Vilken anime såg du klart senast?

[Meu]

Så just klart Midori no Hibi aka Midori Days.

http://en.wikipedia.org/wiki/Midori_Days

 

Inget att hänga i julgranen direkt men helt ok.

 

Har du letat dag och natt efter en serie som innehåller två siamesiska tvillingar varav en i dockstorlek så säger jag grattis, det här är serien för dig!

[My]

Jag har sett färdigt första säsongen av Natsume Yuujinchou. Fantastiskt bra från början till slut. Har fortsatt med andra säsongen, som är lika mysig den med, även om det dök upp en ny karaktär som jag irriterar mig lite på.

[Meu]

Igår såg jag klart True Tears.

http://en.wikipedia.org/wiki/True_Tears_(anime)

 

Nötte igenom serien på två dagar.

Lite romantik, lite drama och lite höns(Tuppar?).

Bra skit om du frågar mig.

 

Ger den:

 

Meu Meu Meu Meu Meu Meu Meu Meu Meu Meu

 

(7/10)

[Negi]

Mobile Suit Gundam Seed

Serien var ojämn och hoppade upp och ner när det kom till kvalitet. Storyn var helt ok men tenderade att var löjligt klychig och med många "det här har jag sett förut"-scenarion, och då har jag inte heller sett de äldre Gundam-serierna som den tydligen ska ha snott mycket av. Designen och animationerna innehöll många skönhetsfläckar, så som rosa explosioner, men överlag så levererade den och robotdesignen var faktiskt rätt frän. Den förmedlade för det mesta ingen som helst känsla. För det mesta var dialogen någon värdelös smöja om fred och gemenskap, så var den korta ord som gnagde hål i huvudet på en (som kapten Ramius(?) eviga "Fire!!") eller småpojkars, otroligt komiska, gråtande. Dock så den hade ett bra soundtrack. Facepalm på det äckliga slutet, helt otroligt överskattad 4/10. Ångrar djupt att jag betalade nästan 600kr för att se den här.

[Hikari no Hohenheim]

så var den korta ord som gnagde hål i huvudet på en (som kapten Ramius(?) eviga "Fire!!")

Min favorit är när den grönhåriga killen från fiendesidan gör sitt stridsrop ("Kuraee!!" "Oryaaa!" osv.) i in robot, och de återanvände precis samma animation varenda gång. Sju gånger kunde jag räkna till, minst.

 

Facepalm på det äckliga slutet

Slutet var ju det bästa med hela serien (antar att du inte menar Destiny då)

Slutstriden var intensiv och jag kända att jag förstod vad Den Onda hade i sinnet. För än gång skull var serien inte (lika) krystad. Dock kan man ju störa sig på Callagi (eller vad hon nu hette) som i sitt kvinnliga mod följer med Athrun rakt in i dödsstrålens kärna, för att sedan bli räddad av samma kille.

 

Och ja, 600kr var ungefär vad jag också fick betala. Trots seriens bristande kvalitet är jag dock sugen på att se på fortsättningen, men jag vet inte om det är värt ytterligare 600...

[Gravskopan]

Cagalli är ju grymt bra i vanliga SEED, gillar hur hennes karaktär utvecklas....dock så förstörs ju allt som ett slag i pungen i Destiny. Och fan, jag gillar nog hennes eviga "Fire!". HELLDART UTE! VALIAN UTE! (eller vad det är hon säger) Men ja, serien är ju ingen höjdare även om den är mycket bättre än sin uppföljare imo.

[Hikari no Hohenheim]

Efter ett omotiverat avbrott mellan avsnitt 23 och 24 har jag nu sett klart på La Corda d'Oro

 

Serien i sig växlade från att vara riktigt bra till medioker -- stundtals riktigt löjlig -- men det som satte pricken över i:et var just musikinslagen. Det är något visst med anime som kretsar runt musik, och det finns alldeles för lite av det. Den har sina uppenbara bristen, men jag skulle inte ha något emot att skaffa den här serien på DVD, förutsatt att den får ett bra dubbjobb.

