAH MOTHERFUCKER FUCKING DENKI-GAI NO HONYA-SAN

Shirobako
Verkar intressant.

 

Kommer troligen se:
Shigatsu wa Kimi no Uso

Verkar som den kan bli intressant. Tragikomiska romanser är alltid trevligt.

Sora no Method

Lät också intressant.

Orenchi no Furo Jijou

En sån där serie som antingen blir helty fucking hilarious eller som suger stenhårt. Inget mellanting.

World Trigger

Brukar inte vara min cup of tea, men artstylen såg intressant ut.

Ushinawareta Mirai o Motomete

Verkar lite intressant.

Yuuki Yuuni wa Yuusha de aru

Ser ut att bli rolig, premisen låter som att den har väldig potential. Möjligt att det kommer bli den första serien jag och Karja testar vårt experimentella projekt på i höst.

Hi School! Seha Girl

top lel, hur kan man inte se detta? 笑

Gugure! Kokkuri-san

Låter sött.

Grisaia no Kaijitsu

Speläste VNn.

Terra Formars

Läste lite av mangan, fastnade inte alltför mycket men kan väl se hur animeadaptionen blir.

Ookami Shoujo to Kuro Ouji

Påminner om en annan serie jag sett... Vet ej om den kommer bli bra, men worth a try.

Ore, Twintail ni Narimasu

Ja. Vad säger man.

 

Väldigt besviken att vi inte får något från SHAFT denna säsong, men oh well - får nöja sig med Hanamonogatari. Som sänds imorgon. Fuck yeah.

[savepoint]

För trött att göra en lista. Men allt som innehåller romans och/eller slice of life. Plus några till.

[drend]

PARASYTE! *A* (postade också trailern till tv-serien i Aktuell Anime), men ahh.. Grymt mycket att vara lycklig över! Kommer definitivt att kolla in Orenchi no Furo Jijou (Merman i ett badkar ftw!), Ookami Shoujo To Kuro Ouji (som jag antingen kommer att hata eller älska med en passion) och Mushishi såklart. En bra säsong, helt klart! σ(≧ε≦ｏ)

[Brezals]

Log horizon!!!!!

[Klona]

De jag vet att jag ska se är:

 

Psycho-Pass S2

Jag gillade första säsongen så att kolla på den andra känns som en självklarhet men jag är lite osäker hur de ska köra vidare då jag tyckte att första säsongen kändes rätt så avslutande. 

 

Shingeki no Bahamut Genesis

Jag spelade kortspelet en hel del förut och jag gillade hur korten var illustrerade samt att det ska bli intressant hur de ska lyckas göra en historia av det.

 

Fate/Stay Night

Jag gillade första serien men med handen på hjärtat så hade den en hel del skavanker, förhoppningsvis gör Ufotable ett lika bra jobb med den som de gjorde med Fate Zero. Helt klart den serie jag har högst förväntningar på denna säsong.

 

Sen blir det troligtvis några fler som jag tittar på men de har jag inte riktigt bestämt mig för än.

[Mishee]

Log Horizon season 2 och Fate/Stay night...hoppades på lite mer romance/yaoi serier så som Love stage! Men jag antar att man får nöja sig ;/

[Makkuro]

Log Horizon season 2 och Fate/Stay night...hoppades på lite mer romance/yaoi serier så som Love stage! Men jag antar att man får nöja sig ;/

Har du sett Junjou Romantica? Är en av mina absoluta favorit yaoi serier och det är bekräftat att säsong 3 ska komma ut snart. Har du inte sett den så rekommenderar jag den starkt. Dessutom kommer även yaoi-mangan "Hybrid Child", som är skriven av samma författare som Junjou Romantica, få en anime version.  : D

[Zeedox]

Nu har flertalet serier börjat, både på Crunchyroll och annorstädes. Flertalet verkar lovande! Korta tankar hittills:
 
Fate: Stay/Night: Action. Rin fick väldigt mycket animation. Skall bli kul att se Ufotables arbete igen. Tyvärr är källmaterialet inte lika intressant som Fate/Zero, men några spännande strider blir det kanske i varje fall.
Parasyte: Mycket effektiv början, och kanske snyggaste introt. Förmodligen serien som är mest imponerande!
Denkigai: Småkul! Kobayashi Yuus roll var avsnittets höjdpunkt.
Garo: Fantasyaction. Utom 3D:n var det ett bra första avsnitt. Annorlunda från många andra seriestartsavsnitt, ganska effektiv berättarteknik.
Chaika - Mer av samma från förra säsongen. Inte så intresserad, men följer den nog av sociala skäl.
Jag fattar inte vad min man snackar om - Dessa vardags-4-koma-serier i stil med Darling wa Gaijin kan vara ganska kul. Kommer nog följa. Futari no Ecchi-vibbar också. Serier med lite äldre karaktärer uppskattas alltid.
Vargflickan och svarta prinsen - Kare kano-aktig inledning, småtrevlig. Kanske följer ett tag.
Kokkuri-san - Deadpan. Rolig från första avsnittet! Reaktionsbildsvänlig.
Terraformars - Scifiaction. 4chan gillar denna serie, men den verkar inte så spännande.
Akatsuki no Yona - Historiska dramer är alltid uppskattade. Denna för tankarna till Saiunkoku. spoiler Våldet överraskade. Vilken inledning!
 