[Meu]

Så för en stund sen sista avsnittet av ef - A Tale of Melodies.

 

Allt blev tyvärr väldigt rörigt då jag för det första har glömt bort i princip allt från första säsongen och för det andra lyckades att se en bunt avsnitt i fel ordning så jag hängde inte riktigt med i ploten.

 

Tycker serien i övrigt var helt ok, lite under förväntan dock. Jag tyckte att de överanvände dom abstrakta visuella effekterna lite för mycket. Hade i mina ögon varit bättre om man bara använt dom i dom mest laddade scenerna. Nu var det 50% "vanliga" scener och 50% masker, tyska ord, abstrakta mönster och silhuettbilder. Kanske bara är jag som är för o-djup.

 

Hur som.. Helt klart sevärd.

 

edit "sevärd.. inte svärd"

[Klona]

Eftersom man har hört rätt så mycket om Clannad så tänkte jag att det var hög tid att kolla upp om den var lika bra som vissa säger att den är.

 

Eftersom jag var rätt neutral om serien så kan jag direkt säga att jag blev väldigt positivt överaskad och den var inte alls som jag hade fått för mig att den skulle vara (var nog lika bra det). Humor delen t.ex hade jag missat helt med serien och oftast var den rolig, kanske inte så man skrattade högt flera gånger men det blev rätt ofta att man satt och småfnissade för sig själv.

 

Även drama delen var underhållande i serien, i vanliga fall brukar jag inte vara förtjust i just skoldramor men här satt jag som en tant fastklistrad framför glamour.

 

Måste även berömma Kyoto Animation för att de verkligen lyckades förmedla ut känslor, vissa stunder var det som att man kände precis som karaktärerna i serien. Starkt jobbat med andra ord!

 

Slutbetyget då? När man gör serier så här bra serier så här bra blir man väldigt glad att man tittar på animé, 9/10 får den, samt en hjärtlig rekommendation.

[Blå]

Ojdå, du har alltså inte sett på Clannad förens nu? Härliga tider du kommer att få då med AS.

[Hikari no Hohenheim]

Eftersom en kompis till mig köpte den så tog jag tillfället i akt och såg på Princess Princess. Låter lockande, inte sant?

 

Jag lånade den i tron om att det absolut inte skulle vara något för mig, och enbart för att jag hade lite animetorka, men ser man på, den var bra mycket bättre än jag trodde. Visst är konceptet helt absurt -- tre killar måste agera tjejer i en pojkskola för att liva upp tillvaron -- men det fick mig att skratta högt mer än en gång, och fokus på kamratskap är aldrig fel. Ibland blev det lite väl tramsigt, men i allmänhet var detta en trevlig överraskning.

 

Och Paku Romi, rösten bakom Edward Elric, hade en av huvudrollerna. Bara det gör den sevärd!

[Ashaz]

Såg precis Cowboy Bebop the Movie, mitt i min bebop helkväll.

 

Pros:

Som ett enda härligt långt bebop avsnitt. Underbart som alltid.

*gömma*

Faye Fanservice! ;)

 

Cons:

Ingen jazz.

 

Nu, vidare till resten av serien.

[Meu]

Såg just klart första säsongen av Clannad.

 

Såg de första avsnitten för ett bra tag sen men slutade kolla, fråga mig inte varför. Tror jag tröttnade på Fuuko. Seriös story med en mindre seriös karaktär känns lite "meh..".

 

Hur som helst så att jag kollat igenom serien nu och... Wow.. Den var betydligt mycket bättre än Kanon. Rekommenderas starkt! Fast jag har fått intrycket av att alla redan har sett den.

 

Aja.. Nu blir det After Story .. Ciao.

[Greven]

Hokuto no ken Zero

[Hampe]

The Wings of Honneamise

Gainax visar att dom kan sina grejer. Igen.