Är nyfiken på vad andra tyckte om Fate: Stay/Night. Gick det att hänga med i vad som hände? Det var kändes ganska knapert med bakgrundsinformation under avsnittet, så det gäller väl att ha sett Fate/Zero. Vad som skurits bort från handlingen i spelet så här långt känns rimligt, även om karaktärernas inre känslor inte kommer fram på samma sätt. Text är väl helt enkelt mer beskrivande.
 
Annars är nog Parasyte den serie med bäst berättarteknik i sitt första avsnitt. Utan att ha läst originalserien verkar den moderniserad på ett smakfullt sätt.
 
Psychopass ska bli kul att se mer av när den väl börjar.
 
Vet ni några serier utöver dessa, som jag missat och ni tycker är värda att rekommendera?

[Sceleris]

Jag vill också skriva korta tankar!

 

Log Horizon 2: Första avsnittet börjar bra, med en cliffhanger

(Shiroe och Akatsuki är döda?! Faaast det är ju Log Horizon...)

och en intressant intrig. Mysteriet tätnar och äventyret tar sin början på nytt!

 

Denki-gai: Släpper den efter två avsnitt för att den inte är mangan. Men, jag gillar mangan, så jag gillar att den tagits emot okej!

 

Danna ga Wakaranai: Ja, vuxenanime. Och Yukari Tamura som röstis. Och hjältinnan är kort och kurvig. Och de sjunger duett i slutet. Och korta avsnitt. Kommer se.

 

Orenchi no Furo Jijō: Kortavsnittsserien om en snubbe med en sjöjungfruman i sitt badkar. Mest missvisande öppningsvinjetten denna säsong?

 

Kokkuri-san: För min del komiskt intetsägande, men jag är så svag för svavelstickflickor – speciellt när de har Ryō Hirohashis röst och är så ensamma att de separerar sig från världen och tror sig vara dockor – att jag nog kommer se mer. (;-;)

 

Wolf Girl: Jag förstår Karekano-liknelsen, men att Zeedox drar upp den påminner mig bara om hur bra Karekano var. Sällan ser man symbolik och stilfullhet i Hana to Yume-aktig shōjoanime så som den som Hideaki Anno bjöd på! Fast Wolf Girl verkar underhållande nog, typ som Kaichō wa Maid-sama minus animekomediregissör Sakurai. Det känns som att alla utvecklingar som följer kommer att gå enligt ungefär samma mallar som man sett så många gånger förut (t.ex. att hon råkar stöta till några skurkar och att han kommer och räddar henne när de är hotfulla), men jag ser fram emot det ändå.

 

Grisaia: Visuellroman så det sprängs! Första avsnittet handlar ju bara om coola frånkopplade huvudpersonen som går runt och säger hej till fem knasiga flickor i fyra separata scener. Jag nästan såg replikalternativen dyka upp i bild. Det enda minnesvärda i avsnittet var när coola huvudpersonen reagerade på att alla flickorna höll sig till sina rum fastän de inte hade hemläxa och att han därför drog slutsatsen att

de masturberade (vilket han gentlemannamässigt skulle låta vara)

.

 

Magic Kaito 1412: Mästertjuven mest känd från Mästerdetektiven Conan – men som hade sin egen manga (1988) innan Conan (1994) – får en vanlig animeserie som av första avsnittet att döma är väldigt lik de sporadiskt specialinsatta avsnitten som sändes istället för Conan vid 12 tillfällen 2010-2012. Vilket är lite intressant eftersom det är en annan studio. Första avsnittet var så likt specialavsnittet att jag inte är så där jättetaggad att följa denna, fast i och med att denna kommer att bli dubbelt så lång så kommer jag nog att hänga kvar.

 

Bahamut: Ojoj, tradingcardspelpengar i sitt esse! Det är mycket välgjort, men jag är aggressivt ointresserad av handlingen. Wow så ointressant den är! Megadussin-fantasy med en "lovable rogue"-protagonist i Ideon-förpackning.

 

Yowamushi 2: Världens långsammaste cyklister fortsätter! I det senaste avsnittet tror jag att de hann typ 2 km. Men ni vet ju hur dramatisering i sportanime funkar, det är ju medryckande ändå.

[Cactus]

Psycho-Pass 2: Känns helt annorlunda mot 1. Massor av inpressad action, ingen fingertoppskänsla, känns som det är sämre designat - är det ens samma folk som ligger bakom?

 

Donten ni Warau - dugligt kul om tre bröder som jagar ex-samurajer. Har potential i karaktärerna, troligen inte i storyn.

[Sceleris]

Psycho-Pass 2: Känns helt annorlunda mot 1. Massor av inpressad action, ingen fingertoppskänsla, känns som det är sämre designat - är det ens samma folk som ligger bakom?

Nej, första serien regisserades av Katsuyuki Motohiro (live-action-regissör) på manus av Gen Urobuchi (Steins Gate, Madoka Magica och allt det där). Nu är det Kiyotaka Suzukis första riktiga regissörsroll, på manus av Tow Ubukata (Chevalier d'Eon, Mardock Scramble, Ghost in the Shell Arise).

 

Urobuchi var med i nån mån vid planeringen av Psycho-Pass 2, men har sagt offentligt typ "skyll inte på mig!".

[Volbla]

Akatsuki no Yona
Den här serien började väldigt kawaii-style med prinsessan Yona och hennes vardagsbekymmer, som kärlek och hur hennes hår ser ut, för att sedan ta en mörkare sväng. Det hela skedde i en behaglig takt, men jag tycker inte det var så effektfullt som det kunde vara. Av någon anledning var jag väldigt spänd under uppbyggnaden till (sammanfattas redan i synopsen, men visst, spoiler)

mordet på kungen

, men när det väl hände så hade det ingen... unf! Det vidgade inte på några ögon. Vet inte om jag kan sätta fingret på varför. Men det var ändå en ok inledning som det nog kan bli en ok historia av.

Lite trevligt också med ett historiskt drama som utspelar sig i Kina (tror jag?) istället för Japan.

Cross Ange
Den här tyckte jag började lite snabbt. Ett par grejer hastades förbi. Det största i fråga är om världen nu är så fridful och harmonisk, varför är den så rasistisk? Öppningsscenen med en stor strid var passande och välgjord, men jag hade nog hellre kortat ner eller tagit bort den och lagt tid på världs- och karaktärsbyggnad istället. Men om man bortser från takt så var själva handlingsinnehållet rätt ok.

Fast nog hade vi klarat oss utan opassande fanservice. Jag tror jag vet varför det bara är tjejer som bli normas, mor lilla.

Slutscenkontrovers:

Det har varit mycket snack om vad som mer eller mindre är en våldtäktsscen i slutet. Vi får inte förklarat alls varför det hände vilket är jävligt konstigt, men bortsett från det tycker jag inte det var så farligt. Scenen var ändå mer hemsk än den var sexig. Fast poängen är väl att den inte hade behövt vara sexig över huvud taget. Skaparna kanske tänkte att något våldtäktsliknande skulle vara hemskare än vad annat de kunde komma på. Eller så var det här faktiskt någons skamlösa fantasi, vad vet jag.

Min Man Snackar Goja // Danna ga Nani wo Itteiru ka Wakaranai Ken
Det här är en sån där 3-minutersserie som inte är jätterolig, men den är rolig och mysig nog för att jag ska undvara den 3 minuter i veckan. Det som slog mig mest i första avsnittet var att allt de pratar om och allt som händer nog är saker man borde ha pratat om innan man gifter sig. "Min Pojkvän Snackar Goja" kanske inte är en lika charmig premiss.

 

Mitt klagomål är att den på något sätt känns för snabb i vändningarna. Det är en sån där tydlig 4-komaserie som har en kort vinjett mellan varje sketch. Jag tycker vinjetten är för kort. Den har alltid titeln i stor font och någon liten bild att titta på, men den är ändå över på en halv sekund. Jag hinner inte uppfatta vad som händer innan det försvinner, så min uppmärksamhet bryts en massa. Det låter som att det inte borde vara ett problem, men det är det. För mig i alla fall.

Grisaia no Kajitsu
Det börjar med att karaktärerna introduceras. Yup. Det var allt. Vilket jag tycker är helt ok . Visa vad och vilka som finns och retas med en glimt av handlingen i slutet. Fast kanske hade den kunnat introducera karaktärerna på ett mer intressant sätt. Fast kanske inte ändå om vi ska sätta tonen för hälften allvar, hälften lättsam skolkomedi. Jag tyckte det började acceptabelt i alla fall, även om alla trosor nästan blev löjliga efter ett tag.

Det lustiga med adaptioner av visualromaner är väl att bikaraktärerna ofta har mer fokus än protagonisten. Det är liksom i huvudsak deras historia man utforskar och lär sig mera om som spelare. Eller har jag fel? Det var åtminstone något jag lade märke till med The Idolm@ster. Producenten var där bara för att han måste vara där, fastän han egentligen aldrig gjorde någonting. Fast Idolmaster kanske inte är en visualroman per se... Det vränger ändå syftet med en protagonist eftersom spel upplevs helt annorlunda än film. Kanske är det ett problem, kanske inte~

När Superkraftstrider Blir Vardagsmat // Inou-Battle wa Nichijou-kei no Naka de
Några tonåringar får superkrafter men använder dem inte till något speciellt. Det var någorlunda underhållande, men jag ifrågasätter nöden att ha livsfarliga strider bara för att testa hur starka de har blivit. Det är lugnt, liksom. Ni behöver inte kasta spjut och eld på varandra. Övar kendoklubben med riktiga svärd eller?