 

Fantastisk film. Fantastiskt tema. Lite halvolyckligt slut.

[riyu]

Wangan Midnight

 

Började bra, blev lite tjatig halvvägs, men bättrade på sig mot slutet igen. Efter både denna och Initial D så känner jag att jag bara måste skaffa en bil som man kan meka med (när tiden är inne). Dagens personbilar är ju helautomatiserade.

[Gogo]

The Wings of Honneamise

Gainax visar att dom kan sina grejer. Igen.

 

Fantastisk film. Fantastiskt tema. Lite halvolyckligt slut.

 

Igen?

[Hampe]

Igen?

Well, igen för min del. Dvs att jag sett fler av deras produktioner och sällan blivit missnöjd :)

[Meu]

Jag har dom senaste två dagarna lyckats dra igenom Clannad - After Story.

Jag är jävligt dålig på att uttrycka mig med text så jag ska inte försöka. Men serien var förmodligen det bästa jag set i animeväg so far.

 

10/10

[flaskis]

Jag har dom senaste två dagarna lyckats dra igenom Clannad - After Story.

Jag är jävligt dålig på att uttrycka mig med text så jag ska inte försöka. Men serien var förmodligen det bästa jag set i animeväg so far.

 

10/10

<3

 

Vänta bara tills DVD-only avsnittet för Kyou-rutten kommer i juli ;)

[Klona]

Ja, var ska jag börja? Till en början ska jag nog be om ursäkt till Clannad i och med att jag började titta på den med inställningen "jaha, nu ska vi se varför den här serien är så speciell" och det vill jag be om ursäkt för.

 

Som jag skrev om Clannad i den här tråden så gillade jag första säsongen riktigt mycket och de fick verkligen till det med både humor och drama delen. Dock tyckte jag att hela seriens styrka låg på karaktärerna. Många karaktärer var med i serien, vissa vara lika, andra väldigt olika men den sak de hade gemensamt var att det kändes som att varje person i serien skulle kunna finnas på riktigt här i vår värld(kanske inte exakt lika men ni förstår nog vad jag menar).

 

Av personliga skäl blev jag även väldigt berörd av Tomoyas relation till sin far och det har nog med att göra att jag kunde i många fall reflekterade deras relation med min egna och min far.

 

Jag vet inte om jag har läst det eller fått för mig att vissa tycker att tjejerna i serien är dumma men jag kan inte hålla med om det. För mig tycker jag att de var som vanliga människor och jag kan inte se att de gjorde något ovanligt dumt, visst någon gång kanske men vem har inte gjort det?

 

Måste än en gång prisa Kyoto Animation för sin otroliga skicklighet att förmedla känslor till de som tittar, hade de inte varit så bra på det hade jag garantera fått mindre "grus" i ögat.

 

Spoiler om en sak som jag inte gillade

Jag har dock en sak som jag kände "nej inte här med" och det var när det visade sig att Tomoya hade glömt bort att han hade umgåtts med Kotomi när han var liten. Det var den enda gången jag faktiskt var tvungen att skaka på huvudet, det kändes bara fel som att såna saker inte är med i sådana här bra serier. Tyckte även att det var lite konstigt att de aldrig antydde på att Tomoya och Nagisa hade sex och faktiskt trodde jag inte att de hade haft det innan Nagisa sa det till sin pappa. De vågade ju knappt hålla handen och man såg de aldrig kyssas så hur skulle de "våga" ha sex med varandra?

 

Jag har då aldrig varit med om en animé som har berört mig så mycket som denna har och det ska den ha eloge för och jag förstår verkligen nu varför så många gillar den.

 

Jag tänkte först ge Clannad after story en 9:a som säsong ett men då förstod jag att jag i så fall var tvungen att sänka en del andra serier och bestämde mig då att ge den 10/10, då den verkligen förtjänar det.