Oavsett bjöds det på hyfsad humor och kuliga karaktärer. Fast jag blev litegranna nedstämd i slutet när

en mystisk figur iaktar karaktärerna och skrockar för sig själv hur allt är keikaku doori. Ska ni gå emot eran premiss redan? Jag trodde det här handlade om ett vardagsliv med superkrafter och inte någon extraordinär handling.

Men jag får väl se hur det artar sig innan jag dömer.

Madan no Ou to Vanadis
En skicklig soldat blir besegrad på stridsfältet av någon sorts helig krigare eller nåt, men istället för att döda honom så tar hon honom fånge.

Den här serien var väldigt bra på att inte förklara vad tusan som pågår. Jag vet mer vad Vanadis-krigarna är för något från synopsen än från avsnittet. Men den största frågan av alla är varför det är krig. Serien verkar anstränga sig för att vi inte ska bry oss om någon sida genom att göra alla soldater till skitstövlar. Inte ens huvudkaraktären verkar bry sig, för han har inget direkt emot att bo med och tjäna fienden. Han bryr sig inte om vem som vinner heller.

- Jag dödade visst din prins. Är du arg över det?
- Närå. Jag dödade flera av era soldater också, så det är inte mer än rätt.

Fast det kanske är meningen. Typ att han inte bryr sig om kriget i sig, han blev bara inkallad till militären när det blev av. Det kanske förklaras senare. Det var ingen jättedålig serie, men det finns ingen riktig handling eller drama än. Huvudkaraktären bara hänger med dit strömmen drar honom.

Shirobako
En animationsfantast sedan gymnasiet svor ett löfte tillsammans med sina klubbkompisar att de skulle uppfylla sina drömmar och göra anime tillsammans. Några år senare så är hon animationsregissör på en medelstor (?) studio.

Jäklar vad den här var bra. Inte bara var öppningsscenen riktigt atmosfärisk och hade skicklig och lagom mycket exposition för att vi ska hänga med vad som händer och få insikt i deras ambitioner, men när det vardagliga arbetet på animationsstudion börjar så blir det superspännande. Mer spännande än någon av actionserierna jag tittar på. Karaktärerna flänger hit och dit för att hantera förseningar och annan administration. Och den är så detaljerad. Jag hade redan rätt mycket respekt för hur stor process det är att skapa en anime, men det är häftigt att se det så påtagligt. Det är väl den enda kritiken jag skulle ha, om någon, att det är omöjligt att komma ihåg namn och roll på alla de här karaktärerna. Men även det hade nog inte gått att göra bättre om man nu vill visa hur det verkligen går till på en studio. Rollbesättningen är en färgglad hög, och, tänka sig, de ser ut och beter sig i stort sett som riktiga människor. Jag kan föreställa mig många av de här figurerna och konversationerna äga rum på riktigt. Det är inte alltid man kan säga det om anime...

Av de serier jag vill se i höst så har jag inte börjat titta på Fate än, men för tillfället så är Shirobako utan tvekan säsongens anime för mig.

[Volbla]

Säsongen har nu tagit fart ordentligt, och en del uppföljarintryck verkar vara på sin plats.

Inou-battle 4 avsnitt
Jag är inte så förtjust i den här serien som jag hade velat vara. Det är en massa småsaker som jag stör mig på, som till exempel Andous fjortissjuka. Chuunibyou var centralkonflikt i en serie som blev populär, och nu är det plötsligt En Grej. Jag har inget direkt emot hans personlighet, att han tycker överdåniga titlar är jättehäftiga o dyl, men... det måste vara En Grej som man pratar om och skämtar om. Eller Kudous superkraft. För det första så vet jag inte hur hon insåg att hon hade den utan att pröva den på någon annan med superkrafter, och för det andra så tycker jag inte den tillför något i en serie utan så mycket intrig/drama. Det funkar i typ X-Men eller Heroes, men här tycker jag det är en för konstig och meta kraft.

Det är hur jag tycker om mycket i serien. Att det inte tillför något. Som i avsnitt 3 när tjejerna pratar om vilken hygglig prick Andou är fastän han är konstig. Det pågår så länge, och det känns som jag har hört det hundra gånger förut. Dramat är också mest halvtaskigt motiverat och resulterar inte i någonting. Det känns inte som att det för serien framåt på något viktigt sätt, så varför ens ha det? Jag hade föredragit en enkel slajs-of-lajf/komedi med en udda twist. Mera kul och mindre fluff.

Jag såg precis avsnitt fyra, och det tycker jag var bättre än de tidigare. Dramat var bättre ihopsatt (om än kanske inte helt nödvändigt), och det bjöds på en massa knasig animation. Jag hatar väl inte serien egentligen, den är bara inte vad jag önskar att den var.

De fyra tjejernas krafter är alla rätt intressanta, förresten, vilket jag uppskattar. Att Andous kraft bara var ett skämt uppskattas mindre. Jag hoppas att den kan resultera i någonting utöver ett "lololol" i första avsnittet.

Madan no Ou to Vanadis 4 avsnitt
I avsnitt 3 fick vi se ett stort slagfält som ofta representerades av pjäser på ett bord medan en gubbe som berättarröst förklarade taktikerna och rörelserna. Det var som att se på en kass hollywood fantasyfilm fast utan budgeten.

Det känns fortfarande som det inte hänt något av värde i den här serien. Släng ihop lite action, fantasy, en enkel gimmick (huvudkaraktären är en jättebra bågskytt; ooooh) och jättemycket bröst som grädde på moset, och vem bryr sig egentligen om vad handlingen är? ´ヮ`
Jag är fortfarande inte säker på vilka det är som krigar eller varför. Huvudkaraktären har ingen motivation utöver att rädda sin by från krigets lågor, så det som huvudkonflikten vilar på är oklart. Ellenoras enda motivation är att stötta huvudkaraktären, för han är sexig (?).

Jag tyckte också det var konstigt när hon med gigantonorma bröst var avundsjuk på en med gigantonormare bröst. Det finns en gräns där det inte blir sexigare längre, gubbar
Hon gjorde även narr av en mer normalbystad tjej för att hon inte "växt upp ordentligt". Detta är sannerligen en fantasyvärld.

Nä, jag hoppar av den här serien nu. Den ger mig mer huvudbry än underhållning.

Cross Ange 4 avsnitt
Jag var på väg att skriva mera om det här redan efter andra avsnittet, för jäklar vad de brassar på med lustigheter i det! Tyckte man att det inte var nog med fanservice i första avsnittet, ja då bjuds det på fanservice så man storknar. Om man inte tyckte att det riktigt var våldtäkt i första avsnittet, då är det bokstavligen ett våldtäktsförsök i andra, komplett med en vy som behövde censureras. Det känns rätt uppenbart vid det här laget att det faktiskt bara är någons skamlösa fantasi, men vad vet jag. Det kanske är någon sorts kommentar eller nåt...

Det jobbiga är att jag faktiskt tycker om handlingen. Jag gillar hur Ange reagerar på den här soppan hon hamnat i. Jag gillar hur alla de andra karaktärerna reagerar på Ange. Jag skrev det här på mal, att i stort känns seriens ton väldigt lik Psycho-Pass. Men Psycho-Pass förstod att överdriva kroppsproportioner och dröser av fanservice och slapstickhumor inte passar till den tonen. Det förstår inte Cross Ange.

Det finns en del specifika saker i serien som jag vill kommentera på. Som att en del av skådespelet är rätt kasst/opassande, och då det gäller flera roller så antar jag att det är regin som är problemet. Eller att Zolas relation med hon den rödhåriga är rätt intressant. Zola är uppenbarligen den dominanta i relationen, men när hon har med andra människor att göra så är Rödis själv väldigt dominant också. En riktig bitch är hon. Men... det känns nästan fel att prata om det här som en riktig serie. Den svajar så häftigt mellan att ta sig själv på allvar och att stoppa bröst i mitt ansikte, så jag vet inte vad jag själv ska tänka om den.

Nå. 2 cour ska det bli, så det blir ett spännande halvår framöver. Är det här hur det känns att se på Seikon no Qwaser? Jag tror jag hört att folk gillar handlingen i den också. Undra hur det känns att skriva ett sånt här manus...

Yuuki Yuuna är en Hjälte 4 avsnitt
Jag började titta på den här bara för att jag såg den i listan över nya serier på crunchyroll när jag låg i sängen en kväll. Den är... förunderlig. Det är en Madoka-ripoff utan något av allvaret. Ett gäng högstadieflickor får då och då stiga in i en pastellfärgad värld och döda monster som försöker nå någon sorts gudom och förinta världen. Snygg monsterdesign och bra bakgrundsmusik. Men det är inte spännande alls. Det måste vara avsiktligt ospännande. De blandar in en massa humor i striderna, och flickorna verkar aldrig vara i någon riktig fara. Till och med i avsnitt tre när det kommer en utomstående tjej och uppmanar dem att "Ta det här på lite mera allvar, hörni. Era liv och hela världen står på spel." så svaras det precis som i K-On när Azusa går med i klubben och ber dem att ta musikträningen på mera allvar. "Äsch. Ta det lugnt och ät lite tårta." Jag vet inte om det är ok att lata sig och njuta av sin barndom i den här situationen!

Jag vet inte vad poängen med den här serien är. Är det att vi bara borde ta det lugnt och ha lite oskyldigt skoj, eller kommer den dra en Madoka och bli mycket mörkare senare? Bara för att ta reda på det så måste jag fortsätta se. Och det är inte en jättedålig serie. Den har ingen bra handling, men den är inte tråkigare än en vanlig slice-of-life. Det är som en slice-of-life där man ibland får se häftiga monster.

[Sceleris]

Det börjar bli dags att utvärdera säsongen!

• Har ni haft några glada överraskningar? Någon serie som visat sig bättre än man kunde tro?
• Vad har säsongens toppserier respektive bottennapp varit?
• Vad har varit mest minnesvärt denna säsong? Kanske någon viss scen eller karaktär, eller något helt avsnitt, som du tror att du kommer att minnas en lång tid framöver?