 

Drar upp vad jag tyckte om mer specificerade avsnitt i Clannad tråden utifall det blir någon diskussion om det.

[Hikari no Hohenheim]

Jag har sett klart på Air, och här är mina intryck. Hög spoilervarning.

Mitt första intryck efter första avsnittet var något i stil med "attans, ännu en Storögda-Och-Dumma-Flickor-Med-Tragiska-Och-Magiska-Krafter-serie. Borde jag verkligen ha köpt den här?" Men eftersom serien fortskride började jag märka av det obligatoriska djupet av en Key/KyoAni-produkt, och om jag bortsåg från det faktum att samtliga betedde sig som androider var det en riktigt behaglig historia. Det dröjde dock inte länge förrän jag var tämligen förvirrad och kände att allting gick på tok för fort fram; knappt hade fallet med Kanos personlighetsklyvning hunnit lösas innan Minagi kläckte ut sig att hon var en skärva av sin mors drömmar, och bara något avsnitt senare visar det sig att den rödhårige spralliga tjejen i själva verket var skuggan av hennes döda lillasyster. Alltså, sakta ner så vi hinner ta till oss alla dessa otroliga uppenbarelser.

 

Under flashbacks-episoden började serien bli mer intressant; man började få ett klarljus i all förvirring, kryddad med en del känslosamma ögonblick. Men det var efter det, när Yikito väl försvunnit, som känslostormarna började dra igång på allvar. Först att Misuzu bröt ihop och grät hjärtat av sig för sin ensamhet, och sedan Harukos desperata försök att sy ihop sitt förhållande med Misuzu, för att kunna bli hennes äkta mamma; båda berörde en känslig nerv, och därefter blev det bara värre. Det blev en farlig balansgång där man kände att allt höll på att gå i stöpet, och när allting till slut hade blev som det skulle... herregud. Som människa kunde inte göra mycket annat än att gråta med Haruko.

 

Med andra ord ångrar jag inte att jag köpte serien trots allt. Däremot borde den ha varit minst dubbelt så lång för att få rum med allting som den hade att bjuda på; nu blev det en aning för kryptisk för min smak. Jag kommer förmodligen att återvända till serien någon gång, om inte annat för att kolla in dubben (liksom Vic Mignogna och Monica Rial!).

 

Är det förresten någon som skulle rekommendera filmen?

[Klibbnisse]

@Hikari no Hohenheim:

 

När jag såg Air första gången tyckte jag att filmen var bättre än TV-serien, trots att det var Toei som gjorde den. Fast jag minns också att jag inte tyckte att TV-serien var något att hänga i granen... den är helt klart värt ett köp, för kvalitén är mycket högre än vissa andra saker man ser Toei spotta ur sig (*host* Kanon *host* Clannad *host*)

 

För egen del var det Clannad After Story som var det senaste man såg, med undantag för Kyous lilla berättelse som kommer i sommar!

[Swiff]

Ride Back

Ptja, det är väldigt roligt med nya mekanismer, gillar verkligen dem. Känndes lite som att något stort skulle hända hela tiden, sen tog den slut.

 

Den var inte dålig, men det var dåligt med fusion innan slutet. Vart mer kännslomässigt då det vart lite mer komplicerade situationer senare i serien. Sen vart det en hedersdans, och så vare slut. Så känndes det.

 

 

 

Soul Eater

*svälj* Gillar verkligen den lilla men tydliga brutaliteten i ord och händelser genom serien, blandat med kids som har lite olika svårigheter som är vanligt i den "åldern?(om jag nu uppfattade deras ålder rätt)".

 

Den planerade utveckligen (som jag uppfattat den skulle vara från första början) fanns knappt med när det gällde karaktärernas styrka, hade gärna sett mer av förändringar hos många karaktärer.

[Meu]

Strike Witches

Inget att hurra för. Ganska kass plot och rätt förutsägbart.

Men +1 för yuri och +2 Eila och Sanya som jag gillade av någon anledning.

 

3/5