[Soverejn]

Topp Serier:

1. Psycho Pass 2
2. Shigatsu wa kimi no uso
3. Parasyte
4. Log Horizon S2
5. Shirobako
6. Fate/Stay Night UBW

 

Glada Överraskningar:

1. Denki-gai no Honya-san
2. Akatsuki no Yona
3. Amagi Brilliant park
4. Sora no Method
5. Ookami Shoujo to Kuro Ouji

 

Meh Tier 

(Men tillräckligt underhållande för att se färdigt)

:

• Grisaia no Kajitsu
• Madan no ou to Vanadis
• Inou-battle wa nichijoukei no naka de
• Hitsugi no chaika S2
• Terra Formars
• Trinity Seven

Bottennapp:

Ronja Rövardotter - Fulaste animeringen någonsin, liknade knappt en anime, så ut som något billigt ifrån Nickelodion.

Donten ni Warau - Droppade efter första avsnittet, inte min typ av anime kanske.

 

 

 

Mest Minnesvärt denna säsong:

 

Sakaki Ichirou's namnval i Hitsugi no Chaika... 

Jag kan föreställa mig hur han fick idétorka på namn medans han höll på skriva storyn... Han tar en paus och slår på tv'n och där så visas det brittiska Top Gear eller något... Eller så kanske han bodde bredvid en motorväg och tittade ut genom fönstret och fick sin inspiration därifrån... hahhaha

 

Karaktärer i Hitsugi no Chaika med bilnamn i bokstavsordning!!!

• Acura: Tooru, Akari, Shin
• Abarth: Robert
• Avtotor: Nikolai
• Dodge: Claudia
• Donkervoort: Glen
• Gaz: Arthur
• Kamaz: Chaika
• Kenworth: Selma
• Lada: Niva
• Lancia: Grad
• Scania: Simon
• Skoda: Dominica
• Setra: Theobald
• Tatra: Kiril, Ursula
• Trabant: Chaika

 

Denki-gai no Honya-san

Var nog serien jag förväntade mig minst utav men som också gav mig de flesta skratt denna säsong. Därför så tar den första platsen som glad överraskning.

 

Spoilers.. obviously

Karaktären "Erobon G-men" och "The Great Sommelier Party" 

https://www.youtube.com/watch?v=cRf9j5Hb0F4

 

Terra Formars Terror Censurering

 

Fate/Stay Night UBW - En remake som är värd att se!

Då jag har sett på relativt många animer så kändes det tungt att ge sig på UBW då jag redan sett original Fate/Stay night + UBW filmen. Men jag måste säga att animeringen i serien är det bästa jag någonsin sett och lär nog vinna pris i årets AAA för bästa animering. Man kan se serien enbart för fighting scenerna... otroligt vackra!

 

Shigatsu wa kimi no uso!

https://www.youtube.com/watch?v=w2zJTIY_mpw - spoilers igen

Denna vackra anime lär nog bli min absoluta favorit denna säsong, jag vet inte varför men jag har helt fastnat för den på liknande sätt som jag fastnade för Bakuman. Sedan så råkade Sceleris nämna att den inte var helt olik Nodame Cantabile vilket resulterade i att jag såg färdigt Nodame Cantabile på en dag och blev spontant intresserad utav klassisk musik. Tack Sceleris!  Shigatsu wa kimi no uso är bara halvvägs ännu så jag får vänta och se om den springer om Psycho Pass S2 som denna säsongs favorit.

[Klona]

Topp tre serierna:

Fate/Stay Night: Unlimited Bade Works

Jag hade höga förväntningar om den här serier då jag gillade första serien och framförallt Fate Zero och jag måste säga att jag tycker att serien har levt upp till hajpen (i alla fall som jag byggde upp). Stämningen och actionscenerna är precis lika vassa som jag hade hoppats och förväntat mig av Ufotable. Tyvärr så blir den inte lika spännande när jag vet på ett ungefär vad som ska hända men det är knappast seriens fel.

 

Parasyte

Hörde talas om den för första gången i svenska Manga Mania och när jag såg att den skulle bli en animé så tänkte jag att jag kunde kolla in den. Jag blev kanske inte lika frälst som en del andra av den till en början men den var ändå riktigt bra och ännu bättre blev det när handlingen började sätta fart. Ca halva serien har sänt så mycket kan hända men om de fortsätter i samma takt så kan det bli riktigt intressant. Det är också en av de få animérna på ett tag där jag vill lyssna på soundtracket.

 

Psycho Pass 2

jag gillade första säsongen så jag hade stora förhoppningar om andra säsongen trots att det inte är samma team som jobbade på första. Den är inte lika vass som den första säsongen men jag tycker ändå att den har samma stämning och atmosfär. Handlingsmässigt så är den också rätt lika med några element som skiljer sig. Jag har inte sett klart den än men ser fram emot att se hur den slutar. 

 

De andra serierna i betygsordning:

Shigatsu wa kimi no uso

Jag stod i valet och kvalet att se på den eftersom jag tyckte att jag följde tillräckligt med serier men efter att hört så gott om den så började jag titta på den. Jag fastnade direkt för den, dels för att animationen och färgsättningen föll mig i smaken men också dramat som känns verkligt men med lite animékrydda för att göra det mer intressant. Jag gillar verkligen introt, speciellt när de kommer till refrängen.

 

Shirobako

En animé som handlar hur man gör en animé, hur kan jag inte titta på det. Trots att jag i stort sätt bara tittar på animé så vet jag förvånansvärt lite hur det går till när man gör en. Nu efter elva avsnitt så vet jag mer om hur det går till och efter att ha läst Sceleris Shirobako-tråd (tack för det) och jag måste säga att min respekt för de som gör det har växt. Förutom att de gör animé så är det faktiskt roligt att följa tjejerna och lyssna på deras drömmar, framtidsplaner, det de oroar sig för/om och helt enkelt se dem dricka och beklaga sig över saker på jobbet.

 

Shingeki no Bahamut: Genesis

Jag spelade mobilkortspelet en hel del under en tid och det var därför jag började titta på serien. Inte för att jag hade så höga förväntningar så blev jag ändå lite besviken, visst den var snyggt gjord men mer än det så var det inte mycket som föll mig i smaken, en av de sakerna var huvudpersonen. Efter lite tid så började jag ogilla honom mindre och det blev till och med lite spännande ibland. Jag är inte lyrisk över den som vissa andra men den har i alla fall växt frö mig från "jag bryr mig inte" till bra.

 

Amagi Brilliant park

Kyoto Animations senaste animé, det senaste jag såg från dem var K-on!! som jag inte gillade speciellt mycket men de har samtidigt gjort Clannad som jag älskar. Den här serien gav mig precis det jag förväntade mig, en komedi med lite handling,varken mer eller mindre. Handlingen gör så att man blir lite intresserad av att se vad som kommer att hända och den fick mig att le och fnissa någon gång. En serie som passar bra att slötitta på eller till maten.

 

Inou-Battle wa Nichijou-kei no Naka de

En serie om ett gäng ungdomar som helt plötsligt får superkrafter men sen händer ingenting mer effektfullt. Det är premissen och den beskriver serien väldigt bra, inte mycket mer än så händer eller jo lite. Det blir lite drama, kärlekstrianglar och sen Jurai som ska prata överdrivet om allt han gillar. Den ska får stort plus för att den hade en scen som troligtvis gör så att jag kommer att komma ihåg den en bra tid framöver.

 

Danna ga Nani wo Itteiru ka Wakaranai Ken

En kortserie om en man och en hustru, den är lite smårolig ibland och vissa saker känner jag igen mig på men över det ingenting speciellt.

 

Grisaia no Kajitsu

Det sämsta jag följt den här säsongen. Jag tycker att den började "okej" men sen efter det så blev den rätt så tråkig, istället för veckans monster så är det "rädda veckans tjej" och ingen av de avsnitten har varit speciellt intressanta. En typisk äta till animé (förutom avsnitt 12, det var rätt så osmakligt). 

 

Överlag är jag nöjd över de serier jag har följt denna säsongen, ett par riktigt bra serier, en del bra serier men jag har för första gången på länge inte kommit över en serie som jag har svårt att följa eftersom den inte intresserar mig eller bara är tråkig. Jag ser fram emot nästa säsong som har en del uppföljare.

[Sceleris]

(Se Soverejns och Klonas utvärderingar på föregående sida.)

 

Överraskningar

• Sora no Method är ingen superserie (typ 6/10 för mig) -- den är lite så där plastigt småsöt och har grundläggande, fungerande drama -- men redan det var något över mina förväntningar. Men framförallt känns det lite som att Studio 3Hz, denna rykande färska avknoppning från Production I.G, har velat göra ett namn för sig själva i och med denna serie, så det är rätt bra karaktärsanimation. Personlighet och realism i många små rörelser.
• Den porrspelsbaserade Ushinawareta Mirai wo Motomete (typ 5/10) är inte heller någon superserie, men överraskade på så sätt att den faktiskt behåller värdighet. Det är liksom inga situationer där protagonisten ramlar och tar någon på brösten eller liknande, den har inga karaktärer med konstiga meningsändelser (uguu~), och den väver in lite småroliga
  science fiction

  -koncept. Den slutade inte heller som jag trodde att den skulle sluta -- även om jag bara syftar på en sak som blev implicit istället för explicit.

• Yûki Yûna wa Yûsha de Aru, var inte heller en superserie (typ 6/10) -- jag tyckte att handlingen var för ojämn, att den nästan velade mellan vilken sorts serie den ville vara -- men den lyckades ändå förmedla både lite medkänsla och
  Madoka Magica-aktig förtvivlan

  . Och även om jag inte tycker att den ser särskilt imponerande ut överlag, så har den en del lyckade bilder som får mig att tänka att man kanske inte ska räkna ut regissör Seiji Kishi trots allt.

• Ore Twintail ni Narimasu är verkligen inte en superserie (5/10), men den är så konsekvent och genuint fånig att den är svår att avsky. Jag är nog mindre överraskad över serien i sig än jag är över att jag orkat se hela. Fast, ja, jag har sett mer av sämre.
• World Trigger var också en överraskning, men mest för att den var så dålig. Hur kan det komma en sådan ful och dålig fullängdsanime år 2014? Det är dessutom en Shônen Jump-manga i original, och även om de inte brukar vara polerade så brukar det åtminstone vara bättre än vad jag såg i första avsnittet här.

Toppar

• Shigatsu wa Kimi no Uso faller lite dels på att den känns lite väl förutsägbart "högstadiedrama" (vilket det förvisso är, åtminstone det senare) samt på det där "manic pixie dream girl"-mönstret (vilket den förhoppningsvis kan dra sig ur), men den är så härligt välgjord och stilig -- och utan att för det kväva individuella animatörers uttryck, som i det där lysande avsnitt 5. Och de senaste få avsnitten var ju också spännande och intressanta!
• Apropå intressant: Shirobako är troligtvis årets serie för mig. Den är så rolig, så medryckande, så lärorik! Jag leker med tanken på att importera serien från Japan medan den kommer ut, och det hade varit första gången för mig.

Besvikelser

• Jag är lite besviken på mig själv för att jag inte börjat se Fate Stay Night: UBW ännu. Fast det är lätt fixat. Lite jobbigare blir det med Mushishi Zoku Shô 2, som alla talar så exalterat för, för då måste jag se originalserien från 2005, special-OVA:n, samt Mushishi Zoku Shô först. Fast jag har ju ända fram till sommaren på mig, för då kommer en avslutande "film" som anpassar den sista delen av originalmangan!
• Jag blev lite besviken på Denki-gai no Honya-san, för att den inte riktigt fångade energin från sitt original -- och för att den kändes lite billig --, men många verkar ha tyckt om den ändå, så det är nog okej.

Minnen

• Den där scenen i Inô-Battle wa Nichijôkei no Naka de, om så bara för att det var ett sådant oväntat och ovanligt exempel på faktiskt röstskådespel i anime!
• Regissör Kinoshita och hans äventyr i Shirobako!

[Volbla]

Det är nog bara två höstserier som jag har något att säga om. Jag gör det nu.,

Inou-Battle
Den här serien tycker jag har varit väldigt konstig. Premissen är att några tonåringar får superkrafter och gör inget speciellt med dem. Hur många gånger händer det? Jag minns en gång på rak arm; när de bestämmer sig för att ha maskerad och trolla fram vilka kostymer de än kan hitta på. Annars är det en del världslig slajs-of-lajs och en del drama, den mesta av vilken är tråkig. Sen helt plötsligt så får vi veta i ett avsnitt var superkrafterna kommer ifrån, och det blir som en helt annan serie med action och handling. Sen blir det ett harem istället där alla flickorna (alla!) vill spoinka killen.

Det känns inte som serien visste vad den ville vara. Den skiftar fokus så mycket, så jag undrar vem den egentligen är riktad åt. Vardagslivfantaster? Superkraftfantaster? Haremfantaster? Det är inte som att den lyckas särskilt bra på någon av fronterna heller, så det kanske inte spelar någon roll.

Yuuki Yuuna är en Hjälte för Helvete
Så jag nämnde hur den här serien var väldigt tråkig i början. Den tog inte "flickor som slåss mot monster" på allvar. Stridsscenerna bjöd på lika mycket slapstick som action, så det var hela tiden väldigt ospännande. Det jag gillade var de mer ytliga sakerna som designen och fightkoreografin och musiken.

Men i mitten av serien så hände något. Den handlingen som vi följt tar slut. Alla monster är besegrade och flickorna går hem som hjältar. Sen börjar den riktiga handlingen. Och jag kan knappt tro att jag säger det här själv, men serien blir bra på riktigt! Sakta men säkert får vi lära oss mer om vad som pågår bakom scenen och hur världen verkligen fungerar. Det bjuds på väl ihopsatt drama med intressanta problem där karaktärernas olika personligheter får briljera. Det börjar kännas som något ärligt inspirerat av Madoka Magica och inte bara en billig efter-apning. På vissa sätt tycker jag till och med den är bättre än Madoka, för jag gillade aldrig riktigt flickornas resonemang i den serien. Dramat var baserat lite för mycket på att huvudkaraktärerna är känslomässiga, irrationella småbarn. Det finns lite mer motivation i Yuuki Yuuna.

Tiden hade kunnat disponeras annorlunda och mycket hade helt enkelt kunnat vara bättre, men när serien verkligen försökte så blev jag väldigt förvånad. Det jag funderar på är om är rätt förlåta hur kass serien var i början. Frågan borde kanske vara: Hade slutet varit lika bra om början inte varit dålig? Ja, det hade det nog, så det går inte att ursäkta. Fast om den varit bättre i början kanske jag hade varit mindre imponerad över hur bra slutet är. Vem vet.